Redan före det fria skolvalet bytte föräldrar skola åt sina barn om de inte var nöjda. Till skillnad från idag när det finns ett fritt skolval krävdes det då att familjen flyttade. Det visar IFAU i en ny studie.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har studerat effekter av stora klasser i mellanstadiet under 1980-talet. Forskarna finner att lärandemiljön försämrades i stora klasser och att föräldrarna till 6 procent av eleverna som hamnade i stora klasser i mellanstadiet reagerade bland annat genom att byta skola åt sina barn.
– Det är en stor ökning, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Vi studerar 1980-talet, det vill säga före det fria skolvalet, så ett skolbyte krävde vanligen att familjen flyttade.
Till skillnad från den studerade perioden krävs det idag – när det finns ett fritt skolval – inte att familjen flyttar för att man ska kunna söka sig till en annan skola.
Max 30 elever
För att studera effekterna av klasstorlek utnyttjar forskarna en resursfördelningsmodell som användes före skolans kommunalisering. På mellanstadiet fick antalet elever i en klass inte överstiga 30 och om det fanns 31 elever i en årskurs skulle de delas upp i två klasser. Regeln medförde stora skillnader i klasstorlek för skolor som i övrigt var mycket lika varandra.
Forskarna menar att studien bidrar till att förklara varför kunskaperna för barn med sämre förutsättningar sjunker mer vid resursneddragningar i skolan.
Läs mer hos IFAU (nytt fönster)