Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier, U2015/05040/UH

Friskolornas riksförbund tillstyrker huvudsakligen förslagen i promemorian, men har synpunkter vissa delar. Lönesättning ska vara en fråga för arbetsmarknadens parter och statsbidraget ska i första hand enbart omfatta lärare i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Att medlen på sikt ska fördelas via det generella statsbidraget till kommunerna innebär en osäkerhet kring finansieringen av löneökningen, vilket kan riskera att målen för satsningen inte nås.

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna sypunkter på ovan rubricerade promemoria och vill framföra följande.

Sammanfattning

Förbundet tillstyrker huvudsakligen förslagen i promemorian, men har synpunkter på följande delar:

  • Lönesättning ska vara en fråga för arbetsmarknadens parter.
  • Förbundet anser i första hand att statsbidraget enbart ska omfatta personalkategorin lärare i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.
  • Om förslaget ändå antas så att även förskollärare och fritidspedagoger ska omfattas av statsbidraget, anser förbundet, i andra hand, att det är av allra största vikt att alla huvudmän som har förskollärare anställda ska ges möjlighet att söka. Det är oacceptabelt att en stor grupp huvudmän exkluderas från att ta del av satsningen och det strider mot likabehandlingsprincipen i skollagen.
  • Enligt förslaget är avsikten att medlen för satsningen på sikt ska fördelas till huvudmännen via det generella statsbidraget till kommunerna. Förbundet anser att det innebär en osäkerhet kring finansieringen av löneökningen, vilket kan riskera att målen för satsningen inte nås.

Principiella utgångspunkter för lönesättning

Sverige har en arbetsmarknadsmodell där löner och villkor sätts efter överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Även om den uttalade avsikten är att förslaget inte ska påverka lönebildningen på den övriga arbetsmarknaden, finns stora risker att så ändå kommer att ske.

Det är också riskfyllt att bygga upp ett system där finansieringen av ett flertal löneökningar sker via specialdestinerade statbidrag. Fördelen är uppenbar; det är frivilligt att söka och ger (med vissa undantag, se nedan) alla huvudmän möjlighet att söka bidraget. Men det skapar en oklarhet när det gäller ansvaret för lönebildningen och det innebär också att staten i allt större utsträckning tar över arbetsmarknadens parters möjlighet att styra lönesättningen.

På sikt innebär det också en stor osäkerhet över hur finansieringen fortsättningsvis ska ske. Om tanken är att statbidragen så småningom i stället ska fördelas genom det generella statsbidraget till kommunerna får det en omedelbar effekt för de fristående huvudmännen. Det är respektive kommun som helt själva beslutar om fördelningen av resurser till skolan och där har de fristående huvudmännen ingen möjlighet att påverka.  Om det statsbidrag som finansierat löneökningarna i karriärtjänsterna inte fördelas ut till verksamheten kommer det att slå hårt mot fristående huvudmän, särskilt de med lägre elevantal där omfördelningar blir svårare. Även i detta avseende finns alltså risk för olyckliga konsekvenser när staten reglerar lönebildning genom statsbidrag.

Förbundet ifrågasätter därför på ett principiellt plan att staten på detta sätt tar över lönebildning från arbetsmarknadens parter.

Statsbidragets utformning

Förbundet har getts möjlighet att medverka vid dialogen om utformningen av det tänkta statsbidraget. Dialogen tillkom som ett svar på de stora problem som skolan står inför, där elevers resultat försämras och det samtidigt har uppstått en brist på legitimerade och behöriga lärare i både grundskola och gymnasieskola, en brist som därtill kraftigt kommer att förvärras på sikt. Under hela dialogen framgick att satsningen i det här skedet måste riktas dit där resurserna behövs främst, dvs. mot skolområdet. Det var också det som de medverkande parterna var överens om. Efter den politiska beredningen ändrades förslaget så att satsningen skulle komma att omfatta fler personalkategorier än enbart lärare i skolan. I förslaget anges nu att även förskollärare och fritidspedagoger ska kunna få del av bidraget, om än till en mindre del. Under den remisshearing som anordnade på departementet framgick också att även skolledare ska kunna ta del av bidraget. Förbundet anser att det är viktigt att satsningar görs för att också råda bot på den stora bristen på förskollärare. Många av förskolehuvudmännen larmar om att det är mycket svårt att rekrytera förskollärare till verksamheterna. Men i det här fallet var satsningen tänkt att i första hand gå till lärare. Att utvidga de personalkategorier som ska omfattas av satsningen kommer att urvattna den och riskera att målet med satsningen inte kommer att uppnås. Vår förhoppning är att ytterligare satsningar kommer att initieras från regeringen, som kan riktas direkt mot förskollärare, eftersom det även på detta område krävs kraftfulla åtgärder för att förbättra rekryteringsläget för förskollärare.

Förbundet anser därför i första hand, såsom också var ursprungstanken, att det endast är lärare som ska omfattas av satsningen med statsbidrag för höjda löner. 

Om förslaget däremot genomförs på det sätt som nu föreligger, är det dock oacceptabelt att en stor kategori av huvudmän exkluderas från att söka statsbidraget. Remisspromemorians förslag, som anger att det endast är huvudmän som också driver skola som kan komma ifråga att söka bidraget, utestänger den största delen av de fristående förskolehuvudmännen från satsningen. Däremot ger det alla kommunala huvudmän möjlighet att fördela statsbidrag till sina anställda förskollärare. Det leder till en helt snedvriden konkurrens och betydligt större möjligheter för kommunala huvudmän att rekrytera förskollärare, på bekostnad av de fristående huvudmännen. I all skollagstiftning i övrigt anges att likabehandlingsprincipen ska råda, med undantag för resursfördelning utifrån elevernas behov. Några sådana fördelningsgrunder finns dock inte här, varför det inte finns något skäl att frångå likabehandlingsprincipen.

Förbundet avstyrker därför med kraft förslaget om att endast huvudmän som också bedriver skola ska kunna söka statsbidrag och anser att om även förskollärare ska få del av satsningen, så måste det utformas så att alla förskolehuvudmän ges möjlighet att söka bidraget.

Finansiering

Förbundet har inga synpunkter på bidragsramarna eller storleken på de belopp som ska utgå enligt statsbidraget.

Förbundet är dock oroade för den långsiktiga finansieringen av statsbidraget. Enligt förslaget är avsikten att medlen för satsningen på sikt ska fördelas till huvudmännen via det generella statsbidraget till kommunerna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Förbundet anser att det innebär en stor osäkerhet kring finansieringen av löneökningen, vilket kan riskera att målen för satsningen inte nås. Som ovan nämns under avsnittet om principiella utgångspunkter för lönebildning, finns en tydlig risk att problem kan komma att uppstå när statsbidraget dras in eller förändras på annat sätt. Om statsbidraget för löneökningar i stället kommer att fördelas genom det generella statsbidraget till kommunerna, är de fristående huvudmännen helt beroende av hur kommunen väljer att fördela medlen när det gäller fortsättningen av lönesatsningarna. Kommunen kan välja att avsätta samma storlek på resurser som tidigare, men lika gärna att rikta medlen mot helt annan kommunal verksamhet. Det kan komma att betyda att huvudmän i stället väljer att införa tidsbegränsade löneökningar för att inte riskera att stå utan medel framdeles. Det är såvitt vi förstår egentligen inte tanken med denna satsning på statsbidrag för löneökningar.

Övrigt

Förbundet anser att kriterierna för att komma ifråga för löneökning enligt denna satsning är genomtänkta och välformulerade.

I övrigt har förbundet inga invändningar mot förslagen i remisspromemorian.

 

Friskolornas riksförbund

2015-12-21

 

Ulla Hamilton

VD

 

Gudrun Rendling

Förbundsjurist