Flera forskare har nyligen varnat för att likvärdigheten i den svenska skolan riskerar att minska och segregationen öka på grund av det fria skolvalet. Men de vetenskapliga beläggen för detta är långt ifrån så säkra som vissa hävdar, konstaterar Gabriel H Sahlgren, forskningschef för Centre for Market Reform of Education i en ny rapport.
Gabriel Sahlgren har gått igenom de senaste årens svenska och internationella forskning kring segregation och likvärdighet, kopplat till skolval. Han konstaterar i sin genomgång att inga negativa effekter på likvärdigheten har kunnat kopplas till skolvalet, och att resultaten kring effekter på segregation är oklara. De svenska studier som gjorts visar inte på någon minskad likvärdighet, och en ny doktorsavhandling pekar på att skolsegregationen på högstadiet i Sverige totalt sett inte har ökat alls när man jämför elevgrupper som gick i högstadiet före och efter de skolvalsreformer som infördes under 1990-talet.
– Det finns ingenting som tyder på att skolval leder till minskad likvärdighet. Den svenska forskningen indikerar att olika former av skolval inte har haft någon effekt alls på spridningen mellan elever, och det verkar som att olika etniska och socioekonomiska grupper har tjänat ungefär lika mycket på skolvalsreformerna totalt sett, säger Gabriel Sahlgren.
Han konstaterar också att de internationella studierna indikerar att en högre andel elever som går i offentligt finansierade fristående skolor gör att betydelsen av familjebakgrund minskar på en rad variabler, inklusive TIMSS- och PISA-resultat samt löneskillnader senare i livet. Däremot verkar en högre andel privat finansiering i systemet leda till lägre likvärdighet.
– Sammantaget verkar det därför som att en högre andel elever i fristående skolor och större möjligheter till skolval om något faktiskt ökar likvärdigheten, sammanfattar Gabriel Sahlgren.