Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Friskolorna i samhället, SOU 2013:56

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna sypunkter på ovan rubricerade betänkande och vill framföra följande angående Friskolekommitténs (Kommitténs) förslag.

Sammanfattning

Förbundet ser i delar positivt på Kommitténs förslag, liksom uttalanden i betänkandet om friskolornas roll i samhället. Framförallt vill förbundet framhålla det positiva i att Kommittén haft som syfte att få fram ett brett politiskt stöd över blockgränsen för ett samlat förslag som kan ge långsiktiga och goda förutsättningar.

Dock är underlaget och delar av förslagen behäftade med stora brister och insikter om fristående förskolors och skolors funktionssätt och förutsättningar för att direkt kunna utgöra underlag för en proposition i alla delar. I några delar har inte heller den samsyn som har eftersträvats blivit verklighet. Förbundets förhoppning är att samsyn slutligen kan uppnås under skrivandet av kommande propositionstext.

En kort sammanställning av förbundets synpunkter på respektive förslag i betänkandet:

  • Prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet Förbundet tillstyrker förslaget, men vill påpeka att Skolinspektionen redan idag gör en noggrann prövning av huvudmannens lämplighet.

  • Prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet Förbundet avstyrker förslaget. Förbundet anser att det kan leda till stora kvalitetsbrister i verksamheten att tvinga kvar en ägare som inte längre har intresse att driva verksamheten. I stället bör fokus ligga på att verksamhetenbedrivs med hög kvalitet och har ett långsiktigt perspektiv, oavsett hur länge ägandet av en viss ägare utövas.

  • Samråd med kommunen före etablering Förbundet tillstyrker Kommitténs förslag i denna del. Dock är det av vikt att ett sådant samråd, efter godkännande men före etablering, aldrig används som förevändning för att förhindra en etablering av en skola som har fått tillstånd.

  • Meddelarskydd för anställda vid fristående skolor Förbundet tillstyrker förslagets inriktning men anser att företagshemligheter även fortsättningsvis bör ha skydd, på samma sätt som Lagen om företagshemligheter idag är utformad, där allvarliga missförhållanden redan kan meddelas vidare av anställd.

  • Öppenhet, insyn och offentlighet Förbundet avstyrker förslaget och anser att den administrativa bördan kraftigt kommer att öka på de fristående skolorna. En bättre väg är att klargöra vilka dokument som är av vikt för allmänheten att ta del av, och att dessa därmed ska göras offentliga.

  • Obligatoriskt informationssystem för alla skolor Förbundet tillstyrker förslaget om ett nationellt informationssystem för jämförelse av skolors kvalitet. Förbundets bestämda uppfattning är dock att de uppgifter som ska finnas i jämförelsedatabasen ska koncentreras på resultat och kvalitet, inte på förutsättningar och ingångsvärden. Flera föreslagna mått avstyrks.

  • Vissa övriga frågor Förbundet tillstyrker förslaget. Förbundet anser att det är av allra största vikt att en översyn och utvärdering görs av de nya skolpengsreglerna för att garantera varje elev rätt till hela sin skolpeng.

  • Skärpta sanktioner vid allvarliga brister Förbundet avstyrker förslaget om en skyldighet för Skolinspektionen att kombinera varje föreläggande med vite. En sådan bestämmelse skulle strida mot proportionalitetsprincipen. Skolinspektionen använder redan idag det relativt nya verktyget på ett balanserat sätt.

  • Lärarresurser Förbundet avstyrker med skärpa förslaget. Lärartäthet är inte ett styrkt kvalitetsmått med grund i forskning. Brister i undervisningens kvalitet har i huvudsak andra orsaker, såsom ledning, styrning och organisation. Disposition mellan personal styrs redan i tillräcklig grad av befintlig lagstiftning som upprätthålls vid inspektion.

  • Snabbspår i Skolinspektionen för brådskande ärenden med mera Förbundet tillstyrker förslagen. Snabbspåret bör dock avse även andra frågor kring godkännande, där elevperspektivet och en förenkling av handläggandeprocessen ger skäl för det. Tvåårsregeln bör utformas så att den blir huvudregel, det vill säga att skolhuvudmannen ska ha två år på sig att starta utbildningen efter godkännande.

  • Frågan om reglering av bolagsverksamhetens syfte Förbundet avstyrker förslaget. Förbundet motsätter sig en sådan särreglering mellan fristående skolor i bolagsform, andra ägarformer och andra aktiebolag. Varje huvudman har redan, i och med sin ansökan och godkännandet av tillstånd, åtagit sig att fullt ut bedriva skola och utbildning med hög kvalitet.

  • Frågan om skolors utrymme för nytänkande och innovation Förbundet tillstyrker detta förslag. Till exempel kan ökade möjligheter till entreprenad och distansundervisning ge möjligheter att öka kvaliteten på undervisningen. Ett större fritt utrymme inom ramar och mål är nödvändig för en fortsatt mångfald av huvudmän med olika ägarformer och pedagogiska inriktningar.

Ladda ner hela remissvaret (Pdf)