19 april 2013

Friskolornas riksförbund (förbundet) har fått möjlighet att lämna yttrande över rubricerad promemoria. Förbundet anser även denna gång att det är positivt att regelverket ses över utifrån inkomna synpunkter och att åtgärder vidtas för att lösa såväl behörighets- som rekryteringsproblem. Förbundet tillstyrker de tre förslagen som anges i remisspromemorian men lämnar dock följande synpunkter.

Förslagets del 1, Lärare och förskollärare som är 50 år eller äldre – undantag från behörighetskrav för undervisning

I skälen för förslagen anges bl.a. att det är rimligt att ange en bestämd åldersgräns så att bestämmelsen blir tydlig och förutsägbar men att undantaget inte bör vara för snävt och åldersgränsen sätts därför vid 50 år. Förbundet måste ifrågasätta en bestämd åldersgräns eftersom det utesluter möjligheterna att använda sig av lärare som kanske är något eller några år yngre än 50 år men som ändå bedöms vara skickliga lärare med erfarenhet av undervisning inom något eller några ämnen. Förbundet menar att det torde gå att formulera en tydlig bestämmelse utan en fast åldersgräns.

Förbundet ser även anledning att lyfta fram en frågeställning som, såvitt vi bedömer, inte ges ett tydligt svar i någon av promemorians olika delar. Enligt förslaget ska läraren ha ingått anställningsavtal före den 1 juli 2015, vilket måste uppfattas som att efter det övergångsdatumet finns inte möjligheten för en huvudman att ingå anställningsavtal med en lärare och göra motsvarande bedömning av behörigheten. Om så är fallet ifrågasätter förbundet förslaget bestämt, särskilt mot bakgrund av att den föreslagna åldersgränsen landat vid 50 år. Det medför obegripliga begränsningar inte bara för huvudmannen utan förstås även för den enskilde läraren som har många år kvar i yrkeslivet men som efter övergångsdatumet vill byta anställning. Det är orimligt och rimmar även illa med skälen för förslaget eftersom det låser fast en lärare vid en anställning i kanske mer än 15 år.

Förslagets del 2, Lärare i estetiska ämnen – undantag från kraven för legitimation

Förbundet vill i denna del framhålla att det är bra att man löser de problem som nuvarande reglering medför, men förslaget medför självfallet ökade kostnader för de enskilda huvudmännen. Det framgår inte på ett tillräckligt tydligt sätt i konsekvensutredningen eller i övrigt i promemorian. Hela reformen i sig medför ökade kostnader för huvudmännen men även för de enskilda lärarna, samtidigt som det statliga stimulansbidraget är synnerligen lågt. Det behöver också poängteras att det givetvis alltid är upp till de enskilda huvudmännen att avgöra hur man hanterar situationen ekonomiskt när lärare deltar i utbildning inom ramen för Lärarlyftet, vilket av olika skäl kan variera.

Avslutande synpunkter

Förbundet vill slutligen återigen ta tillfället i akt att lyfta fram att det finns anledning att fortsätta arbetet med att se över behovet av fler vägar till legitimation. Det måste kunna finnas möjligheter att tillvarata skickliga och kompetenta lärare som saknar formell behörighetsgivande examen. Som många gånger framhållits utgör en examen i sig ingen garanti för en undervisning av god kvalitet och goda resultat hos eleverna. Ämneskompetensen och skickligheten att lära ut kan inhämtas på andra sätt. Bedömningen av den enskilde lärarens kompetens, tidigare kunskaper och erfarenheter behöver därför kunna valideras och tillgodoräknas. Det är positivt att notera att det synes pågå diskussioner med lärosäten i frågan och det arbetet behöver påskyndas.

Stockholm den 19 april 2013

Friskolornas riksförbund

Cecilia Nykvist, vd

Mariette Dennholt, förbundsjurist

 

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Se frukostseminariet ”Varför måste skolor stängas?”

10 juni 2024

När en skola lägger ned aktiveras ofta ett helt samhälle för att kämpa emot. Men kan en skolnedläggning vara nödvändig

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,