Remissvar: Vägledning för elevhälsan

Förbundet är positivt till att klargöranden tydligt görs i de juridiska frågor som det under lång tid rått ovisshet i. Det handlar särskilt om vårdgivaransvaret vid entreprenad och samverkan, områden där fristående skolhuvudmän varit särskilt berörda och som förbundet fått många frågor om de senaste åren. Ett material av vägledande karaktär på just detta område tjänar också på att lyfta fram olika konkreta och verksamhetsnära exempel för att göra det lättare för läsaren att förstå de mer komplicerade texterna av juridisk karaktär.

Ladda ner:
Friskolornas riksförbunds yttrande över Socialstyrelsens och Skolverkets förslag till revidering av Vägledning för elevhälsan (pdf, nytt fönster)

Friskolornas riksförbunds yttrande över Socialstyrelsens och Skolverkets förslag till revidering av Vägledning för elevhälsan

Dnr 3.1-13976/2015 (Socialstyrelsen)

Dnr 7.2.1-2016:779 (Skolverket)

Revideringen av vägledningen avser framför allt att belysa vissa juridiska frågor som vid arbetet med den första upplagan inte hanns med. Förbundet är positivt till att klargöranden tydligt görs i de juridiska frågor som det under lång tid rått ovisshet i. Det handlar särskilt om vårdgivaransvaret vid entreprenad och samverkan, områden där fristående skolhuvudmän varit särskilt berörda och som förbundet fått många frågor om de senaste åren.

Förbundet får lämna följande synpunkter, främst avseende ytterligare tydliggöranden som behövs, på de bifogade förslagen till reviderade avsnitt. 

Kapitlet Dokumentation och journalföring

Avsnittet dokumentation av psykosociala och specialpedagogiska insatser

I avsnittet hänvisas till sekretesslagen och den sekretessprövning, med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagens bestämmelse, som ska göras om någon begär att få del av uppgifter som dokumenterats av exempelvis en specialpedagog eller skolkurator. Det framgår dock inte vad som gäller för personal vid fristående skolor. Förbundet anser att det är viktigt att läsaren uppmärksammas på att regelverken skiljer sig för en kommunal respektive fristående skolhuvudman och att det på ett tydligt sätt framgår i avsnittet att det är skollagens tystnadspliktbestämmelse som gäller för fristående skolor.

Vägledningen används sannolikt som en form av ”uppslagsbok” i specifika frågor ute i verksamheterna och det är därför mycket viktigt att eventuella skillnader mellan skolhuvudmän alltid tydliggörs, i synnerhet när det handlar om så viktiga frågor som sekretess och tystnadsplikt som kan få allvarliga konsekvenser för den som felaktigt lämnar ut uppgifter med ett straffrättsligt ansvar för den enskilde. Det kan ibland göras med en tydlig texthänvisning till annat aktuellt avsnitt där frågan tydligt redogörs, men däremot inte genom enbart en paragrafhänvisning i en fotnot.  

Kapitlet Elevhälsans hälso- och sjukvård och dess personal

Förbundet har inga synpunkter på avsnittet.

Kapitlet Sekretess och tystnadsplikt

Avsnittet Enskild verksamhet (fristående skolor och enskilt bedriven elevhälsa)

Förbundet anser att det i avsnittet bör tydliggöras varför fristående skolor inte omfattas av offentlighetsprincipen, dvs. även framgå att dessa inte är myndigheter eller annat offentligt organ. Skolverket har i vissa allmänna råd med kommentarer redogjort för detta på ett tydligare sätt. Det bör dessutom även anges att det inte finns några sekretessbrytande bestämmelser för just tystnadsplikten på motsvarande sätt som för kommunala skolor, t.ex. genom generalklausulen i OSL. Att det enbart är samtycke från vårdnadshavare och elev som häver tystnadsplikten.

Kapitlet Styrning av elevhälsan

Avsnittet Skolhuvudmannens ansvar utifrån hur elevhälsan organiseras

I underavsnittet Egen regi anges att elevhälsan bedrivs i egen regi om skolhuvudmannen anställer egen personal eller köper in tjänster. I anslutning till detta anges att om elevhälsans hälso- och sjukvård bedrivs i egen regi blir denne också vårdgivare. Samtidigt anges i avsnittet Entreprenad respektive Samverkan med kommun eller landsting tydligt att en fristående skolhuvudman inte är vårdgivare när man avtalar eller samverkar i frågan. Den juridiska betydelsen av vårdgivaransvaret är således fortfarande inte tillräckligt tydligt och klargjort i texten. Eftersom frågan är så viktig får det inte finnas något utrymme för osäkerhet om vem som har vårdgivaransvaret, det måste därför ytterligare tydliggöras att en fristående skolhuvudman är vårdgivare endast i de fall man anställer egen personal.

Avslutningsvis vill förbundet framhålla vikten av att ett material av vägledande karaktär på just detta område tjänar på att också lyfta fram olika konkreta och verksamhetsnära exempel för att göra det lättare för läsaren att förstå de mer komplicerade texterna av juridisk karaktär. Ett konkret behov av exempel är bland annat hur man som skolhuvudman lämpligen försäkrar sig om att vårdgivaren har ”den kompetens och stabilitet som krävs med hänsyn till eleverna” och ”ställer tillräckliga och relevanta krav i avtalet med den privata utföraren”.

                     

För Friskolornas riksförbund

 

Ulla Hamilton  

VD

 

Mariette Dennholt            

Förbundsjurist