Det ska bli intressant att se hur utbildningsministern, som säger sig värna om de små friskolorna, ska hantera detta utredningsförslag.
Idag överlämnades utredningen ”Ökad insyn i fristående skolor” till utbildningsminister Fridolin.
Utredningen föreslår att offentlighetsprincipen ska införas hos samtliga huvudmän för fristående skolor. All verksamhet ska omfattas. Anställda och uppdragstagare i de fristående skolorna ska omfattas av meddelarskyddet.
De nya kraven för huvudmännen för de fristående skolorna innebär att de ska vara skyldiga att registrera sina allmänna handlingar. De ska också arkivera handlingarna. Den kommunala arkivmyndigheten föreslås vara arkivmyndighet för arkiven hos dessa huvudmän och därmed också ha tillsyn över arkiven. Det blir möjligt för kommunerna att meddela föreskrifter om arkivvården samt om avgifter för tillsyn och förvaring av arkiven. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
Friskolornas riksförbund har ifrågasatt denna utredning. Vi har frågat efter vilket problem det är som man vill lösa, efter vad det är för information som idag inte finns tillgänglig via årsredovisningar, skolinspektionsrapporter,mm. När det gäller insynen skärptes nyligen dessutom bestämmelserna i skollagen kring kommunens insynsrätt, där det sedan 1 januari 2015 tydligt anges att kommunens rätt till insyn också ska kunna tillgodose allmänhetens behov av insyn, se de olika skolformskapitlen i skollagen. Skolinspektionen har beslutat att alla fristående skolor ska besökas och granskas minst en gång per år; för de kommunala motsvarigheterna gäller vart tredje år, samt att endast vissa kommunala skolor besöks i tillsynen.
Skolinspektionen gör också en noggrann granskning av den fristående skolhuvudmannens ekonomiska förhållanden, vilket inte heller sker av kommunal verksamhet. Skolinspektionen hänvisar den skärpta granskningen till just att Inspektionen också ska tillgodose allmänhetens rätt till insyn.
Skolverket har fått i uppdrag att sammanställa en databas där alla skolhuvudmän, kommunala såsom fristående, ska lämna noggranna uppgifter om verksamheterna för att allmänheten ska kunna kontrollera både kvalitet och förutsättningar hos de olika skolhuvudmännen och skolenheterna. Däri kommer att ingå uppgifter om både faktiska kunskapsresultat såväl som elevernas upplevda trygghet, studiero, inflytandemöjligheter samt resurser på respektive skolenhet. Insamling av uppgifter har redan påbörjats och databasen kommer snart till användning i sin fulla potential.
Så vad är problemet, vad är det för uppgifter som inte är offentliga som man vill få offentliga till en stor kostnad för den enskilda skolan? Vi har ställt frågan flera gånger men inte fått något svar.
Förslaget skickas nu förhoppningsvis på remiss. Blir det verklighet så innebär det att framförallt mindre skolor drabbas. Alla måste ha en arkivfunktion, diarieföring och det kostar pengar. Den enda intäkten som en friskola får ha är ju skolpengen, beslutad av kommunen. Förslaget innebär alltså att pengar tas från undervisningen till byråkrati. Till vilken nytta?
För kravet på att en jämförbar offentlighetsprincip ska råda innebär att det ställs mycket höga krav på servicegrad och tillgänglighet. Det stora flertalet friskolor, närmare bestämt var fjärde grundskola, är små skolor med under 50 elever. Hur ska de klara detta?
En mycket stor och tung börda kommer att avse diarieföringen av alla de handlingar som upprättas på skolan, inklusive lärardokumentation som beslutsunderlag inför betyg, och alla inkommande skrivelser. Oavsett omfattningen på hur många som kommer att begära ut handlingar, måste hela systemet vara riggat med diarieföring, dokumenthanteringsplaner, gallringsbestämmelser, arkiveringsbestämmelser, sekretessprövningar osv för att kunna följa lagkraven om så bara för en enda begäran. För att kunna upprätthålla den servicenivå som offentlighetsprincipen och JO kräver, ska sekretessprövningar och utlämnade av handlingar ske skyndsamt, dvs. på dagen.
Vän av ordning kanske tror att detta inte spelar så stor roll eftersom en liten huvudman förväntas få ytterst få ärenden att handlägga i enlighet med offentlighetsprincipen. Men införs offentlighetsprincipen så kräver det att varje huvudman inrättar fullständiga system och rutiner redan innan verksamhetens start och upprätthåller dem under hela tiden de bedriver verksamhet. Med andra ord kommer detta att behöva bli en integrerad del av prövning vid godkännande, tillsyn och inspektion. En huvudman som inte anses uppfylla kraven måste också kunna hållas ansvarig samt besluten måste gå att överklaga.
Det kan med fog ifrågasättas om det är rent möjligt att överföra en stor myndighets maskineri till en liten fristående verksamhet? Drygt hälften av våra medlemmar på grundskolenivå har färre än 60 elever. Det går alltså att ifrågasätta om införandet av ett regelverk typ offentlighetsprincipen står i proportion till det som det anses ska åstadkomma, samt om det är förenligt med proportionalitetsprincipen i EU-lagstiftningen.
Det ska bli intressant att se hur utbildningsministern, som säger sig värna om de små friskolorna, ska hantera detta utredningsförslag.