Friskolornas riksförbunds yttrande över departementspromemorian Konsumenttjänster m.m. (Ds 2009:13) Dnr Ju2009/3398/L2

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i ovan rubricerade promemoria och vill anföra följande.

Förbundet anser att det finns ett vällovligt syfte att stärka konsumentintresset genom en utvidgning av konsumenttjänstlagen (KtjL). Förbundet är dock av den uppfattningen att undervisning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte är lämpliga att reglera i KtjL. Förbundet anser även att det inte finns något behov av en utvidgning av lagen inom dessa områden.

Inledningsvis vill förbundet påpeka att promemorian inte på ett djupgående sätt behandlar och reder ut vissa frågeställningar och begrepp som har betydelse inom de berörda områdena. Det saknas en tydlig förklaring till skillnaden beträffande lagens tillämpning för offentliga respektive privata tjänster när det gäller undervisning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Frågan om en skolas ansvar på grund av rättsförhållandet mellan eleven och skolan berörs endast summariskt. Vad som i förslaget avses med begreppet undervisning behöver klargöras och det framgår inte heller på ett tydligt sätt för vilka eventuella skolformer som lagstiftningen skulle gälla för friskolors del, särskilt mot den bakgrunden att det i promemorian anges att undantag görs beträffande skolpliktiga elever och att tillämpligheten beträffande gymnasieskolan behöver utredas vidare. Förbundet har samma invändning när det gäller frågan om myndighetsutövning och skillnaden i detta avseende mellan kommunala och fristående skolor.

Enligt 4 kap. 2 § i förslaget till nya KtjL finns krav på tjänsten och vad som är att anse som fel i tjänsten, dvs. bl.a. att näringsidkaren ska utföra tjänsten på ett fackmannamässigt sätt, att tjänsten inte får avvika från kraven, från vad som kan anses avtalat eller annars avvika från vad som är särskilt föreskrivet. Kraven för de olika skol- och verksamhetsformerna finns angivna i skollagen och läroplanerna. Dessutom finns allmänna råd utfärdade av Skolverket. Förbundet kan inte se att det skulle kunna finnas andra krav på fackmannamässighet som skulle gå utöver de kvalitetskrav som ställs i skollag och läroplaner. Dessa bestämmelser har ofta karaktär av ramlagstiftning och förbundet kan därför inte se att det skulle vara möjligt att driva skadeståndskrav med utgångspunkt i dessa kvalitetskrav. Syftet att stärka konsumentintresset skulle således inte heller få avsedd effekt när det gäller om utförandet av en tjänst ska anses felaktig.

Förbundet anser vidare att tillsynsmyndigheterna på skolområdet genom sin verksamhet fyller en viktig och tillräcklig kontrollfunktion när det gäller att komma till rätta med felaktigheter och åtgärda brister utifrån lagar och andra bestämmelser som gäller för de olika verksamheterna.

Dessutom anser förbundet att det är såväl nödvändigt som rimligt att avvakta det fortsatta arbetet med en ny skollagstiftning som nu är under remissbehandling. Förslaget, som omfattar en gemensam reglering av alla skolor oavsett huvudman, innehåller i flera avseenden skärpta krav med hänsyn till elevers rättsäkerhet. Skollagsförslaget innehåller dessutom ökade sanktionsmöjligheter mot skolor som inte uppfyller kraven. Att föregripa denna lagstiftning vore direkt olämpligt i det skede som lagstiftningsarbetet nu befinner sig i.

Sammanfattningsvis anser förbundet att undervisning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte är lämpliga att reglera i KtjL och avstyrker därför med kraft förslaget. Därtill kommer att det i förslaget till nya KtjL finns så många otydligheter att frågeställningarna kring undervisning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg måste belysas ytterligare innan något beslut fattas på grundval av förslaget.

Stockholm 2009-08-17

För Friskolornas riksförbund

Carl-Gustaf Stawström

kanslichef

Mariette Dennholt

förbundsjurist