Andras rapporter


Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?

IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Rektors betydelse för skola, elever och lärare

En rektor leder en komplex och kunskapsintensiv organisation: Rektorn leder det pedagogiska arbetet vid en skola; är chef över lärare och övrig personal; har det övergripande ansvaret för att elever når de nationella målen. IFAU har analyserat hur viktig rektorn är för hur väl en skola fungerar. Studien visar att rektorns ledarskap har betydelse för elevers studieprestationer; för lönespridning och vilka lärare som arbetar på skolan; för arbetsmiljön i skolan i termer av personalomsättning och långtidssjukskrivning. Det är däremot svårt att karaktärisera och förklara ledarskapet på välfungerande skolor. Det är också svårt att karaktärisera framgångsrika rektorer med observerbara data som t.ex. rektorers utbildnings- och professionella bakgrund. Rektorer på små skolor, på friskolor och på skolor som möter mer konkurrens har större utrymme att påverka elevers studieresultat.

Skolvalsreform påverkade olika elevgrupper på ungefär samma sätt

IFAU har undersökt hur skolvalsreformerna som genomfördes i början av 1990-talet har påverkat elever med olika familjebakgrund. Resultatet tyder på att reformernas effekter på elevers skolresultat varit positiva men små - eller noll, beroende på utfall och metodval. Detsamma gäller för senare utfall såsom sysselsättning och högre utbildning. Effekterna är likartade för alla grupper av elever. IFAU finner inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna.

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

IFAU har undersökt betydelsen av 90-talets skolreformer för utvecklingen i den svenska skolan. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Den tilltagande elevsorteringen i grundskolan beror främst på ökande boendesegregation. Elevers familjebakgrund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däremot ökade familjens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasiereformerna. Betygen har stigit mest i storstadsområdena, men betygsskillnader mellan kommuner kan inte förklaras av kommunal skolpolitik eller förändrad resursallokering.

Mindre klasser i skolan ger bättre resultat och högre lön

IFAU har studerat de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27–42 års ålder. Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.

Familjebakgrund inte allt viktigare för skolresultaten

IFAU har studerat familjebakgrundens betydelse för svenska grundskoleelevers skolprestationer. Familjebakgrundens betydelse legat relativt konstant under de senaste 20 åren. Detta kan tyckas paradoxalt då vi samtidigt finner att skillnaden i resultat mellan olika skolor otvetydigt har ökat. Att familjebakgrundens betydelse har förblivit oförändrad kan dock inte tolkas som att de senaste decenniernas skolreformer inte har påverkat alla barns lika möjligheter till en god utbildning. Denna studie beskriver en utveckling som är ett resultat av samhällsutvecklingen i stort – både skolreformer och andra stora samhällsförändringar kan ha påverkat sambandet mellan uppväxtförhållanden och skolresultat. IFAU kan inte särskilja skolreformernas effekter från effekter av andra förändringar i samhället. Fortsatt forskning behövs.

Ökad boendesegregation viktigaste förklaringen till att skolan är segregerad

IFAU har undersökt sambandet mellan det fria skolvalet och skolsegregationen i landets kommuner. Resultaten visar att bo¬endesegrega¬tionen är den faktor som har störst betydelse för segregation mellan skolor. I de kommuner där val till fristående skolor har blivit mer utbrett har skolsegregationen mellan utrikes födda elever och elever födda i Sverige, samt mellan elever med utländsk res¬pektive svensk bakgrund, dock ökat mer jämfört med kommuner där skolval är ovan¬ligt. Friskoleexpansionens samband med skolsegrega¬tionen mot¬svarar i genomsnitt cirka 18 procent av den totala ökningen av segregationen mellan elever med utländsk och svensk bakgrund under perioden 1993–2009. Den totala ökningen av skolsegregation har dock varit relativt sett liten vid en internationell jämförelse: Sverige har ett sammanhållet skolsystem upp till 16 års ålder vilket innebär lägre skolsegregation jämfört med länder där upp¬del¬ning till studie- respektive yrkesförberedande program sker vid tidigare åldrar.

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9

Skolverket konstaterar 2015 att det förekommer en stor variation mellan skolenheterna när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Utifrån nuvarande bestämmelser vad gäller ämnesbetyg och nationella prov går det inte att uttala sig om huruvida vissa skolenheter eller huvudmän sätter för höga eller för låga ämnesbetyg, oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Den stora variationen i avvikelser mellan skolenheter kan dock indikera att skolorna tolkar kunskapskraven på olika sätt. De mönster som visas skiljer sig inte mellan kommunala och fristående skolor.

Huvudmannens styrning av grundskolan

SKOLINSPEKTIONEN 2015 | Fem av sex huvudmän behöver utveckla sin styrning med syfte att nå de nationella målen för grundskolan. Men Skolinspektionen har också sett exempel på framgångsrik utvärderingsmässig styrning genom det kvalitetsarbete som bedrivs hos en del huvudmän. Det är huvudmän som har en tydlig struktur på sitt kvalitetsarbete, som styr med fokus på de nationella målen och som förankrar arbetet på alla nivåer. Fem av de sex huvudmän som klarar granskningen utan krav på åtgärder är fristående – fyra koncerner och en mindre.

Det fria skolvalet – varken mirakelmedicin eller undergångsrecept

EKONOMISK DEBATT | Studien utvärderar skolvalsreformens effekter genom att mäta påverkan av att ha större möjligheter att välja skola, oavsett om man gör ett aktivt val eller inte. Resultaten tyder på att effekterna i stort sett är likartade för de olika grupper av elever som studeras. I den mån det finns skillnader mellan eleverna, så tyder dessa på att det är elever från svagare familjebakgrund, t ex där föräldrar har låga inkomster, som vinner mer på möjligheten att välja skola.

Visa fler…