Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandena En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) och Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildning mot yrkesämnen (SOU 2008:112), dnr U2008/7973/UH och U2008/8277/UH

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkanden och vill anföra följande.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis vill förbundet framhålla följande:

  • Lärarutbildningen bör i högre grad innehålla en flexibilitet där möjligheterna att undervisa inte begränsas så hårt genom examen och inriktningar på årskurser och ämnen, utan större möjligheter ges att ”lappa över” årskurserna och skolformerna.
  • Förbundet avstyrker förslaget om fasta ämneskombinationer.
  • Förbundet tillstyrker förslaget om en alternativ ingång till lärarutbildningen men vill också understryka vikten av ökade möjligheter till validering av annan kompetens.
  • Förbundet ställer sig bakom utredarens förslag om att i högre utsträckning utnyttja fristående skolor för verksamhetsförlagd utbildning. Alla skolor som så önskar bör godkännas som fältskolor, om de uppfyller de uppställda kvalitetskriterierna.
  • Förbundet tillstyrker förslagen i betänkandet Yrkeskunnande – likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen.

Nya utbildningar och examina

Förbundet ställer sig bakom tanken med en ny hållbar lärarutbildning som utformas på ett sådant sätt att den inte behöver förändras inom en snar framtid. Vidare anser förbundet att det är bra att lärarutbildningen också leder till en generell examen. Förbundet håller med utredaren att detta kan minska risken att läraryrket leder till en återvändsgränd.

Förbundet anser dock att den uppdelning som görs i två olika yrkesexamina med en skarpt dragen gräns efter årskurs 6 riskerar att minska flexibiliteten i skolans organisation och möjligheten att tillgodose elevernas behov av behöriga lärare. De föreslagna utbildningarna med sina olika inriktningar, tillsammans med de förändrade behörighetskrav som redan föreslagits i betänkandet om Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) leder till svårigheter att rekrytera personal. Många mindre skolor, framförallt på grundskolesidan, har redan nu svårigheter att rekrytera behörig personal liksom att skapa ett rimligt tjänsteunderlag med de bestämmelser som gäller idag. Att ytterligare snäva in detta genom att så strikt koppla lärarutbildningen till årskurser och ämnen gagnar varken elever eller personal. Förbundet befarar att de uppdelade examina och inriktningarna kommer att leda till ett ökat antal deltids- och visstidsanställningar med stor rörlighet i personalgruppen. Det är svårt att se hur detta skulle öka måluppfyllelsen hos eleverna. Utredaren påtalar visserligen att de eventuella svårigheterna rent organisatoriskt uppvägs av att eleverna ”undervisas av lärare som har djupa kunskaper i sina undervisningsämnen”. Att lärarna ska ha goda kunskaper i de ämnen de undervisar i är självklart. Det är dock inte säkert att enda sättet för lärarna att tillägna sig det är genom den föreslagna uppdelningen i två examina.

Fasta ämneskombinationer

I direktiven till utredningen gavs uppdraget att lämna förslag på ämneskombinationer ”med utgångspunkt i skolans organisation och behov”. I betänkandet anges ett antal olika ämneskombinationer för ämneslärarna på både grundskole- och gymnasienivå. Skälet för ett förslag om fasta ämneskombinationer sägs vara att bättre kunna motsvara ett rekryteringsbehov på sikt. Förbundet anser dock att de fasta ämneskombinationerna motverkar sitt syfte. Såsom utredaren själv påpekar varierar skolans organisation i mycket hög grad mellan skolhuvudmännen. Om lärarutbildningen ska vara hållbar i ett långt perspektiv måste den också rymma en flexibilitet för att kunna svara mot de skiftande behov som kan komma att uppstå i skolvärlden på både kort och lång sikt. Dessa är svåra att förutse i ett föränderligt samhälle, utifrån både arbetsmarknadens och skolans rekryteringsbehov, såväl som lärarstuderandenas intresse för andra kombinationer som kanske inte alls utgår från den strikta uppdelningen i humanistiska, naturorienterande och praktisk-estetiska ämnen. Förbundet avstyrker därför förslaget om fasta ämneskombinationer.

Utbildning inom speciella områden

Förbundet konstaterar att utredningen mycket kort berör utbildning för lärare som ska undervisa i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan och då anger att kompetensbehovet visar att det för undervisningen där krävs en speciallärarexamen. Förbundet hänvisar till sitt remissvar i ovan nämnda betänkande om Legitimation och skärpta behörighetsregler. Det är inte säkert att det är just en speciallärarkompetens som gagnar undervisningen för särskoleeleverna bäst. Skolhuvudmannen måste kunna göra en friare bedömning om vilken kompetens som behövs på skolan och det bör därför inrymmas möjligheter till fördjupning och särskild kompetens för undervisning i särskolan redan i lärarutbildningen. Detta är också nödvändigt för att möjliggöra mottagande av särskoleelever i integrerade grupper på grundskolan.

Idag är det mycket svårt att rekrytera modersmålslärare som ens har en lärarexamen. Särskilt på mindre fristående skolor, där det är svårt att samordna undervisningen med andra skolor, är det svårt att tillhandahålla modersmålsundervisning för de elever som är berättigade till det. Förbundet ställer sig därför bakom utredarens förslag att särskilda satsningar bör göras på personer som inte uppfyller alla behörighetskrav till lärarutbildningen men som i övrigt är lämpliga att undervisa i modersmål. Detta skulle kunna ske i form av preparandutbildningar och liknande, allt för att öka antalet modersmålslärare.

Lärarutbildningens förutsättningar, arbetssätt och inre organisation

Förbundet ställer sig bakom utredningens förslag om en alternativ ingång till lärarutbildningen. Förbundet anser att det är av stor vikt att det finns fler vägar att bli lärare. Det väsentliga kvalitetskravet måste vara den utbildade lärarens kompetens, inte vägen dit. Därför måste även andra vägar till examen finnas för grundlärare på samma sätt som det föreslås för ämneslärare. Förbundet har i flera sammanhang, t.ex. i ovan nämnda remissvar på betänkandet om Legitimation och skärpta behörighetsregler, angett att validering av annan kompetens har stor betydelse för läraryrket. Personer med en annan studie- och yrkesbakgrund och andra erfarenheter än den traditionella lärarens berikar skolan och ger möjlighet för skolan att använda spetskompetens i olika ämnen och kurser, vilket gagnar eleverna. Förbundet anser att det också måste finnas möjligheter att validera kunskaper inom de 90 hp som utgör lärarutbildningens kärnområde. Ett bra system för validering leder till att ingen behöver genomgå de delar i en utbildning som man redan har kompetens inom.

Lärarutbildningen i samverkan

Förbundet välkomnar utredarens förslag om att i högre utsträckning använda sig av de fristående skolorna i den verksamhetsförlagda utbildningen. Det finns idag flera av de stora lärosätena som av olika skäl inte har någon eller endast ett fåtal fristående skolor knutna till sig för VFU. De fristående skolorna, som ofta startats utifrån ett uttalat pedagogiskt utvecklingsperspektiv, är en underutnyttjad resurs i detta sammanhang.

Förbundet ställer sig bakom förslaget till organisation med en VFU-nämnd på varje lärosäte, som innehåller representanter från lärosätet samt både kommunala och fristående huvudmän. Vi anser dock att alla skolor som så önskar och som utifrån fastlagda kriterier bedöms hålla tillräckligt god kvalitet ska godkännas som fältskolor utan begränsning i antal. Eftersom det i betänkandet föreslås att utbildningen för de olika inriktningarna koncentreras till vissa lärosäten är det än viktigare att VFU möjliggörs på fler olika platser för att ge lärarstuderande möjligheter till ett varierat utbud av fältskolor, så att dessa inte enbart finns i lärosätets närhet. VFU-nämnden ska däremot kunna ”matcha” lärarstuderande mot rätt skola.

Lärarutbildningen mot yrkesämnen

Förbundet tillstyrker förslagen i betänkandet Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildning mot yrkesämnen (SOU 2008:112). Återigen vill förbundet påtala vikten av att det finns flera vägar till läraryrket och att validering är en viktig del i utbildningssystemet för att få skickliga lärare med både bred och djup kompetens, se också vad som anförts ovan.

Stockholm den 30 mars 2008

Carl-Gustaf Stawström

Kanslichef

Gudrun Rendling

Förbundsjurist