Det är med stor sorg vi konstaterar att Miljöpartiet en gång för alla lämnat kampen om eleven i centrum, valfriheten och mångfalden bakom sig. Nu är det Vänsterpartiets politik som gäller, skriver Mikaela Valtersson och Claes Nyberg i Dagens Samhälle.
En av de heta frågorna i valrörelsen var vinst i välfärden. I skymundan hamnade Socialdemokraternas krav på ett kommunalt veto. Miljöpartiet har hittills varit motståndare till en så dramatisk förskjutning av makt till kommunernas politiker och tjänstemän eftersom det skulle försvåra för många bra skolor ute i landet att få både starta, växa och utveckla sin verksamhet.
I dag måndag stod det klart att Miljöpartiet sålt ut ännu en hjärtefråga för en skolministerpost och gett Vänsterpartiet det avgörande inflytandet över friskolornas framtid.
Regeringen presenterade redan i regeringsförklaringen i fredags att kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över etableringen av friskolor. Hur detta ska gå att kombinera med elevers och föräldrars rätt att fritt välja skola har regeringen ännu inte redovisat. Man har inte heller utvecklat vad ett avgörande inflytande innebär i praktiken. Nu går de hela vägen och inrättar ett kommunalt veto.
Friskolornas riksförbund har granskat vilka konsekvenser ett kommunalt veto skulle få. Långsiktigt skulle det innebära att väldigt få nya skolor kommer kunna starta. De populära skolor som redan finns kommer inte heller kunna starta nya program eller utöka med fler årskurser, eftersom även det kräver nya tillstånd. Många nya goda idéer och innovationer som svensk skola behöver för att höja kunskapsresultaten kommer att stoppas i kommunhusen.
Vi har gått igenom 50 av Skolinspektionen godkända ansökningar i större S-styrda kommuner åren 2012-2013. I sju av tio fall har kommunerna velat stoppa etableringen trots att de skolorna alltså klarat den tuffa prövningen. Detta överensstämmer med friskolornas egna upplevelser. 63 procent av våra medlemmar som drivs som aktiebolag menar att de aldrig hade fått starta om kommunen hade haft full bestämmanderätt.
En av många skolor som aldrig hade fått starta med ett kommunalt veto är Växjö Fria Gymnasium, en av fyra gymnasieskolor i landet som var helt utan anmärkning vid Skolinspektionens senaste granskning. Inte heller Elafskolan i Södertälje, Sveriges första skola med assyrisk profil, hade funnits om kommunen hade fått bestämma. Vi har tidigare frågat Socialdemokraterna om det är skolor som Växjö Fria Gymnasium, Elafskolan – eller någon av alla andra uppskattade skolor runt om i landet – som inte borde få finnas.
Eftersom svaret dröjde ringde vi runt till kommunala Socialdemokratiska företrädare för att höra hur de skulle agera om de fick makten att bestämma. 35 av 36 tillfrågade svarade att de vill ha ett ökat inflytande över friskolors etablering. 23 svarade att de inte vill att nya friskolor ska konkurrera med befintliga kommunala skolor. Knappt hälften skulle inte låta några företag etablera sig. 15 kommunalråd angav otillräckligt elevunderlag som ett skäl att säga nej, trots att Skolinspektionen redan idag tar detta i beaktande i processen när de ger tillstånd.
Vi är egentligen inte förvånade över svaren. Vem skulle inte vilja kunna bestämma över sina konkurrenters verksamhet? Det är givetvis lättare för en kommun att inte behöver oroa sig för att de egna skolorna ska behöva förtjäna sina elever genom att hålla hög kvalitet och erbjuda olika arbetssätt.
Kontentan är att med ett veto kommer makten över vilken skola man ska kunna välja att flyttas från föräldrar och elever till kommunpolitikerna. Ett veto kommer också leda till godtycklighet och stora skillnader mellan kommuner. En kommun som är välvilligt inställd till valfrihet kommer erbjuda sina elever en mångfald av skolor, medan en kommun som vill lägga ned en byskola, eller inte vill ha konkurrens, kommer hänvisa eleverna till den kommunala skolan.
I praktiken kommer förslaget om ett kommunalt veto att direkt riktas till de fristående förskolor och skolor, stora som små, som väljer att driva sin verksamhet som just aktiebolag. Så sent som i Almedalen betonade Miljöpartiet att man absolut inte vill förbjuda skolor som drivs i aktiebolagsform. ”Tvärtom är aktiebolag ofta en utmärkt driftsform även för allmännyttiga verksamheter”, sade en partistyrelseledamot då. Nu är plötsligt driftsform viktigare än kvalitet. Det är en dramatiskt stor omsvängning.
Det är med stor sorg vi konstaterar att Miljöpartiet en gång för alla lämnat kampen om eleven i centrum, valfrihet och mångfald bakom sig. Nu är det Vänsterpartiets politik som gäller.
Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund
Claes Nyberg, vd Friskolornas riksförbund
Läs artikeln i Dagens Samhälle