Andras rapporter


Ett skolpolitiskt villospår

Ur rapportens inledning: I den svenska skoldebatten används ofta förekomsten av kamrateffekter som ett argument för att motverka segregerande krafter och värna likvärdigheten i skolan. Antagandet att skolresultaten gynnas av att det finns duktiga elever i klassen som kan dra med sig de andra utgör ett viktigt led i en argumentationskedja som börjar med att skolsegregation är dåligt och slutar i att det fria skolvalet bör begränsas eller avskaffas. Hypotesen är att skolvalet, via skolsegregation och genom kamrateffekter, kan ha en negativ påverkan på hur svenska elever presterar. Hur starka är kamrateffekterna? Finns de samband som hävdas i debatten? Den här rapporten ämnar svara på dessa två frågor, med utgångspunkt i den teoretiska och empiriska litteratur som finns på området.

Sant och falskt om företagande i välfärden

Svenskt Näringslivs rapport Sant och falskt om företagande i välfärden syftar till att tillföra fakta till debatten om företagande i välfärden. Frågor som belyses är kvalitet, personalens trivsel, löner, ekonomisk lönsamhet och kvinnors karriärvägar. Rapporten visar att verksamhetens kvalitet och personalens trivsel i allmänhet är densamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Dessutom att det inte finns några belägg för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt.

Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?

IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Rektors betydelse för skola, elever och lärare

En rektor leder en komplex och kunskapsintensiv organisation: Rektorn leder det pedagogiska arbetet vid en skola; är chef över lärare och övrig personal; har det övergripande ansvaret för att elever når de nationella målen. IFAU har analyserat hur viktig rektorn är för hur väl en skola fungerar. Studien visar att rektorns ledarskap har betydelse för elevers studieprestationer; för lönespridning och vilka lärare som arbetar på skolan; för arbetsmiljön i skolan i termer av personalomsättning och långtidssjukskrivning. Det är däremot svårt att karaktärisera och förklara ledarskapet på välfungerande skolor. Det är också svårt att karaktärisera framgångsrika rektorer med observerbara data som t.ex. rektorers utbildnings- och professionella bakgrund. Rektorer på små skolor, på friskolor och på skolor som möter mer konkurrens har större utrymme att påverka elevers studieresultat.

Skolvalsreform påverkade olika elevgrupper på ungefär samma sätt

IFAU har undersökt hur skolvalsreformerna som genomfördes i början av 1990-talet har påverkat elever med olika familjebakgrund. Resultatet tyder på att reformernas effekter på elevers skolresultat varit positiva men små - eller noll, beroende på utfall och metodval. Detsamma gäller för senare utfall såsom sysselsättning och högre utbildning. Effekterna är likartade för alla grupper av elever. IFAU finner inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna.

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

IFAU har undersökt betydelsen av 90-talets skolreformer för utvecklingen i den svenska skolan. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Den tilltagande elevsorteringen i grundskolan beror främst på ökande boendesegregation. Elevers familjebakgrund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däremot ökade familjens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasiereformerna. Betygen har stigit mest i storstadsområdena, men betygsskillnader mellan kommuner kan inte förklaras av kommunal skolpolitik eller förändrad resursallokering.

Mindre klasser i skolan ger bättre resultat och högre lön

IFAU har studerat de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27–42 års ålder. Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.

Familjebakgrund inte allt viktigare för skolresultaten

IFAU har studerat familjebakgrundens betydelse för svenska grundskoleelevers skolprestationer. Familjebakgrundens betydelse legat relativt konstant under de senaste 20 åren. Detta kan tyckas paradoxalt då vi samtidigt finner att skillnaden i resultat mellan olika skolor otvetydigt har ökat. Att familjebakgrundens betydelse har förblivit oförändrad kan dock inte tolkas som att de senaste decenniernas skolreformer inte har påverkat alla barns lika möjligheter till en god utbildning. Denna studie beskriver en utveckling som är ett resultat av samhällsutvecklingen i stort – både skolreformer och andra stora samhällsförändringar kan ha påverkat sambandet mellan uppväxtförhållanden och skolresultat. IFAU kan inte särskilja skolreformernas effekter från effekter av andra förändringar i samhället. Fortsatt forskning behövs.

Ökad boendesegregation viktigaste förklaringen till att skolan är segregerad

IFAU har undersökt sambandet mellan det fria skolvalet och skolsegregationen i landets kommuner. Resultaten visar att bo¬endesegrega¬tionen är den faktor som har störst betydelse för segregation mellan skolor. I de kommuner där val till fristående skolor har blivit mer utbrett har skolsegregationen mellan utrikes födda elever och elever födda i Sverige, samt mellan elever med utländsk res¬pektive svensk bakgrund, dock ökat mer jämfört med kommuner där skolval är ovan¬ligt. Friskoleexpansionens samband med skolsegrega¬tionen mot¬svarar i genomsnitt cirka 18 procent av den totala ökningen av segregationen mellan elever med utländsk och svensk bakgrund under perioden 1993–2009. Den totala ökningen av skolsegregation har dock varit relativt sett liten vid en internationell jämförelse: Sverige har ett sammanhållet skolsystem upp till 16 års ålder vilket innebär lägre skolsegregation jämfört med länder där upp¬del¬ning till studie- respektive yrkesförberedande program sker vid tidigare åldrar.

Visa fler…