Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (U2012/6322/S)

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade promemoria och vill anföra följande.

Förbundet tillstyrker förslagen i betänkandet, men vill lämna följande synpunkter på några delar i förslagen; bestämmelser om sekretess- och tystnadsplikt, interkommunal ersättning för utbildning vid vistelse på HVB samt omfattningen av den undervisning som ska kunna erbjudas genom fjärrundervisning.

Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt

Utredningen föreslår att ett så kallat utbildningsdokument ska upprättas av hemkommunen för vidare befordran till den nye skolhuvudman som tar emot en elev som omhändertagits för samhällsvård. Förbundet tillstyrker förslaget och anser att det är viktigt att information om elevens skolsituation förs vidare till en ny skolhuvudman. I avsnitt 3.5.6 och 3.5.7 tar utredningen upp frågor rörande sekretess och tystnadsplikt för ett sådant utbildningsdokument. Det kan dock konstateras att sedan betänkandet lämnades har nya förslag om bestämmelser för IUP och skriftliga omdömen lämnats i en annan utredning, Ds 2013:23, Tid för undervisning. Om dessa förslag antas, innebär de att inga IUP eller skriftliga omdömen upprättas för elever i årskurs 6-9. Eftersom förslaget i detta betänkande bygger på uppgifter från bland annat skriftliga omdömen och IUP, kan ett sådant utbildningsdokument behöva upprättas på andra uppgifter från skolhuvudmannen. Detta innebär att förslagen om dels utbildningsdokumentet, dels om sekretess och tystnadsplikt därför behöver ses över i denna del.

Förbundet vill också tydligt påpeka det som också framförts i Utredningen om sekretess för uppgifter i skolväsendet m m, nämligen att uppgifter från en fristående skola som förs över till en kommunal skolhuvudman inte omfattas av den så kallade överförda myndighetssekretessen. I förslagen finns stöd för den fristående skolan att bryta tystnadsplikten och överlämna uppgifterna till den kommunala skolhuvudmannen. Men såvitt förbundet kan se, säkrar inte bestämmelserna att uppgifterna därefter sekretessbeläggs på kommunen. Sådan överförd sekretess omfattar endast uppgifter som lämnas mellan myndigheter, inte från en enskild. Det finns alltså en risk att uppgifter om en enskild elev från fristående skolhuvudmän inte skyddas genom kommunens sekretessbestämmelser. Förbundet utgår från att detta kräver ytterligare reglering för att säkra att inte uppgifter om elevers enskilda förhållanden röjs på ett obehörigt sätt.

Interkommunal ersättning

I avsnitt 4.5.1 lämnas synpunkter på utformningen av den interkommunala ersättningen, när en elev från en kommun (hemkommunen) placeras i ett HVB beläget i en annan kommun. I avsnittet beskrivs svårigheterna för en elev att få adekvat stöd om hemkommunen inte tar med ersättning för särskilt stöd redan i den inledande diskussionen med den kommun som eleven placeras i. Betänkandet framför följande:

”Vissa kommuner tillämpar också ett ansökningsförfarande med ett sista ansökningsdatum för ett tilläggsbelopp. Risken är att eleven med denna beslutsordning får påbörja sin utbildning utan att det särskilda stöd han eller hon behöver och ännu ett skolmisslyckande är överhängande. De flesta elever som omhändertas för samhällsvård är i behov av olika former av stödinsatser under sin skolgång och många har haft det redan i sin hemkommun.” (förbundets kursivering.)

Det är viktigt att en elev som placeras i ett HVB får samma möjligheter att välja skola som en elev i övrigt. Förbundet anser därför att den ordning som beskrivs angående den interkommunala ersättningen, dvs att hemkommunen ska beakta elevens stödbehov vid bestämmande av ersättningen, även ska gälla när eleven ska gå i en fristående skola. Annars uppstår exakt samma problem som utredningen visat på ovan. En fristående skola som tar emot en elev i behov av särskilt stöd är hänvisad att söka tilläggsbelopp på detta vis. Under 2012 kom en prejudicerande dom från Högsta förvaltningsdomstolen angående beräkningen och grunderna för tilläggsbelopp. Där konstaterades att elever inte har rätt till stöd i undervisningssituationen, endast utanför. Domen kan därför helt komma att utesluta ersättning för särskilt stöd till en HVB-placerad elev som väljer att gå i en fristående skola.

Utifrån de lika villkorsperspektiv som ska gälla anser förbundet att det är av största vikt att en elev placerad i ett HVB får sig tilldelat samma resurser oavsett om eleven väljer kommunal eller fristående skola.

Fjärr- och distansundervisning

Förbundet ställer sig huvudsakligen bakom de förslag som lämnas i denna del. Förbundet vill dock starkt betona att det för fjärrundervisningen kan vara av lika stor vikt för elevernas möjlighet att få tillgång till undervisning av legitimerade, behöriga lärare även i andra ämnen än de som föreslagits i utredningen. Förbundet anser att de föreslagna ämnena och kurserna är alldeles för starkt begränsade. Eftersom det är tydligt att de omständigheter som ska ligga till grund för att en skolhuvudman alls ska kunna få använda sig av fjärrundervisning, redan där är starkt kringgärdade, anser förbundet inte att det är nödvändigt att enbart ge möjlighet till sådan undervisning i ett fåtal ämnen. Det kan på en liten skola i glesbygd vara ett lika stort problem att få behöriga lärare i t.ex. ett av naturkunskapsämnena som kemi, eller att ha lärare behöriga i alla de samhällsvetenskapliga ämnena.

Förbundet anser därför att det ska vara möjligt att tillåta fjärrundervisning i samtliga ämnen och kurser på samma sätt som vid distansundervisning, om villkoren för att få anordna fjärrundervisning i övrigt är uppfyllda.

Stockholm den 13 maj 2013

Friskolornas riksförbund

Cecilia Nykvist

VD

Gudrun Rendling

Förbundsjurist