Friskolornas riksförbund föreslår att undantag från kösystemet ska inrättas för elever som nyligen kommit till Sverige. På så sätt kan fler fristående förskolor och skolor ta emot fler nyanlända elever. Det skriver Mikaela Valtersson, ordförande och Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, på Aftonbladet Debatt.
Miljontals människor är på flykt och många är barn. Sverige står upp och tar emot ett stort antal flyktingar. Barnen som kommer hit är i behov av att komma i utbildning och snabbt få en plats på en förskola eller skola.
I den senaste tidens debatt har det riktats kritik mot att friskolor inte tar emot nyanlända flyktingar i samma utsträckning som kommunala skolor. Det beror på hur dagens utformning ser ut av de urvalskriterier som finns där undantag inte får göras. För friskolor gäller ett så kallat öppenhetskrav, alltså att skolorna ska ta emot alla barn och elever som önskar gå i verksamheten i mån av plats. När det finns fler sökande än antal platser, ska skolan ha urvalskriterier som godkänns av Skolinspektionen.
Sverige behöver bli duktigare på att ta hand om de unga som kommer hit mitt i skolåren. I förra veckan kom Skolverket med sin årliga betygsstatistik för läsåret 2014/15. I ett pressmeddelande konstaterar myndigheten att ”Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. För de elever som börjat i svensk skola i årskurs 6-9 går utvecklingen i motsatt riktning – från en redan mycket låg behörighet på 28 procent till 26 procent i år.”
Skolverkets statistik visar även att det är en större andel elever som når kunskapskraven i fristående skolor än i kommunala, oavsett deras bakgrund. Det spelar ingen roll hur man skär statistiken. Oavsett om man utgår ifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund så gäller samma mönster. Resultaten i fristående skolor är bättre än i kommunala och fler elever når kunskapskraven i alla ämnen.
Tänkvärt blir det när man granskar statistiken för elever med utländsk bakgrund, födda utomlands. I kommunala skolor minskar andelen som når kunskapskraven i alla ämnen från redan låga nivåer, från 48 till 46 procent. I friskolor är andelen betydligt högre och ökar från 74 till 75 procent. Det är uppenbart att friskolor lyckas bättre med skolresultaten för de här eleverna.
Redan i dag går en högre andel elever med utländsk bakgrund i fristående skolor än i kommunala. I Rinkeby och Tensta pendlar 35 procent av eleverna till skolor i andra områden. Många friskolor runt om i landet engagerar sig och vill göra mer. Det är vi stolta över. Men med dagens lagstiftning kan de inte enkelt ta emot nyanlända elever. För att kunna inrätta platser krävs politiska beslut och lagändringar.
Fristående verksamheter lyckas klart bättre när det gäller resultaten för elever med utländsk bakgrund. Bra skolor som lyckas måste därför få chansen att expandera och möjligheterna för fjärrundervisning, det vill säga att en skola som saknar en kompetens kan ta hjälp av en annan skola, måste öppnas upp.
Nu måste alla goda krafter hjälpas åt. Därför föreslår Friskolornas riksförbund i dag att undantag från kösystemet ska inrättas för elever som nyligen kommit till Sverige. På så sätt kan fler fristående förskolor och skolor ta emot fler nyanlända elever.
Vi presenterar även ett förslag som handlar om att fristående verksamheter skulle kunna erbjuda utbildning på entreprenad på uppdrag av kommuner eller annan ansvarig myndighet.
Friskolornas riksförbund anser att akuta situationer kräver snabba svar. En försöksverksamhet med undantag från kösystemet borde omgående startas upp i flera kommuner runt om i landet.
Mikaela Valtersson, ordförande för Friskolornas riksförbund
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund