Likvärdighet

Ämne: Likvärdighet


Likvärdighet i den svenska skolan

SVENSKT NÄRINGSLIV 2015 | Hur likvärdigheten i skolan påverkats av skolreformer som kommunaliseringen, fritt skolval, och fri etableringsrätt är svårt att svara på då likvärdighet mäts i så många dimensioner. Övergripande kan dock sägas att det inte finns några belägg för att likvärdigheten i den svenska skolan varken har försämrats eller förbättrats i kölvattnet av skolreformerna. Slående är att inget av de mått som används på likvärdighet uppvisar så betydande förändringar att det går att dra slutsatser om huruvida likvärdigheten försämrats eller förbättrats i någon dimension.

Skolvalsreform påverkade olika elevgrupper på ungefär samma sätt

IFAU har undersökt hur skolvalsreformerna som genomfördes i början av 1990-talet har påverkat elever med olika familjebakgrund. Resultatet tyder på att reformernas effekter på elevers skolresultat varit positiva men små - eller noll, beroende på utfall och metodval. Detsamma gäller för senare utfall såsom sysselsättning och högre utbildning. Effekterna är likartade för alla grupper av elever. IFAU finner inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna.

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

IFAU har undersökt betydelsen av 90-talets skolreformer för utvecklingen i den svenska skolan. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Den tilltagande elevsorteringen i grundskolan beror främst på ökande boendesegregation. Elevers familjebakgrund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däremot ökade familjens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasiereformerna. Betygen har stigit mest i storstadsområdena, men betygsskillnader mellan kommuner kan inte förklaras av kommunal skolpolitik eller förändrad resursallokering.

Familjebakgrund inte allt viktigare för skolresultaten

IFAU har studerat familjebakgrundens betydelse för svenska grundskoleelevers skolprestationer. Familjebakgrundens betydelse legat relativt konstant under de senaste 20 åren. Detta kan tyckas paradoxalt då vi samtidigt finner att skillnaden i resultat mellan olika skolor otvetydigt har ökat. Att familjebakgrundens betydelse har förblivit oförändrad kan dock inte tolkas som att de senaste decenniernas skolreformer inte har påverkat alla barns lika möjligheter till en god utbildning. Denna studie beskriver en utveckling som är ett resultat av samhällsutvecklingen i stort – både skolreformer och andra stora samhällsförändringar kan ha påverkat sambandet mellan uppväxtförhållanden och skolresultat. IFAU kan inte särskilja skolreformernas effekter från effekter av andra förändringar i samhället. Fortsatt forskning behövs.

Ökad boendesegregation viktigaste förklaringen till att skolan är segregerad

IFAU har undersökt sambandet mellan det fria skolvalet och skolsegregationen i landets kommuner. Resultaten visar att bo¬endesegrega¬tionen är den faktor som har störst betydelse för segregation mellan skolor. I de kommuner där val till fristående skolor har blivit mer utbrett har skolsegregationen mellan utrikes födda elever och elever födda i Sverige, samt mellan elever med utländsk res¬pektive svensk bakgrund, dock ökat mer jämfört med kommuner där skolval är ovan¬ligt. Friskoleexpansionens samband med skolsegrega¬tionen mot¬svarar i genomsnitt cirka 18 procent av den totala ökningen av segregationen mellan elever med utländsk och svensk bakgrund under perioden 1993–2009. Den totala ökningen av skolsegregation har dock varit relativt sett liten vid en internationell jämförelse: Sverige har ett sammanhållet skolsystem upp till 16 års ålder vilket innebär lägre skolsegregation jämfört med länder där upp¬del¬ning till studie- respektive yrkesförberedande program sker vid tidigare åldrar.

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9

Skolverket konstaterar 2015 att det förekommer en stor variation mellan skolenheterna när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Utifrån nuvarande bestämmelser vad gäller ämnesbetyg och nationella prov går det inte att uttala sig om huruvida vissa skolenheter eller huvudmän sätter för höga eller för låga ämnesbetyg, oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Den stora variationen i avvikelser mellan skolenheter kan dock indikera att skolorna tolkar kunskapskraven på olika sätt. De mönster som visas skiljer sig inte mellan kommunala och fristående skolor.

Visa fler…