Fakta och rapporter

Fakta, rapporter och andra publikationer.


Kommunalt veto stoppar 9 av 10 friskolor i S-kommuner

Ett kommunalt veto skulle innebära att många skolor aldrig får möjligheten att öppna dörrarna till klassrummen. Detta trots godkännande av Skolinspektionen och en önskan hos elever, föräldrar och lärare. Den studie som vi presenterar här, som baseras på hur socialdemokraterna i kommunerna har agerat, visar att de har försökt stoppa 87 procent av alla nya grundskolor mellan 2010-2014.

Välfärdsskulden – investeringsbehov i skola och vårdlokaler

ALMEGA 2015 | I denna rapport görs en beräkning av hur stora investeringar som kan behöva göras i offentligägda lokaler i skol- och vårdsektorn under tioårsperioden fram till 2024. Både skolor och sjukhus är på många håll i stort behov av om- och nybyggnad. Dels för att beståndet är ålderstiget och dels för att samhällets och medborgarnas krav utvecklats när det gäller alltifrån arbetsmiljö, energieffektivitet och patientsäkerhet.

Ett skolpolitiskt villospår

Ur rapportens inledning: I den svenska skoldebatten används ofta förekomsten av kamrateffekter som ett argument för att motverka segregerande krafter och värna likvärdigheten i skolan. Antagandet att skolresultaten gynnas av att det finns duktiga elever i klassen som kan dra med sig de andra utgör ett viktigt led i en argumentationskedja som börjar med att skolsegregation är dåligt och slutar i att det fria skolvalet bör begränsas eller avskaffas. Hypotesen är att skolvalet, via skolsegregation och genom kamrateffekter, kan ha en negativ påverkan på hur svenska elever presterar. Hur starka är kamrateffekterna? Finns de samband som hävdas i debatten? Den här rapporten ämnar svara på dessa två frågor, med utgångspunkt i den teoretiska och empiriska litteratur som finns på området.

Sant och falskt om företagande i välfärden

Svenskt Näringslivs rapport Sant och falskt om företagande i välfärden syftar till att tillföra fakta till debatten om företagande i välfärden. Frågor som belyses är kvalitet, personalens trivsel, löner, ekonomisk lönsamhet och kvinnors karriärvägar. Rapporten visar att verksamhetens kvalitet och personalens trivsel i allmänhet är densamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Dessutom att det inte finns några belägg för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt.

Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?

IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Rektors betydelse för skola, elever och lärare

En rektor leder en komplex och kunskapsintensiv organisation: Rektorn leder det pedagogiska arbetet vid en skola; är chef över lärare och övrig personal; har det övergripande ansvaret för att elever når de nationella målen. IFAU har analyserat hur viktig rektorn är för hur väl en skola fungerar. Studien visar att rektorns ledarskap har betydelse för elevers studieprestationer; för lönespridning och vilka lärare som arbetar på skolan; för arbetsmiljön i skolan i termer av personalomsättning och långtidssjukskrivning. Det är däremot svårt att karaktärisera och förklara ledarskapet på välfungerande skolor. Det är också svårt att karaktärisera framgångsrika rektorer med observerbara data som t.ex. rektorers utbildnings- och professionella bakgrund. Rektorer på små skolor, på friskolor och på skolor som möter mer konkurrens har större utrymme att påverka elevers studieresultat.

Visa fler…