Andras rapporter


Vinstbegränsning i välfärden – Om Välfärdsutredningens utgångspunkter och de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinster

SVENSKT NÄRINGSLIV 2016 | I rapporten granskas bl a de motiv som regeringen angett för Välfärdsutredningens uppdrag att föreslå vinstregleringar för företagen inom välfärdssektorn. Regeringen har angett tre huvudmotiv. - vinstutdelning innebär ett betydande läckage av skattemedel, - välfärdsföretagen gör mycket höga vinster, - vinstsyfte hämmar kvaliteten hos vinstdrivande företag.

Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag

PwC 2016 | PwC har på Svenskt Näringslivs uppdrag i denna rapport gjort en oberoende analys av det vinsttak för välfärdsföretag som föreslås i Välfärdsutredningen ”Ordning och reda i välfärden” (SOU 2016:78). PwC har genom analyser presenterade i rapporten kommit fram till bl a att förslaget om vinsttak för välfärdsbranschen i praktiken blir ett vinstförbud för de allra flesta företagen. Detta beror på att när vinsttaket sätts i relation till välfärdsföretagen låga bokförda operativa kapital blir den tillåtna rörelsemarginalen så låg att förslaget i praktiken kan betraktas som ett vinstförbud.

Friskolorna och PISA

ECEPR 2016 | Elever i fristående skolor presterar signifikant bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2012. Analysen indikerar att elever i fristående skolor presterar cirka 18 PISA-poäng högre i läsförståelse, 10 PISA-poäng högre i matematik och 14 PISA-poäng högre i naturvetenskap jämfört med elever i kommunala skolor, efter att bakgrundsvariablerna hålls konstant. Det innebär att elever i fristående skolor ligger drygt 2 månader före i matematik, 3 månader före i naturvetenskap och 4 månader före i läsförståelse jämfört med elever i kommunala skolor.

Friskolor startas oftare i invandrartäta områden

ESO 2016 | En ny ESO-rapport visar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. Friskolor etableras också i högre utsträckning i områden där intäkterna förväntas bli högre och lokalkostnaderna lägre. Men förvånande nog tycks inte vinstsyftande friskolor påverkas av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de etablerar sig.

Information - ett verktyg för bättre skolsystem

IFN 2016 | Ett välfungerande skolvalssystem kräver att föräldrar och elever tar hänsyn till skolors kvalitet när de gör sina val. Dessutom behöver myndigheter veta vilka skolor som presterar mer och mindre bra för att kunna utkräva ansvar och sätta in stöd. Tillgången till information om skolkvalitet kan därför ha betydelse för hur bra utbildning eleverna får. I den här rapporten analyserar Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och affilierad till IFN, forskning om hur föräldrar, elever och andra aktörer reagerar på information om utbildningskvalitet. Författarna ger också ett antal rekommendationer för att förbättra den svenska skolans informationssystem.

Likvärdighet i den svenska skolan

SVENSKT NÄRINGSLIV 2015 | Hur likvärdigheten i skolan påverkats av skolreformer som kommunaliseringen, fritt skolval, och fri etableringsrätt är svårt att svara på då likvärdighet mäts i så många dimensioner. Övergripande kan dock sägas att det inte finns några belägg för att likvärdigheten i den svenska skolan varken har försämrats eller förbättrats i kölvattnet av skolreformerna. Slående är att inget av de mått som används på likvärdighet uppvisar så betydande förändringar att det går att dra slutsatser om huruvida likvärdigheten försämrats eller förbättrats i någon dimension.

Swedish Economic Forum Report 2015

I 2015 års Swedish Economic Forum Report sätts fokus på vinstmotivets funktion och effekter inom de s k välfärdssektorerna. En generell slutsats som dras i rapporten är att vinstmotivet och möjligheterna till vinstutdelning skapar incitament för entreprenörskap och kan verka effektivitetshöjande inom välfärdssektorerna. Medverkar gör bl a docent Henrik Jordahl som visa att få har klart för sig att de skattefinansierade välfärdsföretagens rörelsemarginal ligger på omkring fem procent. När människor ombads ge sin bästa uppskattning av deras rörelsemarginal uppgick genomsnittet till 26 procent.

Visa fler…