Synpunkter på Skolverkets förslag till föreskrifter om riksprislistan för 2013

Friskolornas riksförbunds synpunkter på Skolverkets förslag till föreskrifter om vissa belopp för elever vid fristående gymnasieskolor (riksprislistan) och gymnasiesärskolor, internationella skolor samt ersättning för visst stöd på introduktionsprogram avseende år 2013 samt om bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i vissa fall enligt 1985 års skollag för år 2013 samt, dnr 37-2012:1537.

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade förslag och vill anföra följande.

Förbundet har under de senaste åren framfört synpunkter på Skolverkets förslag till föreskrifter om riksprislista främst när det gäller konsekvenser hänförliga till underlagen för framtagande av prislistan och de beräkningsmodeller som Skolverket använder sig av. Förbundet har fortfarande samma synpunkter eftersom några förändringar inte skett inom flertalet av de problemområden som lyfts fram i tidigare remissvar.

Det bristfälliga underlaget

Utifrån de bilagda konsekvensanalyserna kan förbundet konstatera att många kommuner och landsting fortfarande inte rapporterar in de uppgifter de är skyldiga att göra. Siffran har visserligen sjunkit något sedan föregående år, men är ändå i paritet med år 2011. Trots Skolverkets tidigare förlängda svarstider och den under året genomförda förordningsändringen om senare datum för inrapportering är det ändå hela 24 procent som fortfarande inte följer bestämmelserna. Det är inte acceptabelt. Förbundet måste därför ännu en gång understryka vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas mot de kommuner eller landsting som år efter år inte följer lagstiftningen. Det finns ingen som hyser några förhoppningar om en förändrad inställning och därmed förbättringar i det här avseendet. Sanktioner är därför den enda vägen och det är därför ytterst nödvändigt att Skolverket ges förutsättningar att utfärda vite vid utebliven rapportering för att man ska komma till rätta med problematiken.

Underlaget för fastställande av riksprislistan

När det sedan gäller inrapporterade uppgifter finns det anledning att framhålla vikten av att Skolverket är uppmärksam på vad som i praktiken rapporteras in. I de fall Skolverket vid genomgång av underlaget uppmärksammar att en kommun rapporterat in felaktiga uppgifter har förbundet också förstått att kontakter tas med respektive kommun. Här finns det dock fortfarande kommuner som, trots uppmaningar om att rätta till lämnade uppgifter, inte korrigerar och följer lagstiftningen. Det är inte heller acceptabelt. Även här måste kraftfullare åtgärder vidtas så att beräkningarna och fastställandet av prislistan baseras på korrekta underlag.

Det finns också anledning att i sammanhanget åter lyfta problemet med en kommun som ingår i ett samverkansavtal och även är den som anordnar programmet, men ändå inte anger de egna budgeterade kostnaderna för programmet utan samverkansavtalets prislista. Det är positivt att Skolverket i sina anvisningar har tydliggjort vad som ska rapporteras in och att systemet även möjliggör vissa kontroller av uppgifter. Det som däremot saknas är dock åtgärder som kan tas till när en kommun trots tillsägelser medvetet väljer att inte följa myndighetens anvisningar enligt fastställda föreskrifter.

Beaktande av resurstillskott

Förbundet har vid upprepade tillfällen framhållit behovet av att riksprislistan tar hänsyn till kommunernas resursjusteringar under året med hänsyn till skollagens krav på lika villkor. Skolverket har också tidigare kommit fram till att det bör kunna tas fram en modell för att även hantera budgetjusteringar under löpande år, dock tidigast år 2013. Förbundet har fått kännedom om att Skolverket lyft frågan till departementet, men fått beskedet att det nu inte kommer att göras några förändringar i detta avseende. Trots detta, anser förbundet att Skolverket åter bör lyfta behovet av regeringsuppdrag eftersom frågan är av sådan principiell karaktär med hänsyn till principen om lika villkor.

Riksprislistans utformning i förhållande till sitt tillämpningsområde

Slutligen vill förbundet framföra behovet av att riksprislistan utformas i förhållande till tillämpningsområdet. Vid framräknandet av prislistan tillämpar Skolverket ett viktat genomsnitt. Det innebär att ju fler elever en kommun har, desto större genomslag får kommunens prisbild på riksprislistan. Storstadsregionernas kostnadsbild får därför ett större genomslag i prislistan, en kostnadsbild som generellt sett är lägre på grund av ökad konkurrens och stordriftsfördelar. Förbundet anser att det inte är korrekt att genomföra denna viktning. Riksprislistan tillämpas sällan i storstadsregionerna på grund av olika samverkansområden. Eventuella viktningar i modellen måste därför ske utifrån de förutsättningar som är rådande för de som i huvudsak tillämpar riksprislistan.

Stockholm 2013-01-29

För Friskolornas riksförbund

Cecilia Nykvist, vd

Mariette Dennholt, förbundsjurist