Kvalitet

Ämne: Kvalitet


Ett skolpolitiskt villospår

Ur rapportens inledning: I den svenska skoldebatten används ofta förekomsten av kamrateffekter som ett argument för att motverka segregerande krafter och värna likvärdigheten i skolan. Antagandet att skolresultaten gynnas av att det finns duktiga elever i klassen som kan dra med sig de andra utgör ett viktigt led i en argumentationskedja som börjar med att skolsegregation är dåligt och slutar i att det fria skolvalet bör begränsas eller avskaffas. Hypotesen är att skolvalet, via skolsegregation och genom kamrateffekter, kan ha en negativ påverkan på hur svenska elever presterar. Hur starka är kamrateffekterna? Finns de samband som hävdas i debatten? Den här rapporten ämnar svara på dessa två frågor, med utgångspunkt i den teoretiska och empiriska litteratur som finns på området.

Sant och falskt om företagande i välfärden

Svenskt Näringslivs rapport Sant och falskt om företagande i välfärden syftar till att tillföra fakta till debatten om företagande i välfärden. Frågor som belyses är kvalitet, personalens trivsel, löner, ekonomisk lönsamhet och kvinnors karriärvägar. Rapporten visar att verksamhetens kvalitet och personalens trivsel i allmänhet är densamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Dessutom att det inte finns några belägg för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt.

Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?

IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

IFAU har undersökt betydelsen av 90-talets skolreformer för utvecklingen i den svenska skolan. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Den tilltagande elevsorteringen i grundskolan beror främst på ökande boendesegregation. Elevers familjebakgrund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däremot ökade familjens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasiereformerna. Betygen har stigit mest i storstadsområdena, men betygsskillnader mellan kommuner kan inte förklaras av kommunal skolpolitik eller förändrad resursallokering.

Mindre klasser i skolan ger bättre resultat och högre lön

IFAU har studerat de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27–42 års ålder. Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.

Huvudmannens styrning av grundskolan

SKOLINSPEKTIONEN 2015 | Fem av sex huvudmän behöver utveckla sin styrning med syfte att nå de nationella målen för grundskolan. Men Skolinspektionen har också sett exempel på framgångsrik utvärderingsmässig styrning genom det kvalitetsarbete som bedrivs hos en del huvudmän. Det är huvudmän som har en tydlig struktur på sitt kvalitetsarbete, som styr med fokus på de nationella målen och som förankrar arbetet på alla nivåer. Fem av de sex huvudmän som klarar granskningen utan krav på åtgärder är fristående – fyra koncerner och en mindre.

SNS Analys nr 31. Styrning och ledning i skolan

Det finns ett tydligt samband mellan ledningskvalitet och elevernas skolprestationer. Det visar en ny internationell studie som SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) presenterade under onsdagen. Sambandet är minst dubbelt så starkt som det mellan lärarnas kompetens och elevresultat och hela tio gånger starkare än kopplingen mellan klasstorlek och elevresultat. När offentliga, fristående och helt privata skolor jämfördes visade det sig att friskolorna hade bäst ledning. Särskilt i Sverige utmärker sig friskolorna i jämförelse med de offentliga skolorna. Och skillnaden har inte att göra med vilka elever som går på skolan eller vilket område skolan ligger.
- Friskolorna utmärker sig särskilt vad gäller ledarskap och ansvarsutkrävande. Det är vanligare att rektorer vid fristående skolor har en långsiktig strategi för skolan. De hålls också i högre grad ansvariga för elevernas prestationer av skolornas huvudmän, säger Nicholas Bloom, Stanfordprofessor och en av forskarna bakom studien.