Remissvar: Skolverkets förslag till förändringar i styrdokument med anledning av regeringsuppdrag om nationella it-strategier

Förbundet anser att det är positivt att Skolverket fick regeringsuppdraget att ta fram nationella it-strategier för skolväsendet samt att Skolverket, som en följd av detta, föreslår behövliga förändringar i styrdokumenten för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens och innovativa förmåga men också tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen.

Ladda ner:
Friskolornas riksförbunds synpunkter på Skolverkets förslag till förändringar i styrdokument med anledning av regeringsuppdrag om nationella it-strategier (pdf, nytt fönster)

Ert Dnr 6.1.1-2015:1608

Friskolornas riksförbund (förbundet) har fått möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade förslag till ändringar och får anföra följande.

Förbundet anser att det är positivt att Skolverket fick regeringsuppdraget att ta fram nationella it-strategier för skolväsendet samt att Skolverket, som en följd av detta, föreslår behövliga förändringar i styrdokumenten för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens och innovativa förmåga men också tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Förbundet kan konstatera att Sverige ligger efter på detta område. Det är viktigt att vi snabbt kommer ikapp och nyttjar digitaliseringens möjligheter inom skolan. Men för att detta ska vara möjligt måste också lärarutbildningen innehålla delar som ger lärare möjlighet och kunskap att använda sig av digitaliseringens möjligheter på såväl de ämnesspecifika som pedagogiska områdena. Rektor måste också ha god kunskap inom IT och digitalisering. Om inte dessa har goda kunskaper kan inte eleverna erbjudas adekvat undervisning mot bakgrund av digitaliseringens möjligheter. Förbundet vill i sammanhanget lyfta fram att Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en undersökning av hur rektorer har skattat status för arbetet med digitaliseringen på sin skola. Genomlysningen visar bland annat att det finns skolor som fortfarande saknar en väldimensionerad internetanslutning, men framför allt att det saknas en förankrad och kommunicerad vision om införandet av och strategin för ny teknik i skolan.

När det gäller de aktuella förslagen lämnar förbundet inga synpunkter på detaljnivå. Förslagen har tagits fram i en öppen process och efter samråd med många olika berörda och experter inom området, och förmodas ligga i linje med uppdraget. Förbundet vill dock betona vikten av att de skrivningar som slutligen slås fast i styrdokumenten är väl avvägda och framför allt hållbara över tid för att kunna möta behoven inom ett område som är i ständig utveckling och förändring.

Förbundet anser att ändringar i styrdokumenten är ett steg i rätt riktning, men som ovan angetts behöver mer behöver göras för att de ska få genomslag ute i alla verksamheter.  

Det behövs därtill en bra implementering men också kompetensutveckling och stöd till de verksamheter som behöver det. Slutligen, inte minst, är det också av stor vikt att förändringar som medför ökade kostnader i form av utrustning och kompetensutveckling av personal också åtföljs av behövliga resursförstärkningar för att de i praktiken ska få genomslag. Ytterst för att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar. Detta behöver lyftas fram inom ramen för regeringsuppdraget.     

Förbundet kan avslutningsvis konstatera att Skolverket har tagit tillfället i akt och föreslagit några andra behövliga förändringar i styrdokumenten vad gäller extra anpassningar och särskilt stöd. Förbundet tillstyrker dessa förslag som harmonierar lagstiftningen i övrigt.  

 

För Friskolornas riksförbund

 

Ulla Hamilton

VD

 

Mariette Dennholt

förbundsjurist