Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82), dnr U2015/04800GV

Friskolornas riksförbund värnar öppenhet i fristående skolor. Den myndighetsutövning som utförs där ska kunna prövas och det är viktigt att föräldrar och elever har tillgång till god information för att välja skola. Likabehandlingsprincipen ska råda, men det innebär också att förutsättningarna måste vara likartade, vilket inte är fallet. Förbundet avstyrker förslaget om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor och föreslår i stället en annan lösning än att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor. Förbundet tillstyrker förslaget om att införa meddelarfrihet, men det bör regleras i skollagen. Läs hela remissvaret här.

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och vill framföra följande.

Sammanfattning

Förbundet avstyrker förslaget om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Förbundet föreslår i stället en annan lösning än att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor.

Förbundet tillstyrker förslaget om att införa meddelarfrihet med motsvarande meddelarskydd, men anser att detta ska regleras i skollagen.

Därutöver har vi följande synpunkter.

  • Förbundet och dess medlemmar värnar öppenheten i verksamheten.
  • Fristående skolors verksamhet och dokument är på många sätt redan i dag öppna genom Skolinspektionens granskningar, kommunernas insynsrätt, Skolverkets regelbundna och omfattande uppgiftsinsamling, de överklagansmöjligheter som står tillbuds för fattade beslut, förvaltningsrättsliga regler för handläggning m.m.
  • Förbundet föreslår en annan lösning än att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor, nämligen att i skollagen ange vilka dokument och uppgifter, utöver ovanstående, som bör vara öppna och tillgängliga för allmänheten. En utredning bör tillsättas som kan föreslå vilken dokumentation som kan komma att omfattas av en sådan tillgänglighet.
  • Offentlighetsprincipens grundläggande syfte är att allmänheten ska ges möjlighet till att delta i den konstitutionella kontrollen av hur våra folkvalda representanter, samt deras myndigheter, utövar sin makt under lagarna. Huvudmannen för en fristående skola består varken av folkvalda representanter eller utgör en myndighet, trots att verksamheten förvisso har inslag av myndighetsutövning. Det är därför rimligt att myndighetsutövningen granskas på olika sätt, men offentlighetsprincipen ska avse myndigheters verksamhet.
  • Förbundet avstyrker att handlingsoffentlighet införs i fristående skolor, eftersom det skulle innebära en oerhört kostsam och betungande administrativ arbetsbörda för skolhuvudmännen, framförallt för de mindre fristående skolorna.
  • Vidare bedömer förbundet att utredningens underlag är bristfälligt och att konsekvenserna av ett införande av offentlighetsprincipen inte alls är tillräckligt analyserade, vilket också tydligt framgår av det rättsliga utlåtande förbundet inhämtat. Underlaget i betänkandet kan därför rimligen inte ligga till grund för en sådan omfattande regelförändring som föreslås.
  • Förbundet anser att utredningens förslag strider mot proportionalitetsprincipen. Förbundet bedömer att de negativa konsekvenserna i form av en tungrodd, kostsam administration som tar resurser från skolans kärnuppgift undervisning, vida överstiger nyttan av att införa offentlighetsprincipen. Detta särskilt mot bakgrund av att det redan idag finns en stor öppenhet i verksamheten och att möjligheten att göra ytterligare dokumentation tillgänglig skulle innebära en betydligt mindre kostsam och resurskrävande lösning, som ändå skulle kunna leda till önskat resultat.
  • Regeringen har i prop. 2013/14:112 tydligt uttryckt att utredningen ska finna former för genomförandet av en offentlighetsprincip, som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolor, förvaltningar och huvudmän för fristående skolor. Vi kan inte se att utredningens förslag på något sätt uppfyller det kravet.

 

Allmänna synpunkter

 

Offentlighetsprincipens grunder

Med avstamp i Friskolekommitténs betänkande Friskolorna i samhället och regeringens prop 2013/14:112, Villkor för fristående skolor m m, har regeringen utsett en särskild utredare för att för att stärka insynen i fristående skolor, Marianne Eliason. Utredningens uppdrag har varit att ta fram förslag hur offentlighetsprincipen ska kunna införas i fristående skolor.

I propositionen Villkor för fristående skolor m m anges som skäl för införandet bland annat: ”Skolverksamheten innefattar myndighetsutövning mot enskilda, den är offentligfinansierad och den sekretessreglering som gäller till skydd för enskilda på utbildningsområdet lämnar stort utrymme för insyn (se bl.a. 23 kap. OSL). Vidare var syftet med friskolereformen att elever och vårdnadshavare skulle ha möjlighet att bedöma kvalitet och villkor för olika skolor. Detta blir bara möjligt om verksamheten även i praktiken blir öppen för insyn.” Det har också framgått att ytterligare ett skäl för införandet av offentlighetsprincipen är att det är rimligt att fristående och kommunala verksamheter på utbildningsområdet så långt möjligt ska lyda under samma regelverk.

Förbundet vill först av allt slå fast att vi redan idag värnar öppenhet i fristående skolor. Det är självklart väsentligt att den myndighetsutövning som utförs där kan prövas och det är också av största vikt att föräldrar och elever har tillgång till god information för att kunna göra ett välinformerat och aktivt skolval.

Förbundet är självklart också av den meningen att likabehandlingsprincipen ska råda. Men det innebär också att förutsättningarna måste vara likartade, vilket vi anser inte är fallet. Några av förutsättningarna kommer vi att återkomma till under andra rubriker i yttrandet, t.ex. avseende tillgång till resurser och kompetens.  Men det är också väsentligt att titta närmare på vad offentlighetsprincipen faktiskt innebär, syftet med den och varför vi i Sverige har haft en lång tradition av öppenhet och offentlighet i vår statsmakt.

Den tryckfrihetsrättsliga experten Hilding Eek (1766 års tryckfrihetsförordning, dess tillkomst och betydelse i rättsutvecklingen) säger om det vi brukar kalla för införandet av offentlighetsprincipen: ”Genom uppställande av grundsatsen om allmänna handlingars offentlighet, som spänner över hela området för den offentliga rätten, infördes 1766 en ny konstitutionell princip, principen om ’den allmänna opinionens’ deltagande i den konstitutionella kontrollen på grundval av möjligheten till insyn över hela området för statsverksamheten och till kritik av denna i stort som smått.”

En diskussion om offentlighetsprincipens syften i våra dagar skedde i propositionen

Offentlighetsprincipen och informationstekniken, 2001/02:70 4.1.2 s. 7, ff

”Offentlighetsprincipens syften

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna skall ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. … Offentlighetsprincipen brukar definieras som den grundsats enligt vilken samhällsorganens verksamhet skall ske under allmän insyn och kontroll. Genom tillgången till allmänna handlingar får allmänheten och massmedierna en allsidig och objektiv information om myndigheternas ärenden och verksamhet i stort. Handlingsoffentligheten möjliggör alltså en fri och konstruktiv debatt i skilda samhällsfrågor samtidigt som den är en väsentlig förutsättning för den medborgerliga kontrollen av att den offentliga makten utövas under lagarna (jfr. 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen). Handlingsoffentlighetens syften brukar sammanfattningsvis sägas vara att garantera rättssäkerheten samt effektiviteten i förvaltningen och i folkstyret. ”

Gemensamt för flertalet texter om offentlighetsprincipen är att dessa uttrycker att ett bärande skäl för den är att allmänheten ska kunna ska ha insyn i och vara trygg med hur våra folkvalda representanter och myndigheternas tjänstemän fattar beslut och utövar makt. Ytterligare ett syfte med offentlighetsprincipen är att minska korruption, genom öppenheten. Det handlar, som Hilding Eek uttryckt det, om att allmänheten ska kunna delta i den konstitutionella kontrollen.

Ett införande av en offentlighetsprincip i privat verksamhet rimmar alltså illa med det egentliga och bärande syftet med principen, nämligen i första hand att kunna granska den makt som utövas av offentliga organ. Fristående skolor är finansierade genom offentliga medel, men är självständiga, privata rättssubjekt. Huvudmannen för en fristående skola består varken av folkvalda representanter eller utgör en myndighet, trots att verksamheten förvisso har inslag av myndighetsutövning. Det är oerhört viktigt att värna offentlighetsprincipens betydelse och inte urvattna den genom att applicera den på privat verksamhet. I detta avseende skiljer sig förutsättningarna för verksamheterna avsevärt åt, där den konstitutionella makten behöver granskas ur ett allmänt perspektiv i den kommunala verksamheten, medan det i stället är den myndighetsutövning som utförs i den fristående, privata, skolan som bör granskas. En sådan prövning av myndighetsutövningen sker till stor del redan idag genom de förvaltningsrättsliga bestämmelserna om handläggning som gäller även för fristående skolor enligt förvaltningslagen, samt den möjlighet till överprövning som kan ske av flertalet beslut som fattas genom myndighetsutövning av en fristående skolhuvudman.

Vi menar alltså att fristående och kommunala skolhuvudmän har olika förutsättningar i den del som avser handlingsoffentlighet m m. Offentlighetsprincipens grund är att myndigheters verksamhet ska vara öppen och granskas ur ett konstitutionellt perspektiv, för att garantera att de folkvaldas makt utövas under lagarna. För fristående skolors del borde rätteligen endast den del som avser myndighetsutövning granskas på ett liknande sätt.  Det är därför inte rimligt att hänvisa till likabehandlingsprincipen för ett införande av offentlighetsprincipen i fristående verksamhet.

Öppenhet i fristående skolor

Som framgår ovan vänder sig förbundet inte mot öppenhet och insyn i de fristående skolornas verksamhet. Våra medlemmar ställer sig bakom långt gående insyn i verksamheterna och deltar redan i informationsinsamling och granskning av sina verksamheter; dels genom nationella utvärderingar och uppgiftsinsamling till Skolverket via SCB, dels genom den regelbundna granskning som Skolinspektionen genomför.  

När det gäller myndighetsutövning mot enskilda, som anges som ett exempel där det är av vikt att offentlighet råder, kan konstateras att en stor del av myndighetsutövningen mot enskilda utgör beslut i elevärenden, där uppgifterna i dem ändå skulle komma att sekretessbeläggas, t.ex. upprättande av åtgärdsprogram, beslut om särskilt stöd, anmälningar till socialtjänst och kommun osv. För flertalet av dessa beslut gäller också att de kan överklagas till förvaltningsdomstol eller prövas i Skolväsendets överklagandenämnd. När det gäller den myndighetsutövning som avser betygsättning, finns redan i dag insamling av betygsresultat via SCB till Skolverkets databaser. För resultat på nationella prov finns också inrapportering av resultaten till nationella databaser.

När det gäller insynen i övrigt skärptes nyligen bestämmelserna i skollagen kring kommunens insynsrätt, där det sedan 1 januari 2015 tydligt anges att kommunens rätt till insyn också ska kunna tillgodose allmänhetens behov av insyn, vilket anges i de olika skolformskapitlen i skollagen.

Skolinspektionen har, av samma skäl, inför 2015 fattat beslut att alla fristående skolor ska besökas och granskas minst en gång per år; för de kommunala motsvarigheterna gäller vart tredje år, samt att endast ett visst urval av kommunala skolor besöks i tillsynen. Skolinspektionen gör också en noggrann granskning av den fristående skolhuvudmannens ekonomiska förhållanden, vilket inte heller sker av kommunal verksamhet. Skolinspektionen hänvisar den skärpta granskningen till just att Inspektionen också ska tillgodose allmänhetens rätt till insyn.

Skolverket har fått i uppdrag att sammanställa en databas där alla skolhuvudmän, kommunala såsom fristående, ska lämna noggranna uppgifter om verksamheterna för att allmänheten ska kunna kontrollera både kvalitet och förutsättningar hos de olika skolhuvudmännen och skolenheterna. Däri kommer att ingå uppgifter om såväl faktiska kunskapsresultat som elevernas upplevda trygghet, studiero, inflytandemöjligheter samt resurser på respektive skolenhet. Insamling av uppgifter har redan påbörjats och databasen kommer snart till användning i sin fulla potential. Se Förordningen om ett nationellt informationssystem för skolväsendet (2015:195).

Vidare arbetar Skolkostnadsutredningen med ett särskilt uppdrag, nämligen att ta fram förslag på hur alla skolhuvudmän ska kunna göra ekonomiska redovisningar på enhetsnivå för att allmänheten ska få tillgång till exakt hur respektive skola använder sina resurser.

Vi kan alltså konstatera att öppenheten redan idag är stor vad gäller uppgifter om de olika skolornas förutsättningar och resultat. Insynen och möjligheten att jämföra skolor med varandra har ökat kraftigt de senaste åren. Till skillnad från tillsynen av kommunala skolor, sker Skolinspektionens granskning av fristående skolor både mer frekvent och med täckning av alla enheter. Enligt Skolinspektionen är skälet att det ska kunna tillgodose allmänhetens krav på insyn.

Konsekvenser av ett införande av offentlighetsprincipen i förhållande till proportionalitetsprincipen    

I prop. 2013/14:112 uttrycks regeringens bedömning: ”Offentlighetsprincipen och ett meddelarskydd för anställda bör införas i fristående skolor. En utredning tillsätts för att analysera hur det i praktiken ska gå till och finna former för genomförandet som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolor, förvaltningar och huvudmän för fristående skolor.” (vår kursivering). Det framgår också av direktiven till utredningen, där utredaren ska analysera hur den administrativa bördan påverkas för små, medelstora och stora skolenheter och huvudmän.

Förbundet har bett Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro Universitet, att granska förslagen i betänkandet och göra ett rättsligt utlåtande om dessa. Professor Nergelius anför i sitt utlåtande bland annat följande. ”Även om offentlighetsprincipen är mycket viktig i svensk förvaltningstradition och betänkandet innehåller flera goda argument för varför denna bör införas även för fristående skolor, så kan det ifrågasättas om inte de nu framlagda förslagen kommer att drabba de många mindre företagen och aktörerna inom denna bransch oproportionerligt hårt.”

Professor Nergelius konstaterar vidare att det i betänkandet saknas en helhetsanalys av förslagets ekonomiska konsekvenser, något vi avser att återkomma till under rubriken ”Konsekvenser” nedan. Han uttalar: ”Däremot innebär det ett så tydligt gynnande av de större skolföretagen på de små företagens bekostnad som här föreslås att det måste ifrågasättas om förslaget är förenligt med svenska och europeiska konkurrensbestämmelser. Detta kan i synnerhet ifrågasättas eftersom förslaget bygger på oriktiga jämförelser mellan kommunal och privat skolverksamhet. Problemet förvärras av att förslagets ekonomiska konsekvenser av allt att döma blivit alldeles otillräckligt utredda. ”

Proportionalitetsprincipen är inom juridiken en princip som säger att åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Enligt denna princip vägs olika intressen mot varandra och innebär att det skall råda balans mellan mål och medel. Den grundas på en allmän rättsstatlig och rättssäkerhetsprincip, som i Sverige har kommit till uttryck i lag i rättegångsbalken, men som även i övrigt ska beaktas när det allmänna fattar beslut som får konsekvenser för den beslutet gäller.

Det synes helt uppenbart att konsekvenserna för införandet av en offentlighetsprincip drabbar framförallt de mindre skolhuvudmännen hårt. Utredarna har inte förmått att göra en genomgripande konsekvensanalys, medan våra medlemmar kunnat visa på stora kostnader och följder för både stora och mindre huvudmän.  Vi har också kunnat konstatera att de fristående skolorna redan idag granskas noggrant genom både Skolinspektionens tillsyn och kommunernas insyn, samt att en stor öppenhet redan råder. Nedan visar vi att införandet av en offentlighetsprincip i fristående skolor, tvärt emot vad utredningen anser, inte i någon större omfattning ökar insynen på skolområdet.

Mot bakgrund av vad som här anförs, anser vi därför att införandet av en offentlighetsprincip, med den administrativa börda detta skulle innebära, på inget sätt står i proportion till den nytta som ett sådant införande kan komma att medföra. Det skulle innebära en administrativ belastning som det idag inte finns någon finansiering för. Därmed skulle bristen på resurser både i form av reda pengar såväl som tid och kompetens drabba verksamheten på bekostnad av den kärnuppgift som skolorna har som uppdrag; nämligen undervisningen av eleverna. Detta administrativa och byråkratiska förslag drabbar därmed i förlängningen eleverna. Med dagens bekymmer om sjunkande resultat i skolorna är det helt oacceptabelt att förslag genomförs som får sådana omfattande konsekvenser utan att nyttan för eleverna kunnat påvisas.

Möjligt att lösa efterfrågad information på annat sätt?

Förbundet har vid ett flertal tillfällen under såväl samråd med kommittén och utredningen som i remissvar på förslag, framhållit att förbundet och medlemmarna inte är emot öppenhet, men däremot inte önskar införa ett kostsamt administrativt system.

En annan väg att gå skulle i stället kunna vara att reda ut vilka uppgifter och dokument som är av stort värde för allmänheten och som man på annat sätt inte kan få tillgång till genom den tillsyn, insyn och den ekonomiska redovisning som sker redan idag. Dessa uppgifter eller dokument skulle i så fall genom bestämmelser i skollagen kunna göras offentliga. Ett sådant förslag skulle vara betydligt mindre kostsamt genom att då undvika de administrativa krav som en offentlighetsprincip innebär, samtidigt som det uppfyller det behov av insyn som uppenbarligen inte anses tillfredsställas idag. 

Förbundet beklagar att utredningen inte på något sätt beaktat detta förslag eller anser det vara en väg att komma framåt.

Förbundet föreslår därför att en ny utredning granskar de dokument och uppgifter som idag hanteras inom ramen för skolverksamheten och lämnar förslag på vilka sådana som i fristående skolor bör offentliggöras genom bestämmelser i skollagen.

Sammanfattningsvis vill vi alltså, med hänvisning till ovanstående, avstyrka att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor.

Med det sagt kommer vi ändå att kommentera utredningens förslag i olika delar, nedan.

Synpunkter på utredningens förslag

 

Handlingsoffentlighet i fristående skolor

Det är framförallt konsekvenserna av handlingsoffentligheten i fristående skolor som förbundet mest vänder sig emot när det gäller ett införande av offentlighetsprincipen. Den innebär krav på administrativa system för hantering av de allmänna handlingarna och ställer stora krav på tid och kompetens för att fullgöra de skyldigheter som principen innebär.

Utredningen har i betänkandet konstaterat att Friskolornas riksförbund framfört oro för ökade administration och därmed ökade kostnader. Utredningen avfärdar det dock med att utredningen har varit i kontakt med olika kommunala företrädare som framfört att det enbart ”är fråga om begränsade administrativa insatser”. Det är ett mycket märkligt påstående som utredningen själv motsäger på flera ställen, t.ex. på s. 105, där det konstateras att ”det är ofrånkomligt att detta medför en ökad administrativ börda för de fristående skolorna. Våra förslag innebär därmed vissa kostnader för enskilda huvudmän.”

Även professor Nergelius har kommenterat det bristfälliga antagandet om den administrativa bördan.  Han anser att det finns flera exempel på hastigt dragna slutsatser, vilka stundtals verkar vara mycket löst grundade. ”Utredningen bedömer t.ex. att de kommunala skolorna endast behöver göra begränsade administrativa insatser för att hantera offentlighetsprincipen (s.95), samtidigt som man tidigare anfört att omfattningen av dessa insatser är svår att uppskatta (s.84).

Det innebär att konsekvenserna av en införd offentlighetsprincip inte tillräckligt beaktats och framförallt inte heller tillräckligt utretts. Förbundet anser därför att det är orimligt att införa så ingripande bestämmelser utan tillräcklig analys av vad handlingsoffentligheten idag innebär för kommunal skolverksamhet samt vad införandet därmed också skulle komma att innebära för de fristående skolorna.

Ytterligare skäl för införande av handlingsoffentlighet är enligt utredningen, liksom tidigare också Friskolekommittén i sitt betänkande, att ett sådant införande lämnar stort utrymme för insyn. Förbundet delar inte den uppfattningen utan ifrågasätter hur stor skillnaden i praktiken skulle bli med införande av handlingsoffentlighet, dvs. skulle nyttan och insynen öka markant?

Vi har gått igenom den dokumentation som vanligen hanteras i en skola och hos en huvudman, och försökt anta hur dessa kan komma att hanteras i verksamheten utifrån olika kategorier.  På skolområdet gäller att handlingar, och uppgifter i dem, som huvudregel är offentliga. Innebär det då att den stora merparten av inkommande och upprättade handlingar blir offentliga?

Elevärenden

Som nämns ovan är uppgifter på skolområdet som huvudregel offentliga. Uppgifter om elevers resultat och närvaro räknas enligt praxis alltid vara offentliga.

För uppgifter som framkommer om en enskilds personliga förhållanden inom elevhälsan gäller dock sekretess samt också i särskild elevstödjande verksamhet; dels för uppgift som gäller enskilds personliga förhållanden men dels också för bakomliggande uppgifter vid disciplinära åtgärder eller avstängning. Uppgifterna får röjas om den enskilde inte lider men av det. Sekretess gäller dock inte i beslut i sådana ärenden.

För uppgifter som rör skolhälsovården råder enligt hälso- och sjukvårdslagen samt patientdatalagen sträng sekretess.

De dokument som upprättas avseende elever rör till övervägande del antingen just resultat eller den elevstödjande verksamheten.  Alla resultat för en skola finns idag tillgängliga för allmänheten genom Skolverkets statistik, både avseende betyg och nationella prov. För de uppgifter som rör enskilds personliga förhållanden i den elevstödjande verksamheten gäller sekretess. Beslut i elevärenden går i flertalet ärenden att överklaga, vilket innebär att rättssäkerheten för den enskilde tas tillvara på detta sätt. I detta avseende skulle alltså inte införandet av offentlighetsprincipen, såvitt vi kan bedöma, utgöra någon större skillnad för möjligheten till insyn.

Personalärenden

Av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) framgår att offentlighet gäller för beslut om anställning, såvida det inte avser chefer. I övrigt gäller sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden för merparten av de personaladministrativa uppgifter som hanteras rörande personalen.  Vi kan därför inte se att ett införande av offentlighetsprincipen heller i detta avseende skulle öka insynen i någon betydande utsträckning.

Ekonomiärenden

Idag granskas, som ovan påtalats, en fristående huvudmans ekonomi mycket nogsamt av Skolinspektionen. Inspektionen är ständigt uppkopplad mot Upplysningscentralen, vilket gör att Inspektionen har tillgång till omedelbar information för det fall en fristående huvudmans ekonomi förändras till det sämre. Vidare granskas ekonomin i övrigt noga vid varje inspektion. Flertalet fristående skolor drivs såsom aktiebolag och redovisar därmed öppet sina ekonomiska uppgifter genom sin årsredovisning. Skolkostnadsutredningen kommer i oktober 2016 att presentera förslag om ekonomisk redovisning på enhetsnivå, där all ekonomisk information på en skolenhet kommer att framgå.

Övriga ekonomiska överväganden i handlingar kan komma att sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna om skydd för det allmännas ekonomiska intressen. Av 19 kap. OSL framgår följande: Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs.

Avseende de uppgifter som avser ekonomiska frågor kan förbundet därmed inte se att ett införande av offentlighetsprincipen skulle öka insynen. Däremot kommer insynen i ekonomiska ärenden att öka med stöd av de förslag som Skolkostnadsutredningen beräknas lägga fram i slutet av 2016.

Övrig dokumentation och uppgifter i verksamheten

Den dokumentation och de uppgifter som i övrigt hanteras av en fristående skolhuvudman avser t.ex. styrning och ledning av skolan. Det kan förmodas att flertalet uppgifter en styrelse fattar beslut om kan komma att sekretessbeläggas med stöd av skydd för enskilda respektive för affärs- eller driftsförhållande.

Sammanfattningsvis delar vi alltså inte utredningens slutsats att ett införande av offentlighetsprincipen endast skulle innebära mindre administrativa insatser i de fristående skolorna – vilket motsagts på andra håll i betänkandet.

Vi bedömer att utredningen inte har tillräckligt stöd för sina antaganden och inte heller tillräckligt noggrant analyserat vilken administration som krävs för att hantera handlingsoffentligheten i verksamheten.

Inte heller skulle införandet av handlingsoffentlighet i praktiken öka insynen i verksamheten för allmänheten i någon större omfattning. Däremot finns förslag i andra utredningar som kan komma att få väsentligt större inflytande när det gäller möjligheten att granska verksamheten och kunna säkra att eventuella missförhållanden inte uppstår, såsom just ovan nämnda förslag om redovisning på enhetsnivå, förslag om anställdas rätt att ”vissla”, förslag om ägarprövning med flera andra förslag.

Vi hänvisar också till det förslag vi fört fram ett flertal gånger, nämligen att i stället avgöra vilka dokument och uppgifter som bör göras offentliga och redovisa det i skollagen.

Vilken friskolenivå ska jämställas med myndighet

I all nu gällande lagstiftning är huvudmannen den som svarar och ansvarar för verksamheten i en fristående skola.  Förbundet bedömer att det inte finns anledning att göra en annan bedömning i detta avseende.

Samtliga huvudmän ska omfattas

Såsom tidigare påpekats under avsnittet om proportionalitetsprincipen kommer alla fristående huvudmän att drabbas av administrativa kostnader och problem med resurser både materiellt och kompetensmässigt. Men de mindre fristående huvudmännen kommer utan tvekan att drabbas hårdast. Dessa har mycket sällan administrativ personal anställd och införandet av en offentlighetsprincip innebär en stor börda för de mindre huvudmännen.

Utredningen bortser helt från skillnaderna mellan en kommunal huvudman och en fristående skola. En kommun utgör en myndighet och har under lång tid arbetat under offentlighetsprincipen, just utifrån kraven på allmänhetens rätt till konstitutionell kontroll. Där finns centrala dokumenthanteringssystem med tillgång till registratorer, kommunjurister, arkivarier m fl stödfunktioner för hanteringen av registrering, dokumenthantering och sekretessprövning av allmänna handlingar. Det är alldeles omöjligt att förbise detta när man ska bedöma följderna av att alla huvudmän ska omfattas av offentlighetsprincipen. Utredningen jämför en liten fristående skolhuvudman med en liten kommun. Även den minsta kommunen har tillgång till ett centralt dokumenthanteringssystem med stödfunktioner som innebär att kommunens skolor, om så kommunen endast har en enda skola, får stöd i sin dokumenthantering och i de tillgänglighetskrav som offentlighetsprincipen medför.

Utredningens genomgång av konsekvenser för de fristående skolhuvudmännen, särskilt de mindre, är bristfällig. Det gör också att utredningens ovilja att ens överväga att göra skillnader mellan vilka huvudmän som ska omfattas av förslagen, blir mycket svår att acceptera. Utredningen och analysen får anses helt otillräcklig i denna del.

Meddelarskydd i fristående skolor

Förbundet har i sig inget emot att meddelarskydd införs för personal i fristående skolor. Däremot vänder sig förbundet mot att offentlighetsprincipen införs i de delar som handlar om handlingars offentlighet. Därför bör bestämmelser om meddelarskydd i stället införas i skollagen, i stället för att göra OSL tillämplig i denna del.

Registrering av allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten har rätt att få ta del av allmänna handlingar i den mån uppgifterna i dem är offentliga. För att kunna hantera och pröva ett utlämnande, måste verksamheten ha ett system för att registrera och diarieföra handlingar så att dessa lätt går att återfinna.

Förslaget innebär alltså att en fristående skola blir skyldig att registrera alla upprättade och inkomna handlingar. Detta är ett av de större problemen med ett införande av offentlighetsprincipen. Att införa ett sådant fysiskt system samt skapa tid och kompetens att hantera registreringen innebär stora kostsamma konsekvenser för den fristående skolan. Själva systemet i sig, som torde utgöras av mjukvara samt installation och därefter drift och underhåll, är kostsamt. Även att anställa administrativ personal som kan hantera diarieföringen innebär att medel satsas på administrativa sysslor där resurserna i stället borde gå till undervisning och på så sätt komma eleverna till del.

Utredningen konstaterar rättrådigt ”att ha en god kontroll över sina handlingar är av intresse oberoende av om handlingsoffentligheten gäller eller ej.” Förbundet vill påpeka att det är skillnad att ha god ordning på sina handlingar i förhållande till att registrera var och en av dem i ett påtvingat administrativt system.

Vidare påstår utredningen att flertalet huvudmän redan idag har olika system för registreringen av handlingar. Det är ett antagande som utredningen inte har belagt på något sätt. Idag gäller ytterst få bestämmelser kring dokumenthantering för fristående skolor. Dessa bestämmelser omfattar att det råder tystnadsplikt för vissa uppgifter, varför dessa dokument ska hanteras så att inte uppgifterna obehörigen röjs. Därutöver finns bestämmelser för hantering och bevarande av skolhälsojournaler samt för betyg och resultat på nationella prov. I övrigt finns inga bestämmelser om dokumenthantering för fristående skolor. Det är därför inte alls sannolikt att skolorna har särskilda system för registrering av handlingar. Uppbyggnaden av sådana system kommer därför, som ovan påtalats, att vara kostsamma och hanteringen av dem tidskrävande.

Analysen av vad som krävs för att kunna uppfylla kravet på registrering av skolornas allmänna handlingar är därmed ytterst bristfällig i denna del och det saknas grund för utredningens antagande om vad som redan finns hos huvudmännen avseende dokumenthantering.   

Tillgänglighet

Offentlighetsprincipen innebär att handlingar ska kunna sekretessbedömas och lämnas ut på dagen. Därför ställer offentlighetsprincipen krav på verksamheten om tillgänglighet för allmänheten varje dag.

Utredningen anser att det inte bör uppstå några större problem för fristående skolor att infria ett sådant krav. I betänkandet hänvisas trankilt till att det ”på goda grunder kan antas att” skolorna ändå torde ha en beredskap för att kunna hantera administrativa frågor under lov och långa helger. Vilka grunder det skulle vara redovisas inte heller i detta avseende.

Ca 90 procent av förbundets medlemmar bedriver verksamhet endast i en skola. Av dessa är flertalet av skolorna mycket små och har ingen administrativ personal anställd, utan rektor handhar administrationen. På loven är skolorna stängda och personalen har ferieledigt eller semester. Även en rektor torde ha lagenlig rätt till semester. Det innebär alltså att en skola kan vara helt stängd under en längre period. Det är helt osannolikt att en sådan mindre skola skulle ha resurser att upprätthålla den tillgänglighet som krävs, med öppettider varje helgfri vardag och med möjlighet att hantera begäran om att få del av allmänna handlingar samt göra sådana sekretessbedömningar som ställer höga krav på juridisk kompetens.

Utredningens analys i denna del är helt bristfällig och bygger på antaganden som saknar grund.

Konsekvenser av förslagen

Som vi konstaterat ovan under flera avsnitt, bedömer förbundet att underlaget till utredningens antaganden och analysen av de olika förslagens konsekvenser är bristfälliga. Detsamma gäller dessvärre även hela det kapitel som utgör betänkandets konsekvensbeskrivning.

Professor Nergelius konstaterar i sitt utlåtande följande.

”De verkligt allvarliga bristerna gäller dock de löst grundade antagandena om vilka kostnader ett införande av offentlighetsprincipen skulle medföra för de enskilda skolföretagen i allmänhet samt för de mindre (dvs det stora flertalet av dem) i synnerhet. Här finns påtagliga brister gällande såväl allmänna resonemang som konkreta beräkningar.”

”Även om det rent objektivt kan finnas goda skäl för att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor så framstår förslagen i denna utredning till stor del som otillräckligt grundade och genomtänkta. Förståelsen för de problem som förslagen kan komma att vålla de många små och medelstora skolorna är anmärkningsvärt liten och likheten mellan fristående och kommunala skolor i detta hänseende har överdrivits kraftigt. … Utredningen har som framhållits flera allvarliga brister och bör enligt min bestämda uppfattning inte kunna läggas till grund för lagstiftning.”

Även andra utredningar har gjorts, där möjligheten av att införa offentlighetsprincipen diskuterats. I betänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) sägs följande på s. 241: ”Ett krav på privata utförare att tillämpa offentlighetsprincipen skulle också leda till en kraftigt ökad administrativ börda. En privat utförare har inte nödvändigtvis samma system för exempelvis dokumentation och diarieföring som en kommunal förvaltning. Det skulle kunna bli mycket kostsamt för privata utförare att tvingas anpassa sig till ett sådant krav.

Från ett mer praktiskt perspektiv torde det också som konstaterats i förarbetena till nuvarande bestämmelse vara svårt att få offentlighetsprincipen att fungera hos en privat utförare. Det är inte alltid enkelt för erfarna kommunala tjänstemän och förtroendevalda, som ändå torde vara väl bekanta med regelverket, att tillämpa offentlighetsprincipen. Hos privata utförare finns normalt sett ingen större kunskap och erfarenhet inom detta område. Det är inte heller rimligt eller realistiskt att anställda hos privata utförare skulle tvingas genomgå särskild utbildning i dessa frågor.

Att införa ett krav på att privata utförare ska tillämpa offentlighetsprincipen är följaktligen enligt utredningens bedömning inte möjligt … ”

Man har alltså kommit fram till en helt annan bedömning avseende konsekvenserna för införandet av offentlighetsprincipen i ovanstående betänkande om kontroll och insyn av privata utförare. Men hänsyn tagen till vad som sagts där, blir det än väsentligare att underlaget till förslagen i denna utredning är väl analyserat och kostnaderna verkligen utretts till fullo. Det är inte rimligt att två särskilda utredare kommer fram till diametralt motsatta resultat i samma fråga. Det visar tydligt att frågan är komplicerad och därför är det av största vikt att konsekvenserna utreds mycket noggrant, vilket vi menar inte har skett i det här betänkandet.

Små och ännu mindre fristående skolor

Utredningen har i direktiven haft att analysera vilka konsekvenser ett införande av offentlighetsprincipen har på små, mellanstora och stora skolor. Utredningen har i det avseendet använt sig av statistik från Skolinspektionen. Med små skolor avses ett spann där skolan i genomsnitt har 144 elever och utgått från detta i sin konsekvensanalys. Det är självfallet inte fel, men förbundet skulle vilja visa ytterligare siffror för att bättre kunna belysa frågan. Var fjärde fristående grundskola (23 procent) har färre än 50 elever. Hälften av de fristående grundskolorna (ca 50 procent) har färre än 80 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har nästan var tredje (30 procent) färre än 100 elever. Det gör att det inte i en konsekvensanalys går att göra beräkningar utifrån ett snittantal elever och därmed kunna göra rätt analyser på följderna av handlingsoffentlighetens införande. För att kunna dra rätt slutsatser och göra en korrekt konsekvensanalys måste finnas en förståelse för att en stor del av friskolesektorn faktiskt består av förhållandevis mycket små skolor. Det är, som vi påtalat ett flertal gånger, dessa skolor som drabbas hårdast av ett införande av offentlighetsprincipen.

Konsekvensbeskrivningarna i betänkandet

Utredningen har gjort beräkningar på kostnader för införandet av offentlighetsprincipen och har då valt att dela upp beräkningarna dels på tre olika kostnadstyper; löpande respektive oregelbundna kostnader samt initiala kostnader, dels utifrån huvudmännens storlek. I vissa avseenden är beräkningarna så noga att de inkluderar kostnaden för brandsäkert arkivskåp.  I andra avseenden har utredningen utgått från att det redan finns administrativ personal anställd och gjort en bedömning utan att närmare ange grunden för den, om att 10 procent av en administratörs tid kan tänkas utgöras av dokumenthantering utifrån offentlighetsprincipen. Utredningen har dock själv lämnat motstridiga uppgifter rörande den administrativa bördan på kommunala skolor, varför det torde vara mycket svårt att avgöra att just tio procent av en administratörstjänst skulle åtgå för detta ändamål.  Våra medlemmar har gjort andra beräkningar, vilka innebär betydligt mer omfattande tidsåtgång. Enbart kravet på tillgänglighet gör att det ställer högre krav på resurser för handlingsoffentligheten. Utredningen menar vidare att en rektors hantering av handlingsoffentligheten måste vara betydligt mer begränsad, dvs den skulle uppgå till en (1) procent av tjänsten. Det tyder, som tidigare anförts, på en stor okunskap om hur mindre skolhuvudmän hanterar sin administration. Det kan konstateras att det idag mycket sällan finns administrativ personal anställd på de mindre fristående skolorna, eftersom det inte utgår någon ersättning för detta i elevpengen. Det är vanligtvis rektor, som redan har en mycket omfattande arbetsbörda av pedagogisk och elevvårdande karaktär, som idag sköter administrationen på skolan. Det har förbundet också mycket tydligt framfört till utredningen.

Det går inte att bortse från att det i Sverige idag finns en ideologisk och emellanåt ganska känslofull offentlig debatt om privata alternativ inom skola, vård och omsorg. En debatt som på liknande sätt inte förs avseende den kommunala verksamheten. Det skulle kunna innebära att ett införande av handlingsoffentlighet rent faktiskt skulle bli mer betungande för en fristående skolhuvudman och också med större konsekvenser. Kalmar kommun har fått anställa en tjänsteman på heltid för att hantera enbart en av kommuninvånarnas rättigheter enligt handlingsoffentligheten. En sådan följd för en mindre fristående skola skulle vara katastrofal. Det går heller inte att utesluta samordnade attacker på enskilda verksamheter med politiskt bakomliggande motiv. Det skulle som exempel räcka med att en samordnad grupp skickar ett mail om dagen under en vecka till en mindre skola för att i stort sett alla resurser skulle behöva riktas mot dokumenthanteringen. Det finns också exempel på föräldrar som är missnöjda med sitt barns skolgång. En enskild individ kan, som ovan nämnts relativt enkelt, med inte så omfattande arbete eller tidsförlust, sätta igång en stor hantering av dokument som riskerar bli helt förödande för en skola. Det kan gälla upprepad korrespondens som måste diarieföras. Det är något som måste beaktas bättre i konsekvensbeskrivningarna.

I sin konsekvensbeskrivning har utredningen valt att utgå från att Friskolornas riksförbund skulle kunna utföra sekretessprövningarna för de fristående skolornas räkning. Det kan synas något märkligt att räkna med en branschorganisations medlemsrådgivning som en del i en sådan konsekvensbeskrivning. Det innebär att medlemmar, genom att överlämna sådana dokument till förbundet, skulle bryta den sekretess som kan tänkas gälla för uppgifterna i dokumenten, för att få råd i just sekretessbedömningen. Det torde innebära att den fristående skolan agerar i strid mot OSL och eventuellt att tjänstefel begås. I övrigt kan vi konstatera att det är frivilligt att ingå som medlem i förbundet och att rådgivningen trots allt är begränsad i både tid och form och självklart inte kan möta det tillgänglighetskrav som kommer att ställas på de fristående huvudmännen utifrån offentlighetsprincipen.

Även i övrigt framstår beräkningarna som mycket osäkra. Kostnaden för en tvådagars kurs i offentlighetsprincipen ”på nätet” ska alltså utgöra den kompetensutveckling för personalen som utredningen räknar med enligt konsekvensbeskrivningen.

Vi kan därmed konstatera att det saknas tillräckligt underlag i utredningen för vilka kostnader som kan komma att uppstå i skolverksamheten med anledning av handlingsoffentligheten. Vi bedömer därför att konsekvensbeskrivningarna i betänkandet inte kan ligga till grund för en så omfattande regelförändring som föreslås.

Förbundet har fått tydliga signaler från våra medlemmar, framförallt de mindre huvudmännen, rörande konsekvenserna av ett införande av handlingsoffentligheten. De befarar så stora ökade kostnader att det riskerar skolans fortlevnad. De flesta mindre skolhuvudmän gör idag, tvärtemot vad som utmålas i media, ett mycket modest ekonomiskt resultat. Samtidigt beräknar våra medlemmar att ett system för att hantera diarieföring, gallring och arkivering samt personal som också måste ha specialistkompetens kring sekretessprövning, kommer att uppta stora kostnader, både såsom engångskostnad för inköp av system, samt fortlöpande kostnader för personal.

Det är svårt att beräkna hur många tjänster som krävs för att tillgodose de nya kraven – där har förbundet förståelse för de bristfälliga konsekvensbeskrivningarna i betänkandet. På mindre och medelstora skolor bör dock åtminstone en heltidsanställd administratör arbeta, enligt våra medlemmars bedömning. Eftersom offentlighetsprincipen ställer krav på skyndsam handläggning vid utlämnade av handling, är det svårt att se att mindre än heltidstjänst kan komma ifråga. En heltidsanställd administratör kostar i dag ca 400.000 – 500.000 kr i totala lönekostnader. Det är för flertalet mindre skolor en betydligt högre summa än det eventuella överskott som finns i verksamheten. Förslaget riskerar därför att mindre skolor kan tvingas lägga ned. Kostnaderna för kompetensutveckling och specialistkompetens måste bedömas betydligt högre än kostnaden för en tvådagarskurs på nätet samt förbundets rådgivning vid sekretessprövningar.

Det är också svårt att beräkna kostnaden för ett tillräckligt datorstöd för dokumenthantering eftersom det är något beroende på huruvida skolhuvudmannen utgörs av en koncern med flera enheter eller inte. Däremot måste systemet tåla en fullriggad diarieföring och ha alla funktioner, även om det är en mycket liten skola som ska använda systemet, med ett fåtal handlingar.

Ytterligare en konsekvens av införandet av offentlighetsprincipen har framförts av en av våra medlemmar: ”Om förslaget skulle införas i sin helhet ser jag stora ekonomiska konsekvenser men jag oroar mig ännu mer för den förändring det innebär att ha det administrativa fokus som vi kommer att behöva ha i allt vi gör.” Det är en konsekvens som utredningen inte alls beaktar. Vi vill återigen framföra vår oro för att resurser tas i anspråk för administrativa göromål, i stället för att komma eleverna till del.

En av våra större medlemmar, Internationella Engelska skolan (IES), har gjort kostnadsberäkningar för införandet av offentlighetsprincipen. 

Internationella Engelska Skolan har idag 30 skolenheter, flera av dem är förhållandevis stora. Skolhuvudmannen beräknar kostnaden av införskaffande av datorstöd för diarieföring och registrering till åtminstone en miljon kronor. Vidare krävs i genomsnitt en ny heltidsanställd administratör för varje skola.

Totalt skulle det innebära 14 780 000 = ca 15 MSEK per år samt en engångsinvestering på 1 MSEK för IT system. Dessutom tillkommer kostnader för utbildning av personalen enligt ovan, samt kostnader för kommunens avgifter för arkivhantering.

IES kommer att utveckla resonemanget tydligare i sitt eget remissvar.

En annan av våra något mindre medlemmar, Aspero Friskolor, har gjort följande beräkning:

”Vi beräknar väsentligt ökade kostnader dels i investeringar och dels i löpande drifts- och bemanningskostnader.

Siffran för bemanning är beräknad utefter aktuell lönekostnad, medan beräkning av kostnader för digitala system utgår ifrån de någorlunda jämförbara system vi har idag för t.ex. elevregistrering. Sannolikt är kostnaderna dock lågt räknade.

Investeringskostnader i system/utrustning: 50 000 - 100 000 kronor

Administrativ tjänst: 500 000 kronor / år

Driftskostnader, licens, molntjänster: 100 000 kronor / år

Sammantaget uppskattar vi utökade kostnader till minst 600 000 kronor per år.

Detta motsvarar för Asperos del ca 10 elevbidrag.”

Även Aspero kommer att inge ett eget remissvar där detta utvecklas ytterligare.

Ytterligare kommentarer från skolhuvudmännen

Vi har bett våra medlemmar att höra av sig till oss för att beskriva konsekvenserna av ett eventuellt införande av offentlighetsprincipen. Här nedan lämnas några exempel.

En normalstor grundskola i Stockholmstrakten framför via sin rektor:

”Kostnader i uppstartskedet för utbildning blir antagligen den största enskilda posten. Vi behöver sannolikt utbilda ca 5-6 personer för att säkerställa att det finns kompetens på plats, både för själva registreringen och utlämnandet av uppgifter. Dessutom måste rimligen all personal som har föräldrakontakter få kunskap om hur detta skall hanteras, alltså ytterligare 10-15 personer. Till det kommer kostnader för arkiv, programvara mm. Eftersom vi är ett litet familjeföretag innebär det dessutom att vi egentligen aldrig kan vara riktigt lediga under skollov. Det "klämkäcka" förslaget från utredningen att någon på fritids kan hantera frågan säger mycket om hur seriöst detta utredningsförslag är. Förslaget ökar vår administration och tillför som jag ser det inget väsentligt mervärde för någon.”

En huvudman på en mindre skola med yrkesprogram framför följande:

”För en liten skola som vi är med endast 85 elever och en omsättning på ca 14 miljoner kronor kommer kostnaderna för att kunna hantera handlingar enligt sekretessbestämmelserna blir förödande. De 3 % vi erhåller idag för administrativt arbete (ca 420 000 kr) räcker inte idag till elevadministration och ekonomifunktion. De 3 % vi får ska täcka både lönekostnader för kompetent personal samt dataprogram och datorer. Om vi nu även ska ha personal som ska ha juridiskt kunnande måste pengar tas från undervisningen. Våra elever som går på ett praktiskt program, Fordonsprogrammet inriktning transport, kräver stor lärartäthet pga programmets utformande. Flertalet av våra elever har haft stödundervisning under hela tiden de gått i grundskolan och det behovet har inte försvunnit för att de börjat på gymnasiet. Några extra resurser tillskjuts inte. Att då ta pengar från undervisningen känns därför inte som ett alternativ. Så vad vi då ska skära ner på är inget vi själva kan se.

Inte nog med att det krävs juridiskt kunnig personal, vi måste även se till att vi har personal med den juridiska kompetensen under hela året, även när skolan är stängd och administrativ personal har semester. Därför räcker det inte med en i personalen som har den kompentensen.

Kostnaden för den juridiska utbildningen och den personaltäthet som krävs för att kunna finnas tillhands varje arbetsdag enligt sekretessbestämmelserna, samt inköp av ett dataprogram som kan hantera registrering och diarieföring på ett säkert sätt är helt orimliga kostnader.

Nästa problem är att vi som en fristående skola har dokument som konkurrenter kan vilja ta del av. Det kan gälla löner, bokföring och anställningsvillkor. Hur blir det med utbildningsplaner som vi får sekretessbehandlade vid offentliga upphandlingar för att inte ge konkurrenterna företagets affärshemligheter? Det måste ju räcka att Skolinspektionen har rätten att läsa detta.”

En rektor som inte angivit skola, skriver följande:

”Jag arbetar i friskola och har tidigare arbetat i kommunal skola.

Offentlighetsprincipen är i grunden en bra tanke men precis som med många andra bra tankar så fungerar det inte i praktiken. På den kommunala grundskola jag arbetade visste ingen (inte ens kommunens arkivarie) hur man skulle efterfölja offentlighetsprincipen. Även med det bästa system blir det orimligt tidskrävande och den försvinnande lilla del av uppgifter som kan komma att efterfrågas i framtiden är det inte försvarbart att lägga så mycket tid och energi på att arkivera minsta e-post meddelande. Jag får ca 100 meddelanden i inkorgen dagligen.

För de elevuppgifter som arkiveras är det en annan sak men vilken skola man än besöker så tvivlar jag på att man kommer att finna att offentlighetsprincipen efterlevs till punkt och pricka. Frågan är om man ska reda ut vad som ska diarieföras och vad som inte ska diarieföras innan man inför det fullt ut.”

En rektor på en mindre resursskola skriver följande:

”Jag är helt för att det kan finnas intresse att vissa dokument i en fristående skola, skall vara offentliga, men det går att styra på samma sätt som med tex betygshandlingar. Att bara bestämma detta.

Att sätta samma krav på oss, som är en liten fristående resursskola, som gäller för en hel kommun med deras administrativa resurser, är barockt! När ska vi hinna sköta vårt huvudsakliga uppdrag? Det är ju inte så att vi kan kräva in högre skatter av medborgarna, för att klara av vårt uppdrag, som en kommun faktiskt kan.”

Huvudmännen på en liten montessoriskola vill framföra följande:

”Vi på en liten skola, har mycket svårt att ta oss an fler administrativa uppgifter på grund av att vi inte har ekonomiska möjlighet att ha en anställd kanslist för registrering och diarieföring. Detta skulle slå mycket hårt mot en skola med färre än hundra elever, där rektor måste sköta allt administrativt arbete.

Däremot ser vi positivt på öppenheten.”

Sammanfattningsvis avseende konsekvensbeskrivningarna anser vi att betänkandet saknar ett tillräckligt underlag för att rätt kunna bedöma konsekvenserna av införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor.  Vi beräknar helt andra kostnader för huvudmännen för att kunna uppfylla de krav som handlingsoffentligheten ställer. Vi ser också att utredningen på inget sätt tagit hänsyn till de stödfunktioner som finns centralt även i små kommuner för de kommunala skolornas dokumenthantering. Det gör att kostnaderna inte går att jämföra mellan en kommunal skolenhet och en fristående. Det synes som om utredningen saknar tillräcklig kunskap om de villkor som råder hos fristående respektive kommunala huvudmän, vilket självklart påverkat konsekvensbeskrivningen.

Vi vill också återigen påtala vikten av att ersättningarna till de fristående skolorna ses över om en offentlighetsprincip, trots vad vi anfört ovan, införs. Utredningen har överlämnat bedömningarna om finansiering för den administrativa bördan till en annan utredning, Skolkostnadsutredningen. Vi anser inte att det är en rimlig lösning i en utredning med regeringens uppdrag att belysa de ekonomiska konsekvenserna för införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor.

 

Friskolornas riksförbund

2016-02-05

 

Ulla Hamilton

VD

 

Gudrun Rendling

Förbundsjurist