Ett kommunalt veto skulle innebära att många skolor aldrig får möjligheten att öppna dörrarna till klassrummen. Detta trots godkännande av Skolinspektionen och en önskan hos elever, föräldrar och lärare. Den studie som vi presenterar här, som baseras på hur socialdemokraterna i kommunerna har agerat, visar att de har försökt stoppa 87 procent av alla nya grundskolor mellan 2010-2014.
Friskolornas riksförbund har i denna rapport gjort en djupstudie över hur socialdemokratiskt ledda kommuner har agerat när det gäller inställningen till nyetableringar av friskolor under föregående mandatperiod, 2010-2014. Resultatet är tydligt. Hela 87 procent av alla grundskolor som fått godkänt av Skolinspektionen under perioden åren 2010-2014 har socialdemokratiska lokalpolitiker velat stoppa, avstyrka, i sina remissvar. Det innebär att om ett kommunalt veto hade funnits redan 2010 så hade dessa grundskolor, från norr till söder, inte existerat. De elever och lärare som varje dag går till skolan eller jobbet – för att de vill och gjort ett aktivt val – skulle ha nekats den möjligheten om det hade funnits ett kommunalt veto under förra mandatperioden.
Den 1 april 2015 gav regeringen tilläggsdirektiv till den s.k. Skolkostnadsutredningen som innebär att utredaren ska se över möjligheten att införa ett kommunalt veto.
Regeringen Löfven tar nu ett första steg mot vad som närmast kan betraktas som ett carte blanche till kommunpolitiker att stoppa konkurrens från en annan huvudman och därmed också den pedagogiska mångfalden. Direktivet visar att utbildningsminister Gustav Fridolin har svängt i frågan. Så sent som i valrörelsen 2014 sa Fridolin:
”Nej, man kan inte införa ett kommunalt veto, för vad man i praktiken gör då, det är att man stoppar en by som vill driva vidare en byskola som politikerna har velat lägga ner. Vi är ju för att det finns byskolor som lever vidare för att byn har ett engagemang, att det finns pedagogiska alternativ”
Fridolin uttryckte sig väl, då. Miljöpartiets tidigare starka motstånd mot ett kommunalt veto gäller nu inte längre. Nu offras principerna om individens skolval, vikten av mångfald och lokala lösningar för att istället värna regeringssamarbetet med Socialdemokraterna som däremot gick till val på att just införa ett kommunalt veto.
Ett kommunalt veto skulle innebära att många skolor aldrig får möjligheten att öppna dörrarna till klassrummen. Detta trots godkännande av Skolinspektionen och en önskan hos elever, föräldrar och lärare. Nya friskolor, byskolor, som idag är populära och framgångsrika skolor, skulle aldrig getts möjlighet till att just bli framgångsrika om ett kommunalt veto redan hade existerat. För socialdemokratiska lokalpolitiker är ideologin och motståndet mot fristående skolor, inte skolornas kvalitet eller vad de kan tänkas bidra med, som fäller avgörandet när det gäller friskolors etableringsmöjligheter.
Tidigare studier har visat på liknade resultat. Demoskop presenterade under maj 2015 en undersökning som visade att 8 av 10 socialdemokratiska lokalpolitiker vill ha möjligheten att stoppa nyetableringen av friskolor i sina kommuner. Den studie som vi presenterar här, som baseras på hur socialdemokraterna i kommunerna har agerat, visar att de har försökt stoppa 87 procent av alla nya grundskolor mellan 2010-2014.
Ladda ner rapporten Kommunalt veto stoppar 9 av 10 friskolor i S-kommuner (Pdf, nytt fönster)