Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20), dnr 2010/1008/DISK

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade promemoria och vill anföra följande.

Förbundet vill inledningsvis ange förståelse för ambitionen att stärka funktionshindrades rättigheter. Likväl avstyrker förbundet att det införs en ny bestämmelse om förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som blir tillämplig även för utbildningsanordnare på det sätt förslaget är utformat.

Förbundets avstyrkande grundar sig i korthet på följande

  • Förslaget tar inte någon hänsyn till de särskilda omständigheter som enligt skollagstiftningen gäller för fristående förskolor och skolor.
  • Förslaget innebär en dubbelreglering i förhållande till befintlig offentligrättslig lagstiftning som kan befaras leda till betydande negativa konsekvenser för fristående förskolor och skolor.
  • Utredningens konsekvens- och kostnadsanalys uppvisar brister.

En tillgänglighetsbestämmelse för hela utbildningsområdet

I utredningen betonas valfriheten för elever och vårdnadshavare samt att friheten att välja skola också måste gälla för elever med funktionsnedsättning. Förbundet instämmer naturligtvis i denna självklara utgångspunkt. Däremot är förbundet av den bestämda uppfattningen att det i sin tur inte med självklarhet medför att utbildningsanordnare med fristående huvudmannaskap också ska omfattas av lagförslagets diskrimineringsförbud på det sätt som det utformats.

Förbundet måste understryka att för fristående verksamheter föreligger vissa omständigheter som inte har beaktats i utredningen. Fristående huvudmän får tillstånd att driva verksamhet av kommunen eller Skolinspektionen. Finansieringen av verksamheten består av en barnomsorgs- eller skolpeng som ska grunda sig på kommunens kostnader för sin egen verksamhet och utgörs av ett grundbelopp per barn eller elev. I grundbeloppet ingår också ersättning för att kunna möta upp barn och elevers behov av särskilt stöd som ryms inom den ordinarie undervisningen. Det föreliggande lagförslaget avser dock inte stödbehov av detta slag utan handlar om barns och elevers mer omfattande stödbehov som ska tillgodoses.

Fristående förskolor och skolor har enligt skollagen ett öppenhetskrav att följa och ska således ta emot barn och elever i mån av plats. När en fristående förskola eller skola är i stånd att ta emot ett barn eller en elev som är i behov av mer omfattande stödåtgärder ska huvudmannen ansöka särskilt hos hemkommunen om ett bidrag i form av ett s.k. tilläggsbelopp till barnomsorgs- eller skolpengen. Förbundet vill understyrka att fristående förskolor och skolors utformning av mer omfattande stödåtgärder står i direkt samband med att kommunen beviljar ett tilläggsbelopp och framförallt storleken av detta belopp. Om kommunen nekar att betala tilläggsbelopp för ett barn eller en elev med omfattande stödbehov med hänvisning till betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter, kan den fristående skolan nödgas göra motsvarande bedömning och således inte kunna ta emot eller erbjuda eleven fortsatt utbildning (gäller enligt den nya skollagen fr.o.m. den 1 juli 2011). Även i de fall kommunen visserligen beviljar ett tilläggsbelopp men med en uppenbart otillräcklig summa uppstår problem för både elev och skola. En fristående förskola eller skola har numera visserligen möjlighet att överklaga kommunens beslut om tilläggsbelopp genom förvaltningsbesvär, men ska under tiden se till att barnet eller eleven får det särskilda stöd den behöver. Redan detta faktum kan innebära ett så tungt ansvar för t.ex. en mindre förskola eller skola att den inte ekonomiskt klarar av situationen. Till detta kommer tidsaspekten när det gäller förvaltningsdomstolarnas handläggning. Det bör i sammanhanget nämnas att den nya lagstiftningen om offentliga bidrag på lika villkor om bl.a. tilläggsbelopp och överklagande genom förvaltningsbesvär började tillämpas vid årsskiftet. Många överklaganden har getts in till domstolarna, men merparten har ännu inte avgjorts i första instans.

I utredningen uttalas att det föreslagna diskrimineringsförbudet kommer att komplettera och förstärka de offentligrättsliga regler som idag finns på utbildningsområdet. Förbundet skulle också välkomna en sådan utsikt just när det gäller rätten till tilläggsbelopp. Det är visserligen bra att en skälighetsbedömning ska göras i varje enskilt fall och att hänsyn ska tas till vissa faktorer, bl.a. beaktande av befintlig offentligrättslig lagstiftning och möjligheten för den ansvarige att bära kostnaderna för behövliga åtgärder. Faktorerna är dock inte tillräckligt tydliga och beaktar inte ovan nämnda omständigheter för fristående verksamheter. Ett införande av ett civilrättsligt förbud mot diskriminering i form av underlåtenhet att vidta skäliga tillgänglighetsskapande åtgärder och att den som är verksamhetsansvarig kan drabbas av mer än en sanktion kan också leda till en dubbel bestraffning. Möjligheten för enskilda att föra civilrättsliga processer försätter fristående förskolor och skolor i en svår situation i de fall kommunen inte utger tilläggsbelopp. Diskrimineringsärenden innehåller också ofta komplicerade bevis- och rättfrågor, vilket även mål om bristande tillgänglighet kommer att göra och medför processkostnader för parterna. För mindre förskolor och skolor kan hela systemet få en direkt avgörande betydelse för möjligheten att kunna driva verksamheten vidare. En ytterligare omständighet som i sammanhanget också måste beaktas är att en fristående huvudmannen måste kunna uppvisa en stabil ekonomi och riskerar annars att förlora sitt tillstånd att bedriva verksamheten.

Utredarens konsekvens- och kostnadsbeskrivning uppvisar även brister då en ingående analys saknas när det gäller utbildningsområdet och i synnerhet för fristående verksamheter. Det kan således inte uteslutas att den föreslagna lagstiftningen kommer att medföra omfattande och kännbara konsekvenser särskilt för fristående skolor och förskolor.

Sammanfattningsvis vill därför förbundet betona att fristående förskolor och skolor har stöd i lag för att under vissa omständigheter inte ta emot eller erbjuda fortsatt utbildning för elever med omfattande stödbehov. Den omständigheten har inte beaktats i utredningen. Det kan leda till lagkonkurrens och en otydlighet om vad som gäller. En fristående verksamhet som tydligt följer skollagens bestämmelser ska inte riskera att därefter hamna i en civilprocess om skadestånd för diskriminering. Om utredningens förslag ska antas, måste skollagstiftningen förändras i anslutning till detta, så att kommunens möjlighet att neka bidrag till fristående förskola eller skola tas bort.

Mot bakgrund av detta avstyrks förslaget i sin nuvarande utformning.

Stockholm den 26 november 2010

Friskolornas riksförbund

Carl-Gustaf Stawström

Kanslichef

Mariette Dennholt

Förbundsjurist