Friskolornas riksförbunds yttrande över departementspromemorian Legitimation för lärare och förskollärare (U2010/2818/S)

Friskolornas Riksförbund (förbundet) har tidigare lämnat synpunkter på betänkandet Legitimation och särskilda behörighetsregler (SOU 2008:52) och de synpunkter vi nu väljer att framföra ansluter i hög utsträckning till det som tidigare sagts från förbundets sida.

Förbundet lämnar följande synpunkter.

Sammanfattning

Förbundet anser i korthet:

  • Förbundet står fortfarande bakom förslaget om legitimation, men anser att utformningen av legitimationen ska omfatta endast förskollärar- eller lärarexamen samt skolform.
  • Förbundet avvisar förslaget om att endast legitimerade lärare ska få sätta betyg. Reglerna leder till rättsosäkerhet för eleverna, då det kan innebära att en lärare som aldrig undervisat eleven sätter betyget. Om en skolhuvudman anställt en lärare i enlighet med det regelverk som gäller, är det huvudmannens ansvar att försäkra sig om att läraren sätter betyg på ett korrekt sätt, oavsett innehav av legitimation.
  • Förbundet vill återigen påtala att det måste finnas fler vägar till legitimation än enbart lärarexamen, såsom t.ex. validering av andra motsvarande kunskaper och färdigheter.
  • Förbundet anser att det tidigare förslaget om provår ger bättre möjligheter till introduktion av nyexaminerad lärare. Vi anser vidare att det bör utgå någon form av statlig ersättning till skolan för de extra resurser som måste avsättas för mentorskapet inför lärarens ansökan om legitimation.

Legitimationens utformning – utvisande av behörighet

Förbundet har redan tidigare ställt sig bakom förslaget om legitimation för lärare och förskollärare. Förbundet vill dock med skärpa påtala att en legitimation inte får vara så begränsande att den försvårar rekrytering och tjänstefördelning på skolorna. Det är tydligt genom den nya skollagen som antogs i juni 2010 att lagstiftaren önskar en skärpning av behörighetsreglerna för undervisning samt anställning av lärare. Förbundet anser dock att en sådan skärpning inte får innebära att den omöjliggör en anständig tjänstefördelning på mindre skolor. Förbundet anser naturligtvis att det är viktigt att en lärare har utbildning för den undervisning läraren i huvudsak bedriver, på det sätt som framgår av skollagen idag. Systemet med lärarlegitimation skärper kraven på att läraren ska ha både utbildning och lämplighet som lärare. I förslaget anges dock att det av legitimationen ska framgå skolformer, årskurser och ämnen där läraren är behörig att undervisa. En sådan detaljeringsnivå innebär att en lärare som både är utbildad och lämplig inte skulle kunna undervisa i närliggande ämnen eller mellan vissa årskurser. Det är dock nödvändigt med någon flexibilitet i detta avseende för att kunna skapa ett fungerande tjänsteunderlag på en liten skola. Redan i dag har mindre skolor, oavsett skolhuvudman, svårt att nå full behörighet för de undervisande lärarna. Förbundet vill tydligt peka på de ytterligare svårigheter som förslaget medför och som inte gagnar eleverna. Förbundet befarar att begränsningen i legitimationens utformning kan komma att leda till ett ökat antal deltids- och visstidsanställningar med stor rörlighet i personalgrupperna. Det är svårt att se hur detta skulle öka måluppfyllelsen hos eleverna.

Vi anser inte att de undantagsregler som gäller för tidsbegränsade anställningar av lärare utan legitimation är tillräckliga i detta avseende. Det löser inte det problem som uppstår när en lärare har en legitimation för den undervisning han/hon ska bedriva och därmed också rätt till tillsvidareanställning, men där läraren behöver ges möjlighet att till en mindre del också kunna undervisa i närliggande ämnen till sin examen eller i andra årskurser. Förbundets bedömning är därför att legitimationen i stället bör avse förskollärar- respektive lärarexamen samt den skolform läraren är behörig att undervisa i.

(Vi noterar i detta sammanhang att det i föreliggande förslag anses rimligt att en nyexaminerad lärare under sin introduktionstid kan behöva undervisa i ämnen eller årskurser utöver de gränser som examen ger, men att en legitimerad lärare inte får göra det utifrån de begränsningar som legitimationen ger.)

Förbundet vidhåller också det som sagts i tidigare yttrande över införandet av legitimation, nämligen att det måste finnas fler vägar till legitimation än endast förskollärar- eller lärarexamen. Det är viktigt att olika vägar till kunskap samt erfarenhet kan valideras på ett sätt som kan leda till legitimation.

Betygssättning

Förbundet framhåller, på samma sätt som tidigare, att ett system där endast en legitimerad lärare får sätta betyg kan leda till rättsosäkerhet för eleverna, då det kan innebära det kan innebära att en lärare som aldrig undervisat eleven kan komma att ansvara för betygssättningen. Om en skolhuvudman i enlighet med det regelverk som gäller anställt en lärare utan legitimation, bör det ankomma på huvudmannen att se till att läraren har sådan kompetens att betygssättning sker på ett korrekt sätt.

Förbundet tillstyrker den undantagsregel som föreslås avseende betygssättning av lärare som undervisar i skolor med viss pedagogisk inriktning.

Förbundet anser att lärare som inte har legitimation men som tillsvidareanställts som lärare före den 1 juli 2011 ska få behålla sin rätt att sätta betyg. Förbundet avvisar därmed förslaget om en övergångsregel för tillsvidareanställda icke legitimerade lärare som ska gälla endast fram till och med juni 2015.

Introduktionsperiod

Förbundet anser att det tidigare förslaget om provår med möjlighet till bidrag för lönekostnaden för både mentor och provårslärare i högre utsträckning möjliggör anställning av nyexaminerade lärare. Med det förslag som nu lagts avseende en introduktionsperiod finns ett antal krav på både mentor och adept som i grunden innebär att extra resurser måste avsättas för mentorskapet. Förbundet undrar om ändringen av förslaget från provår till introduktionsperiod mer är av besparingskaraktär för staten än av omtanke om skolhuvudmännens självstyre över utformningen av mentorskapet. Vi anser därför att det tidigare förslaget om provår bättre tillgodoser de krav som kan ställas på en introduktion för en nyexaminerad lärare inför legitimation, oavsett om det ska kallas provår eller introduktionsperiod. För de extra resurser som skolan måste avsätta för mentorskapet bör någon form av statlig ersättning utgå. Det finns annars stor risk att nyexaminerade lärare väljs bort i anställningssammanhang och därmed får svårt att få möjlighet till introduktion. På sikt kan det leda till ytterligare svårigheter att tillgodose kravet på att undervisning endast ska ske av legitimerade lärare.

Ansökan om legitimation, Lärarnas ansvarsnämnd, återkallande av legitimation m m

När det gäller själva förfarandet kring ansökan eller återkallande av legitimation och beslutsfattare i ärenden som gäller legitimation, bedömer förbundet det som svårt att se konsekvenser av förslagen. Vi förutsätter att någon form av utvärdering kommer att göras av de bestämmelser som nu föreslås. Förbundet avstår från att lämna några synpunkter på förslagen i denna del.

I övrigt hänvisar vi till vad som tidigare anförts i yttrande över betänkandet om Legitimation och skärpta behörighetsregler.

Stockholm den 30 juni 2010

Friskolornas riksförbund

Carl-Gustaf Stawström
kanslichef

Gudrun Rendling
förbundsjurist