13 augusti 2014

Det påstås återkommande i debatten att friskolor leder till segregering. Ser man till fakta så finns det inga stora skillnader i elevernas val av skola när de delas in efter svensk eller utländsk bakgrund.

Det senaste läsåret var det en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som var födda i Sverige som gick i friskola jämfört med dem som hade en helt svensk bakgrund. Detta visar en ny sammanställning baserad på Skolverkets databas Siris. När det gäller föräldrarnas utbildning finns fortfarande skillnader, men utvecklingen är på väg åt rätt håll. För tio år sedan gick tre procent av eleverna vars föräldrar saknade eftergymnasial utbildning i friskolor, i dag är andelen tolv procent. Ju fler som gör aktiva val, desto mindre blir skillnaderna.

Rapport: Presterar friskolors elever sämre på högskolan?

07 maj 2024

En rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i mars 2024 hävdade att elever från fristående gymnasieskolor klarar sig sämre under

Gymnasiebehörighet – Göteborg sticker ut

05 februari 2024

Friskolornas riksförbund har i två rapporter, 2022 och 2023, sammanställt statistik från Skolverket som speglar elevers behörighet till gymnasiet. I

Skolorna som misslyckas – 2023

05 december 2023

En avklarad gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för ett inträde på arbetsmarknaden. Omvänt innebär det att om man lämnat

Rapport: Är friskolor överkompenserade?

18 oktober 2023

Det har blivit en sanning i skoldebatten att friskolor är överkompenserade, och att kommunala skolor bär kostnader som friskolor inte