Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa (SOU 2011:33)

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat betänkande och vill anföra följande.

Syfte och behov av ny reglering

Förbundet har i grunden inga invändningar mot att det införs en rapport- och anmälningsskyldighet i princip motsvarande den som idag finns inom socialtjänsten samt inom hälso- och sjukvården. Förbundet har förståelse för syftet med beaktande av att det kan förekomma allvarliga situationer som går ut över barns och elevers hälsa, säkerhet och utbildning, vilket också exemplifieras i utredningens förslag. Barn och elever är i en beroendeställning i förhållande till verksamhetens personal och ledning och de ska självfallet ha rätt till en utbildning av god kvalitet och en trygg miljö.

Det uttalade syftet att en skyldighet att rapportera missförhållanden kan ge kunskap om eventuella sådana i ett tidigt skede och att åtgärder snabbare kan vidtas inom ramen för verksamhetens kvalitetsarbete är förståeligt och bra. Förbundet delar också utredarens uppfattning om att en rapport- och anmälningsskyldighet ska ses som ett komplement till huvudmannens kvalitetsarbete och tillsynsmyndigheternas arbete.

Förbundet vill dock lyfta fram att det finns annan lagstiftning med motsvarande syften. Bland annat innehåller den nya skollagen bestämmelser som ska säkerställa alla elevers rätt till trygghet och studiero. Skollagen skärper också kraven på personal genom nya regler om anmälningsplikt om det kan befaras att en elev är i behov av särskilt stöd respektive om man får kännedom om att ett barn eller elev blivit utsatt för kränkande behandling. Det finns även andra bestämmelser som tydliggör ansvarsfördelningen i verksamheterna, det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet samt att det ska finnas skriftliga klagomålshanteringsrutiner för verksamheten. Skollagen anger dessutom att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Därtill kommer de nya och skarpare sanktionsmöjligheterna för tillsynsmyndigheterna. Mot denna bakgrund anser förbundet att det ändå är rimligt att ställa sig frågan om det idag finns behov av ytterligare reglering i syfte att säkerställa att alla berörda tar sitt utpekade ansvar och följer författningars krav på att tillförsäkra trygghet, säkerhet och utbildningar av god kvalitet för alla barn och elever.

Förbundet anser därför att man bör följa upp effekterna av den nya och skarpare regleringen som nyligen började tillämpas innan en rapporterings- och anmälningsskyldigheten av missförhållanden också införs.

Om regeringen ändå avser att gå vidare med utredningens förslag vill förbundet lämna följande synpunkter.

Förbundets synpunkter till utredningens förslag

Förbundet anser att utredningens förslag generellt är väl avvägt. Förbundet vill dock lämna följande synpunkter när det gäller vissa delar av innehållet.

  • Utredningens definition av missförhållanden

    Förbundet vill inledningsvis i detta sammanhang framhålla vikten av att om aktuellt rapport- och anmälningssystem införs måste det vara tydligt och så enkelt som möjligt att förstå och tillämpa. Förbundet anser att förslaget inte är det fullt ut i tillräcklig mån och lämnar därför följande invändning när det gäller definitionen av missförhållande.

    Förbundet har förståelse för anledningen till att förslaget landat i den bredare definitionen av missförhållande utifrån de överväganden som presenteras. Naturligtvis är det, som utredningen också framhåller, svårt att utforma en definition med uttömmande uppräkning av vad som ska betraktas som missförhållande.

    Trots det anser förbundet att den breda definitionen av missförhållande är väl vid i sin utformning och inte blir tillräckligt tydlig när den i princip tar sikte på alla former av avvikelser i utbildningen då prövningen ska göras mot alla mål och krav i författningar som gäller för utbildningen eller verksamheten. Förbundet ser vissa problem med en lagstadgad skyldighet som knyts till en alltför vid definition eftersom det kan leda till svårigheter att tolka och tillämpa bestämmelsen. Det kan också resultera i många rapporteringar avseende sådana frågor som förslaget egentligen inte tar sikte på.

    Förbundet anser att definitionen tydligare bör inriktas mot sådana förhållanden som allvarligt hotar barns och elevers hälsa, säkerhet och rätt till utbildning. Definitionen av missförhållande och vad den ska prövas mot måste vara tydligt för var och en som omfattas av skyldigheten att rapportera. Stannar man vid en vidare definition behövs tydligare förklaring, stöd och hjälp för tolkning och tillämpning så att syftet med bestämmelsen också kan uppfyllas.
  • Anonymitet, rapportering, lojalitetsplikt och repressalieförbud

    Förbundet anser att utredningens förslag är väl övervägt och rimligt. Förbundet tillstyrker att man inte ska kunna fullgöra rapporteringsskyldigheten anonymt samt att rapportering ska göras i nära anslutning till ett missförhållande.

    Förbundet ställer sig även bakom utredningens förslag om att det inte behöver införas sanktioner kopplade till underlåtenhet att anmäla eller rapportera samt att något särskilt repressalieförbud inte heller bedöms nödvändigt. Förbundet delar här utredarens uppfattning att det föreslagna systemet ska betraktas som en del i verksamheternas kvalitetsarbete varför sådana bestämmelser inte bedöms nödvändiga. Det handlar också här om frågeställningar som är kopplade till annan grundläggande lagstiftning som måste beaktas och utredas i särskild ordning för det fall ändringar föreslås.
  • Några särskilda frågor för fristående förskolor och skolor

    Förbundet anser att det är positivt att utredningen också har ett friskoleperspektiv genom att tydliggöra vad som gäller i fråga om tystnadsplikt och bevarande av dokumentation då bestämmelserna skiljer sig jämfört med kommunala verksamheter. Fristående förskolor och skolor omfattas varken av offentlighetsprincipen eller av arkivlagen samt har en särskild tystnadspliktsreglering. Det är därför viktigt att man i samband med ny lagstiftning som ställer ökade krav på dokumentation och hanteringsrutiner också undanröjer osäkerhet kring vad som gäller i de aktuella frågorna. Förbundet tillstyrker därför förslaget om att rapporter och dokumentation ska bevaras i fem år.

Stockholm den 3 oktober 2011

Friskolornas riksförbund

Carl-Gustaf Stawström

Kanslichef

Mariette Dennholt

Förbundsjurist