Kvalitet

Ämne: Kvalitet


Likvärdighet i den svenska skolan

SVENSKT NÄRINGSLIV 2015 | Hur likvärdigheten i skolan påverkats av skolreformer som kommunaliseringen, fritt skolval, och fri etableringsrätt är svårt att svara på då likvärdighet mäts i så många dimensioner. Övergripande kan dock sägas att det inte finns några belägg för att likvärdigheten i den svenska skolan varken har försämrats eller förbättrats i kölvattnet av skolreformerna. Slående är att inget av de mått som används på likvärdighet uppvisar så betydande förändringar att det går att dra slutsatser om huruvida likvärdigheten försämrats eller förbättrats i någon dimension.

Swedish Economic Forum Report 2015

I 2015 års Swedish Economic Forum Report sätts fokus på vinstmotivets funktion och effekter inom de s k välfärdssektorerna. En generell slutsats som dras i rapporten är att vinstmotivet och möjligheterna till vinstutdelning skapar incitament för entreprenörskap och kan verka effektivitetshöjande inom välfärdssektorerna. Medverkar gör bl a docent Henrik Jordahl som visa att få har klart för sig att de skattefinansierade välfärdsföretagens rörelsemarginal ligger på omkring fem procent. När människor ombads ge sin bästa uppskattning av deras rörelsemarginal uppgick genomsnittet till 26 procent.

Ett skolpolitiskt villospår

Ur rapportens inledning: I den svenska skoldebatten används ofta förekomsten av kamrateffekter som ett argument för att motverka segregerande krafter och värna likvärdigheten i skolan. Antagandet att skolresultaten gynnas av att det finns duktiga elever i klassen som kan dra med sig de andra utgör ett viktigt led i en argumentationskedja som börjar med att skolsegregation är dåligt och slutar i att det fria skolvalet bör begränsas eller avskaffas. Hypotesen är att skolvalet, via skolsegregation och genom kamrateffekter, kan ha en negativ påverkan på hur svenska elever presterar. Hur starka är kamrateffekterna? Finns de samband som hävdas i debatten? Den här rapporten ämnar svara på dessa två frågor, med utgångspunkt i den teoretiska och empiriska litteratur som finns på området.

Sant och falskt om företagande i välfärden

Svenskt Näringslivs rapport Sant och falskt om företagande i välfärden syftar till att tillföra fakta till debatten om företagande i välfärden. Frågor som belyses är kvalitet, personalens trivsel, löner, ekonomisk lönsamhet och kvinnors karriärvägar. Rapporten visar att verksamhetens kvalitet och personalens trivsel i allmänhet är densamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Dessutom att det inte finns några belägg för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt.

Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?

IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

IFAU har undersökt betydelsen av 90-talets skolreformer för utvecklingen i den svenska skolan. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Den tilltagande elevsorteringen i grundskolan beror främst på ökande boendesegregation. Elevers familjebakgrund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däremot ökade familjens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasiereformerna. Betygen har stigit mest i storstadsområdena, men betygsskillnader mellan kommuner kan inte förklaras av kommunal skolpolitik eller förändrad resursallokering.

Mindre klasser i skolan ger bättre resultat och högre lön

IFAU har studerat de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27–42 års ålder. Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.

Visa fler…