Friskolornas riksförbunds synpunkter på lagrådsremissen Fler elever i fler skolor

Då Sverige idag upplever en akut flyktingsituation, där allt fler asylsökande barn och ungdomar behöver plats i skolan är det av allra största vikt att alla hjälps åt för att se till att asylsökande får en bra utbildning. Förbundet föreslog då en lösning med en särskild kvot avsedd för asylsökande elever så att även populära fristående skolor skulle kunna bidra. Förbundet kan konstatera att kvoten urvattnats till att inte längre handla om enbart asylsökande elever. I stället kan vilken elev som helst som flyttar till landet ha möjlighet att utnyttja kvoten.

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade lagrådsremiss, vilket vi uppskattar. Förbundet vill framföra följande.

Förbundet har tidigare lämnat ett yttrande över delbetänkandet Plats för nyanlända i fler skolor och vill begränsa oss till att framförallt kommentera de ändringar i sak som skett i lagrådsremissen jämfört med delbetänkandet när det gäller avsnittet om fristående skolor. I det avsnitt som avser ökade möjligheter för kommuner att frångå närhetsprincipen, vill vi kommentera det ytterligare nedan.

Fristående skolor som har kö ska ges möjlighet att ta emot fler elever

I höstas blev förbundet kontaktat av flera medlemmar som efterlyste möjligheter att bättre kunna bidra till den situation som uppstått med ett stort antal nyanlända. Fristående skolor med kö har inte möjlighet med dagens lagstiftning att låta asylsökande elever gå före kön. Då Sverige idag upplever en akut flyktingsituation, där allt fler asylsökande barn och ungdomar behöver plats i skolan är det av allra största vikt att alla hjälps åt för att se till att asylsökande får en bra utbildning. Förbundet föreslog då en lösning med en särskild kvot avsedd för asylsökande elever så att även populära fristående skolor skulle kunna bidra. Hela tanken med förslaget var alltså att hantera situationen under den tid som det stora flyktingmottagandet sätter stor press på utbildningsväsendet.

Förbundet är medvetet om den diskussion som har förevarit efter det att utredningen presenterat sitt betänkande Plats för nyanlända i fler skolor, där bland andra Diskrimineringsombudsmannen (DO) framfört kritik mot förslagen. DO:s kritik har, såvitt vi kunnat tolka, framförallt handlat om att de förslag som lagts fram skulle kunna leda till indirekt diskriminering beroende av hur olika skolhuvudmän skulle välja att tillämpa bestämmelserna. I delbetänkandets förslag angavs att den särskilda kvot som ger elever möjlighet att få gå före i kön, ska omfatta nyanlända elever. Förslaget har därefter i lagrådsremissen ändrats till att kvotmöjligheten ska omfatta elever som kommit till landet senast två år innan skolgången påbörjas.

Förbundet kan därmed konstatera att kvoten urvattnats till att inte längre handla om enbart asylsökande elever. I stället kan vilken elev som helst som flyttar till landet ha möjlighet att utnyttja kvoten. Det kan handla om hemvändande svenska familjer där barnen har svenska som modersmål, eller andra elever som på inget sätt har asylskäl för att stanna i landet. Det var definitivt inte meningen med det förslag som förbundet lämnade i höstas om att införa en särskild kvot för asylsökande på fristående skolor.

När det gäller DO:s kritik mot att en viss lagstiftning utifrån tillämpningen skulle kunna innebära indirekt diskriminering, vill förbundet framföra följande.

DO är tydliga med att förslaget i sig inte utpekar någon särskild etnicitet i och med att det riktas mot nyanlända. Avsikten med förslaget är inte diskriminerande. Men däremot anser myndigheten att det finns en risk för diskriminering av etnicitet när fristående skolhuvudmän beslutar om huruvida en kvot ska införas. I remissen står att läsa att det kan ”föreligga en risk för att huvudmän för fristående skolor vid sina ställningstaganden kring huruvida de bör utnyttja möjligheten att införa en särskild kvot för nyanlända elever gör överväganden kopplade till etnisk tillhörighet”.

Utöver att DO har fel i sak (fristående skolor tar idag emot procentuellt något fler elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor) så får en sådan tolkning av diskriminering i förlängningen enorma konsekvenser för hela den svenska integrationspolitiken. Vi har redan en lagstiftning som i flera sammanhang innebär olika beslut om åtgärder för personer som definieras som nyanlända och som i sin tur i praktiken ska tillämpas av en beslutfattare. Menar DO med sin tolkning att hela den svenska integrationspolitiken i de fall där enskilda beslut om integrationsinsatser används är grund för att avråda från sådan lagstiftning för att det finns en risk för att enstaka beslutsfattare gör fel? Det är väl i så fall just den felaktiga tillämpningen som ska vara grund för DO:s tillsyn?

Förbundet anser därför att den ursprungliga formuleringen i delbetänkandets förslag om en särskild kvot för nyanlända är mer adekvat och bör ligga till grund för regeringens beslut i förordning.

I övrigt har förbundet inte några synpunkter på lagrådsremissens förslag i den del som avser kvot i fristående skolor.

Ökade möjligheter att placera elever i andra kommunala skolor än de som ligger nära hemmet

Förbundet avstyrkte förslagen i delbetänkandet om att kommuner skulle ha möjlighet att frångå närhetsprincipen vid placering av elever, då dessa förslag allvarligt riskerar att urholka elevers och föräldrar rätt att fritt välja skola. Därtill var de föreslagna bestämmelserna alldeles för oprecisa och lämnade ett mycket stort tolkningsutrymme som innebar rättsosäkerhet för föräldrar och elever vid kommunens myndighetsutövning. Dessa synpunkter framförde också Skolinspektionen, som efterlyste ett tydligare regelverk för att kunna utföra sitt tillsynsuppdrag och därmed kunna avgöra när föräldrar och elevers val av skola förbisetts eller inte.

I lagrådsremissen ökar dock otydligheten och likaså kommunens möjligheter att helt på egen hand bestämma hur fördelningen av elever ska ske i kommunens skolor genom förslaget om den nya lag som kommunen kan välja att använda. Lagförslaget ger möjlighet för kommunen att använda precis vilka grunder som helst för placering av elever i kommunens skolor. Rättsosäkerheten genom fördelningen av eleverna ökar lika drastiskt som rätten till det fria skolvalet minskar. Man kan i och för sig argumentera att regelverket är tydligt och att någon osäkerhet om tillämpningen inte behöver uppstå, genom att föräldrar i och med den nya lagen inte längre har något alls att säga till om vid fördelningen av elever på skolan. På så sätt får Skolinspektionen också lätt att utöva tillsyn över fördelningen – kommunen har en absolut egen bestämmanderätt. Men det torde inte uppfattas på det sättet av den stora andel av föräldrar och elever som vill kunna göra ett aktivt och välinformerat skolval till den skola som de uppfattar passar eleven bäst själv.

Det enda kriteriet för kommunen att välja att det nya lagförslaget i stället för gängse bestämmelser med skolval och närhetsprincip, är att det skett en stor ökning av elevantalet. Utifrån DO:s kritik över delbetänkandet har även här formuleringarna urvattnats, så att man inte i någon del talar om möjligheten för just nyanlända att kunna tas emot på fler skolor. Lagförslaget innehåller därmed inte några riktlinjer alls om skälen som gör att elever kan fråntas det fria skolvalet och rätten att få gå i skola nära hemmet, utan det är upp till kommunen att besluta av vilken anledning som helst. Det innebär i sin tur att elevgrupper som under längre tid gått tillsammans kan splittras och fördelas på helt nya skolor, därtill med betydligt längre skolväg. Lika illa är det för de elever som är nyanlända. De och deras föräldrar får ingen chans att göra ett aktivt skolval för att se vilken skola som ger dessa elever bäst förutsättningar och passar eleven bäst. Det avgör numer kommunen.

Förbundet kan inte se några fördelar alls med lagförslaget, där fördelningen av elever på skolan sker utifrån ett byråkratiskt perspektiv beslutat av tjänstemän på kommunen. I stället för integration riskerar förslaget i stället att skapa motsättningar.

Idag finns bestämmelser i skollagen om att kommunen tydligt ska informera om de olika utbildningar som finns att tillgå i en kommun; både om kommunala och fristående skolor. Bestämmelsen är förhållandevis ny och vi vet att många kommuner ännu inte tagit sin informationsplikt på allvar. Förbundet anser att en betydligt bättre väg till att minska boendesegregationens konsekvenser och öka fördelningen av elever på flera skolor i stället är att ställa högre krav på kommunerna att ge alla fullgod information om vilka skolor som finns att välja på. Det vore rimligt att kommunen skriftligen informerar alla föräldrar om olika skolor och på flera språk för att tillgängliggöra informationen för alla. För det fall att även kommunala skolor har lång kö, föreslår vi istället att även dessa skolor får ett kvotsystem liknande det som föreslås för fristående skolor. Då kan liknande regelverk användas för alla skolhuvudmän. Kvoten skulle då utgöra en undantagsregel som kan användas under specifika, tydliga förutsättningar. Det fria skolvalet, samt också närhetsprincipen för kommunala skolor, skulle då i stället kvarstå såsom huvudregler.

 

 

Friskolornas riksförbund

2016-04-11

 

Ulla Hamilton

VD

 

Gudrun Rendling

Förbundsjurist