Många populära skolor är friskolor, de har kö. De kan inte starta en filial utan vidare. Det betraktas som en ny skola och för det krävs ett nytt tillstånd av Skolinspektionen.
Det är just nu många bud om hur Sveriges skolor ska bli mindre segregerade, det vill säga hur elevsammansättningen ska bli mer blandad när det gäller elevernas bakgrund. Frågan om kvalitet i skolan verkar dessvärre inte stå lika högt på agendan i den allmänna debatten.
I dagens SvD berättas om ett nytt förslag från Stockholms stad. Stadens kommission för ett socialt hållbart Stockholm föreslår bland annat att populära innerstadsskolor ska få filialer i förorten. Finansborgarrådet verkar inte avvisa tanken. Som vanligt, kan jag konstatera, talas det bara om ”skolor” i form av kommunala skolor. Det faktum att det finns en stor andel elever som går i friskolor i Stockholm, och att ca 35 procent av barnen i Tensta Rinkeby väljer andra skolor än de som ligger närmast bostaden, berörs inte alls. Ett skolval som ju bidrar till att minska boendesegregationens genomslag.
Många populära skolor är friskolor, de har kö. De kan inte starta en filial utan vidare. Det betraktas som en ny skola och för det krävs ett nytt tillstånd av Skolinspektionen. Märkligt kan man tycka eftersom friskolehuvudmannen redan har skolor i kommunen, men så fungerar dagens system. Om Stockholm stad däremot vill starta en filial så krävs det inget tillstånd. En ny kommunal skola kan bara starta.
Från andra håll framförs förslag om att ett sk ”kontrollerat skolval” är lösningen. Med kontrollerat menas då i praktiken att individens möjlighet till skolval ska frångås. Bland de som gett uttryck för dessa tankar finns Skolverkets generaldirektör, tillika ordförande i regeringens Skolkommission.
Kontrollerade skolval var ämnet för ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv idag. Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, presenterade en rapport på temat. Han har också en debattartikel i dagens SvD. I sin fristående forskningsbaserade analys slår Lakomaa fast att det finns mycket som talar emot kontrollerade val och att den lilla forskning som finns visar på att det sällan ger de konsekvenser som är avsedda. Ett exempel är från Boston i USA där försöken lades ner bl.a. på grund av att extra spelregler tenderar premiera elever med ett mer strategiskt beteende. En viktig invändning är förstås också att mer kontroll faktiskt minskar föräldrar och elevers makt över sin utbildning. Ett intressant faktum som Lakomaa påpekade är att där det införts kontrollerat skolval så har det skett i syfte att komma bort från närhetsprincipen och öka inslaget av skolval. Det behovet finns ju inte i Sverige med vårt skolvalssystem.
Erik Lakomaa delar Friskolornas riksförbunds slutsats att det behövs mer, inte mindre val. Det är en bättre idé att hitta system som inkluderar friskolorna och bevarar det fria skolvalet, såsom har gjorts i exempelvis Nacka och Botkyrka. Låt helt enkelt alla göra ett informerat val och låt populära skolor ha möjlighet att expandera. Dessa kommuner har infört ett aktivt skolval, en modell som nu förespråkas av allt fler, senast av Liberalerna. Detta borde även Stockholm stad studera noga och även införa.
Vi ser många fall där medlemmar försökt etablera sig i mer utsatta områden men som blivit motarbetade av kommunen.
Det är värt att understryka att det inte finns någon koppling mellan frågan om elevsammansättning och Sveriges sjunkande skolresultat. Trots detta fortsätter många att framställa det som om det existerar ett sådant samband. Det är beklagligt, för det som det borde vara fokus på, som tex lärarnas och skolledningens kompetens, glöms bort i debatten. Något vi får hoppas att det diskuteras mer om i framtiden.