Lagstiftningen säger att ersättningen till friskolor ska ges utifrån en likabehandlingsprincip. Så är det inte i verkligheten.
Idag kom Skolverket med ny statistik om kostnaderna i förskola och skola. Av uppgifterna kan man bland annat se att den eleversättning som kommuner ger till fristående grundskolor i genomsnitt är 11 procent lägre än kommunens totalkostnad. Kommunernas totala kostnad är i genomsnitt 97.100 kronor per elev i grundskolan medan ersättningen till enskilda huvudmän är 86.400 kronor. Vad varje elev i kommunernas egna skolor kostar framgår inte.
Att friskolor får lägre ersättning gäller för samtliga kommungrupper, från storstäder tillglesbygd. I vissa kommuner är ersättningen till friskolor 20 procent lägre än kommunens totalkostnad per elev.
Lagstiftningen säger att ersättningen till friskolor ska ges utifrån en likabehandlingsprincip. Det innebär att kommunerna ska beräkna elevpengen till friskolor på samma sätt som till kommunernas egna skolor och utgå från budgeterade kostnader. Så är det inte i verkligheten.
Det är dessvärre vanligt att friskolor måste gå till domstol för att överklaga den ersättning de beviljats. Det kan t ex handla om att pengen är felaktigt beräknad eller att kommunen under året använt mer resurser än budgeterat utan att ersätta friskolorna.
I debatten presenteras det ofta som ett problem att friskolor kan gå i konkurs, därför vill regeringen införa en sänkt elevpeng för friskolor med gymnasieprogram. Friskolornas elever får inte den ersättning de har rätt till – och att en långsiktigt hållbar ekonomi därför allvarligt äventyras – är det få som uppmärksammar. För att tala klartext – elever som väljer friskolor får en orättvis behandling – eller än mer tydligt – det är inte förenligt med lagstiftningen.
| Hemkommunens kostnader per elev 2014, medelvärden för kommungrupper | ||||||
| A | B | C | D | |||
| Totalkostnad | Ersättningar | Ersättningar | Skolskjuts | Skillnad | ||
| till andra | till enskilda | kolumn | ||||
| Kommungrupper | kommuner | huvudmän | A och C | |||
| Samtliga kommuner | 97 100 | 93 700 | 86 400 | 3 090 | -10 700 | -11% |
| Storstäder | 103 400 | 96 300 | 93.700 | 510 | -9 700 | -9% |
| Förortskommuner till storstäder | 92 400 | 93 300 | 82 500 | 1 340 | -9 900 | -11% |
| Större städer | 93 900 | 93 600 | 83 500 | 2 930 | -10 400 | -11% |
| Förortskommuner till större städer | 94 600 | 93 700 | 90 500 | 3 900 | -4.100 | -4% |
| Pendlingskommuner | 99 600 | 94 900 | 84 300 | 4 970 | -15 300 | -15% |
| Turism- och besöksnäringskommuner | 112.500 | 109 100 | 96 400 | 6 290 | -16 100 | -14% |
| Varuproducerande kommuner | 99 100 | 97 100 | 93 300 | 5 890 | -5 800 | -6% |
| Glesbygdskommuner | 115 700 | 88 500 | 98 100 | 9 820 | -17 600 | -15% |
| Kommuner i tätbefolkad region | 94 900 | 84 200 | 83 400 | 4 600 | -11 500 | -12% |
| Kommuner i glesbefolkad region | 101 000 | 78 100 | 81 200 | 5 210 | -19 800 | -20% |