En rättvis elevpeng är inte bara nyckeln till en långsiktigt hållbar ekonomi för friskolorna – det är också en fråga om elevers rätt till lika villkor. Det måste kommunpolitikerna komma ihåg i höstens budgetarbete. Det skriver Ulla Hamilton, vd, i en debattartikel på Dagens Samhälles debattsida.
Läs mer: Checklista för kommunpolitiker
I många kommuner pågår nu ett budgetarbete inför 2016. Det innebär att det nu också avgörs vilka intäkter som friskolorna kommer att ha under nästa år. För så fungerar finansieringen av friskolorna i Sverige.
Elevpengen är det verktyg som finns för att värna eleven och föräldrarnas makt över skolgången. Det är kommunen som bestämmer nivån på elevpeng, baserat på kommunens egna skolkostnader.
Elevpengen följer eleven. När elever väljer en friskola så betalar kommunen ut ett belopp för varje elev till den skolan i stället för att en skola budgeteras en klumpsumma. Elevpengen infördes i samband med friskolereformen på 90-talet och i samband med den nya skollagen 2011 skulle reglerna bli tydligare.
Kraven skärptes för att säkra att alla elever får de resurser de har rätt till. Lagen är tydlig – kommunerna ska fördela elevpengen på lika villkor oavsett om eleven går i en fristående skola eller i en kommunal.
Många kommunpolitiker är nog inte medvetna om vilket inflytande deras beslut om elevpeng har för friskolorna. Men när man diskuterar vikten av att friskolorna har en långsiktigt hållbar ekonomi, något som är mycket viktigt, så talas det inte alls om kommunpolitikernas roll i detta sammanhang.
De kan göra skillnad. För vi vet att, trots lagkravet på lika behandling, så är det långt till att det verkligen är så. Elever som väljer en friskola får i många kommuner en lägre peng än de elever som väljer en kommunal skola.
Skolverkets statistik visar att friskolor får 11 000 kronor (11,6 procent) mindre per elev per år än vad en kommunal skola får. Den elevpeng kommunen fördelar till friskolor anpassas till elevsammansättningen på skolan.
Särskilt allvarligt tycker vi att det blir när det handlar om elever som har rätt till särskilt stöd. Trots många överklaganden bestämmer sig kommuner för att inte tilldela tilläggsbelopp för de elever som har störst behov i själva undervisningssituationen.
Att nästan alla kommuner dessutom beräknar, fördelar och redovisar sina kostnader på̊ väldigt olika sätt gör det svårt att få en överblick. I dag finns det i stort sett lika många varianter att räkna ut elevpeng på som det finns kommuner.
Det är ofta svårt för kommunpolitiker, allmänhet och företrädare, inte minst nyetablerade verksamheter, att förstå och analysera hur denna uträkning skett. Friskolornas riksförbund presenterar därför en checklista för kommunpolitiker för att säkerställa att rätt underlag används ute i kommunerna och att elevpengen utformats rättvist.
Det fria skolvalet är en viktig reform. Den har gett elever och föräldrar möjlighet att välja skola och den har lett till en större pedagogisk mångfald. Det faktum att en friskola etablerar sig i en kommun innebär ett ökat fokus på kunskap med tio procent högre resultat i fristående skolor och högre kunskapsresultat på kommunala skolor.
Studier visar också att verksamhetens kvalitet, personalens trivsel och lönerna är desamma eller högre i fristående skolor jämfört med i offentlig sektor. Till detta kommer att det är en viktig jämställdhetsfråga. Friskolorna har öppnat upp karriärmöjligheter för många kvinnor, som ledare och företagare, och leder även till fler kvinnliga förebilder.
Vår förhoppning är att vår checklista kan bidra till att fler kommunpolitiker blir medvetna om hur viktig deras roll är när det gäller att bidra till att friskolorna har en långsiktigt hållbar ekonomi.
Därmed kan också lagstiftningens krav uppfyllas – att elevpengen ska fördelas på lika villkor. För en rättvis elevpeng är inte bara nyckeln till en långsiktigt hållbar ekonomi för friskolorna – det är också en fråga om elevers rätt till lika villkor.
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund