27 januari 2015

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

  • 1991 Decentralisering. Kommunansvar personal och resursfördelning och styrning. Sektorsbidrag
  • 1992 Friskolereform grundskola, skolpeng 85% av kommunens snittkostad
  • 1992 Treårigt gymnasieprogram införs gradvis i kommuner
  • 1993 Generella statsbidrag, meritvärdering av lärartjänster upphör
  • 1994 Skolpeng gymnasieelever i fristående skolor
  • 1994 Skolval kommunala skolor i andra kommuner
    Kursbetyg och målrelaterade bokstavsbetyg i gymnasiet från åk 1
  • 1994/95 Nya läroplaner
  • 1995 Skolpeng minst 75% av kommunens genomsnittskostnad
  • 1996 Nytt läraravtal, reglerad arbetstid och nya löner.
  • 1996 Målrelaterade betyg i grundskolan från åk 8. Första avgångsklass 1998
  • 1997 Friskolor jämställs med kommunala. De får ej ta avgift, måste delta i kvalitetsarbetet.
  • 1997 Krav på kommunal kvalitetsredovisning
  • 1998 Frivillig förskoleklass från 6 år

Resultatet av analysen är mycket intressant. IFAU utesluter att de stora kunskapsförsämringarna i internationella kunskapsmätningar beror på skolvalsreformen. De menar att genomförandet av 1990-talets skolreformer inte verkar ha satt igång kunskapsfallet i svensk skola, däremot kan reformerna ha påverkat en redan pågående trend. Det försämrade resultatet sker redan innan barnen når högstadiet och förstärks i tonåren. Deras slutsatser är bl a att resultatförsämringarna omfattar alla elever och alla nivåer och att det inte finns något som tyder på att familjebakgrund har blivit viktigare idag än för 25 år sedan. Detta är ju inte vad som hävdas i debatten. Skillnaderna i skolresultat mellan infödda och utlandsfödda elever tycks inte ha förändrats av skolvalet.

Däremot kan de visa att skillnaderna ökat mellan skolor. Den sk ”sorteringen” av elever. Välinformerade elever väljer helt enkelt skolor som har hög kvalitet. Det gäller såväl infödda som med utländsk bakgrund. Rapporten visar också att boendesegregationen har stor påverkan vid skolvalet.

Sammanfattningsvis så ger IFAU en helt annan bild än den gängse i debatten, att det fria skolvalet är orsaken till resultatförsämringarna. Nu kanske den svenska skoldebatten kan släppa den frågan och fokusera på hur vi tillsammans ska vända utvecklingen så att ALLA skolor lever upp till kvalitets- och resultatkraven. Då kan vi äntligen fokusera på rätt saker. 15 procent av grundskoleeleverna går i friskolor, 85 procent i kommunala skolor.

Här hittar du IFAU:s rapport Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de