Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning, U2015/500/UH

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna sypunkter på ovan rubricerade promemoria och vill framföra följande.

Sammanfattning

Friskolornas riksförbund tillstyrker förslagen i promemorian, men anser att det är viktigt att förändringarna utifrån förslagen följs upp och utvärderas, så att de säkert når den effekt som eftersträvas.

Bakgrund

I förslagen till en mer flexibel ämneslärarutbildning ingår att lärarstuderande på inriktningen mot arbete i grundskolans årskurser 7-9 kan välja om de önskar läsa 240 eller 270 högskolepoäng, dvs. lärarutbildningen ska kunna vara ett halvt år kortare än idag. De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska kunna avse två eller tre undervisningsämnen, i stället för som idag tre ämnen. Vidare föreslås att examen ska omfatta en fördjupning om 90 eller 120 högskolepoäng.

Förbundet anser att det är av största vikt att tillgången till bra lärare säkras, särskilt i de ämnen som det kommer att råda lärarbrist i. Att göra läraryrket mer attraktivt med fler sökande till utbildningarna bör därför prioriteras. Det kan däremot ifrågasättas om det bästa sättet att säkra tillgången till skickliga lärare är att sänka kraven på utbildningen genom att minska antalet poäng som krävs för examen. I promemorian saknas en analys till varför så få söker inriktningen mot arbete i årskurs 7-9 och varför de lärarstuderande som sökt inriktningen i högre utsträckning också hoppar av den, alternativt byter inriktning mot arbete i gymnasieskola. Utan en sådan analys är det svårt att veta om det är längden på utbildningen, dvs antalet högskolepoäng, själva ämneskombinationerna eller något annat som ligger bakom det lägre söktrycket. När den analysen saknas är det också svårt att komma med ett väl underbyggt förslag på hur man ska öka söktrycket, dvs hur vet man att förslagen i promemorian leder till det som eftersträvas?

Förbundet har under hela processen för behörighets- och legitimationsreformen påtalat vikten av flexibilitet kring vem som kan bli legitimerad lärare och vad som ska krävas för det. Vår tanke har bland annat varit att lärare med dokumenterat god undervisningsskicklighet och goda ämneskunskaper lättare ska kunna erhålla legitimation trots brist på lärarexamen. Därför ställer vi oss något tveksamma till möjligheten att studera till lärarexamen genom att minska på ämneskunskaperna. Det framgår tydligt i forskning på både nationell och internationell nivå att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för påverkan av elevernas resultat. Det är därför nödvändigt att lärare besitter goda ämneskunskaper.

Trots det är risken för lärarbrist i vissa ämnen så stor att förbundet ändå tillstyrker förslagen i promemorian. Det är viktigt att öka flexibiliteten så att fler blir behöriga att undervisa och kan erhålla lärarlegitimation. Därmed kan den framtida lärarförsörjningen underlättas, men kraven på lärare måste ändå vara att dessa är yrkesskickliga och med goda ämneskunskaper för att eleverna ska kunna tillförsäkras en god utbildning både i grund- och gymnasieskola. Det är också viktigt för att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov i en allt mer globaliserad värld. Det svenska näringslivets konkurrenskraft är beroende av en god kompetensförsörjning av hög kvalitet. Därför måste utfallet av dessa förändringar följas noga så att de inte leder till fel resultat.

 

Friskolornas Riksförbund

2015-04-29

 

Ulla Hamilton

VD

 

Gudrun Rendling

Förbundsjurist