Digitaliseringen skapar nya möjligheter i skolan runt om i världen, men vad händer i Sverige?

Watson är bara ett exempel på vilka möjligheter som tekniken öppnar för att bistå lärarna när det gäller att mäta och analysera elevers kunskaper

Idag har jag hållit en sk pausföreläsning på Skolans ledarkonvent. Jag valde att tala om ”Den svenska skolan i en globaliserad värld” och det jag sa kommer här:

Sverige är ett intressant land om man tittar på det utifrån.

• Ett av de ledande länderna när det gäller IT
• Ett av de ledande länderna när det gäller spelutveckling
• Rankas som en av de ledande när det gäller innovationskraft, vi har många patent.
• Vi har en öppenhet gentemot omvärlden som nu sätts på prov på ett väldigt påtagligt sätt
• Vi är en öppen ekonomi som nu, precis som alla andra länder, utsätts för konkurrens när det gäller talanger, investeringar, företagsetableringar mm.
• Resultaten i den svenska skolan faller och det påverkar vår konkurrenskraft. Företagen är beroende av en god kompetensförsörjning. Nyligen kom Skolverket med statistik som visade att 14,4 procent av alla grundskoleelever är obehöriga till gymnasieskolan. Det är skrämmande siffror.

Det finns många utmaningar framför oss men det pratas väldigt lite om vad de stora förändringar som nu sker, digitaliseringen och globaliseringen, innebär för den svenska skolan. Det diskuteras huvudmannaskap, om friskolor ska få gå med vinst, om hur läraryrket ska bli mer attraktivt, hur den stora bristen på behöriga lärare i vissa ämnen ska klaras, det pratas lite om OECD-rapporten och PISA-rapporten men inte så mycket. Givetvis är det stort fokus på hur hela det svenska samhället ska klara av att ta emot alla de asylsökande som kommer till vårt land, på ett värdigt och hållbart sätt, så att vi kan ta tillvara på den kompetens som de har med sig. Bara sedan september 2015 fram till för någon vecka sedan handlar det om över 80.000 individer, som man har koll på ska tilläggas. Det är lika många som kom under hela 2014. Detta är en jätteutmaning- inte minst för hela skolsektorn. Just kommer det ca 80 skolklasser/vecka.

Detta är ett exempel på globaliseringens effekter, folkvandringen. Ett annat exempel är den allt tuffare globala konkurrens som svenska företag utsätts för.

Det är väldigt tyst om framtidsperspektiven i den svenska skoldebatten. Vad innebär digitaliseringen och globaliseringen för den svenska skolan?

Skolan kan inte vara en isolerad ö. Utvecklingen i samhället går snabbare än någonsin, inte minst utvecklas arbetsmarknad och yrken på ett sätt vi inte kan förutse. Avstånden blir allt kortare. Kraven på utbildning och kunskaper blir både högre och annorlunda. Vad behövs det för kompetens 2040? Gör vi vad vi kan för att utbilda dagens barn och unga för morgondagen?

Det handlar inte om att inte ämneskunskaper kommer att vara viktiga. Jag skulle tro att de blir minst lika viktiga framöver. Men den snabba utvecklingen väcker verkligen frågan vilken skolans roll, lärarens roll blir framöver. Hur förbereds dagens unga på bästa sätt för en värld i snabb förändring? Någon påpekade att skolan är nu där bankerna var på 1990-talet.

Digitaliseringen innebär att kostnaderna drastiskt sänkts för att kommunicera. Internet, smarta telefoner, Skype mm har öppnat för helt nya möjligheter att ta till sig kunskap. Vi ser det inte så mycket i form av svenska initiativ men företeelser som Khan Academy, en ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av Youtube-klipp grundad 2006 av Salman Khan. Idag erbjuder de akademiska examina ifrån både MIT och Harvard, med hjälp av kurser som är tillgängliga för den som vill. Individualiserat och i din egen takt. Som de beskriver det på hemsidan ”Our math missions guide learners from kindergarten to calculus using state-of-the-art, adaptive technology that identifies strengths and learning gaps. We’ve also partnered with institutions like NASA, The Museum of Modern Art, The California Academy of Sciences, and MIT to offer specialized content.”

Vilka enorma möjligheter detta öppnar redan idag för alla som vill lära sig mer, och vilken möjlighet som redan finns för de lärare som vill nyttja detta hjälpmedel.

Ett annat spännande exempel är MOOC (Massive Open Online Courses) som många av er säkert känner till men som ju gör det möjligt att ta del av det utbildning på distans som erbjuds av universitet och högskolor i hela världen. Människor runt om i världen följer universitetens gratiskurser på coursera.org.

Hur mycket har grund- och gymnasieskolorna tagit till sig av detta? Inte så mycket om man får tro den undersökning som SKL just presenterat som heter ”Skolans digitalisering – hur långt har vi kommit?” Drygt hälften av rektorerna säger att de har en väldimensionerad internetanslutning, 39 procent att de snart är där. Men endast 12 procent av rektorerna säger att de har en förankrad och kommunicerad vision om införandet av och strategin för ny teknik i skolan. Tekniken finns på plats men inte strategin för hur den ska användas.

Watson är en intelligent dator som IBM har uppfunnit, eller kanske snarare utvecklat. Watson vann Jeopardy 2011 över den tidigare USA mästaren. Just nu pågår flera olika projekt kring hur Watson kan användas inom utbildningssektorn. Watson Engagement Advisor innebär att elever/studenter kan ställa frågor till Watson och konversera med Watson kring svaren och de följdfrågor som detta kan leda till. En 24/7 hjälp vid läxläsning, kanske också i sin förlängning en individuell karriärrådgivare. Det pågår också utveckling för att använda Watson som ett hjälpmedel för lärare i undervisningen, utvärdering mm. Potentialen på detta område är enorm för utbildningsområdet. Detta pågår samtidigt som vi i Sverige diskuterar om och hur de nationella proven ska digitaliseras….

Watson är bara ett exempel på vilka möjligheter som tekniken öppnar för att bistå lärarna när det gäller att mäta och analysera elevers kunskaper. Den gör det möjligt att enkelt följa varje elev individuellt och blir därmed ett fantastiskt hjälpmedel för att leverera det som skollagen säger, ett utifrån elevens förutsättningar jobba för att eleven ska nå så långt som möjligt när det gäller kunskapsinhämtning. Redan idag erbjuder svenska företag kunskapsmätning och analys, som tex EdQu som mäter mattekunskaper hos elever i åk 6 på ett intelligent sätt så att eleven får följdfrågor beroende svaret på den tidigare frågan.

Digitala hjälpmedel kan lätta en del av den administrativa bördan för läraren i form av exempelvis rättning av prov, de kan hjälpa elever med särskilda behov och även frigöra tid för läraren att ägna sig åt den pedagogiska verksamheten. De kan också hjälpa läraren att tydligare och tidigare se vilka elever som behöver extra stöd och vilka som behöver ytterligare utmaningar, och se till att de får det. Potentialen på detta område är enorm för utbildningsområdet.

Kort sagt – det händer otroligt mycket på dessa områden runt om i världen. Ska vi i Sverige – näringslivet såväl som individerna – vara konkurrenskraftiga så måste det svenska utbildningsväsendet leverera elever/studenter med hög kompetens. Kunskap är bränslet i den globala ekonomin och vi ser hur Sverige tappar och Kina, Indien mfl länder satsar på kunskap.

Så hur tar vi till oss det som händer, de möjligheter som digitaliseringen och globaliseringen erbjuder? Vad blir rektorns roll i framtiden, vad blir lärarens roll och vad ska skollokalerna användas till? Ska läxorna göras i skolan och lektionerna fixar vi hemma genom att titta på inspelade föreläsningar? Ja frågorna är många – svaren är få just nu. Det är viktigt att vi får igång en diskussion om detta och det kan ske i skolan redan idag – vi behöver inte vänta på politikerna.