I Chile, där fristående, vinstdrivande skolor har varit tillåtna sedan 1980-talet har skolresultaten förbättrats mest i både Pisa och Timms sedan 1999. Det konstaterar den Londonbaserade forskaren Gabriel Sahlgren i en rapport om skillnader och likheter mellan det svenska och det chilenska skolsystemet. Gabriel Sahlgren, forskningschef vid Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London, har publicerat en ny studie om skolval och vinstdrivande friskolor i Chile.
I studien har Sahlgren sammanställt ett antal olika undersökningar om det chilenska skolsystemet, som infördes 1981, samt jämfört det med Sveriges fria skolval och fristående skolor. Han finner flera skillnader, men också likheter i hur systemet är uppbyggt. Den uppenbara likheten är att det är tillåtet att driva en offentligt finansierad skola med vinst. Men skillnaderna är kanske mer intressanta. Systemet har också genomgått en del förändringar sedan det infördes, som Sahlgren anser att vi i Sverige kan dra lärdom av.
Chile har förbättrat sina skolresultat näst mest av alla länder i internationella undersökningar som Pisa och Timms sedan 1999. Denna förbättring påbörjades i de offentligt finansierade skolorna (som står för över 90 % av all undervisning) redan under perioden 1988 – 1996, men har alltså förstärkt under senare år.
Sahlgren konstaterar visserligen att det inte går att säga att de förbättrade resultaten beror på skolvalet eller den ökade konkurrensen, men reformerna har uppenbarligen inte förhindrat en positiv utveckling.
I Chile förekommer, förutom offentligt finansierade och drivna skolor, både privatfinansierade skolor och offentligt finansierade skolor som drivs enskilt. Det är vanligt att vinstdrivande skolor har en hög andel elever med svagare socioekonomisk bakgrund. Men det är också tillåtet att ta ut avgifter av eleverna. Fram till för ett par år sedan förekom selekterad antagning till alla nivåer, men idag är det begränsat till årskurs sju och uppåt. Man har också infört en differentiering av skolpengen, som ger elever från fattigare förhållanden större resurser.
Sahlgren avslutar sin rapport med några lärdomar Sverige kan dra av de chilenska erfarenheterna. Där hittar man bland annat differentierad skolpeng efter elevers bakgrund, ett bejakande av vinstintresset hos skolor, förbättrad information inför skolvalet och utökade möjligheterna för mindre privilegierade elever att välja skola.