Remissvar: Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering

Promemorian innehåller i huvudsak två förslag; en möjligheten för de organisationer som föreslås omfattas av vinstbegränsningen, att få behålla ett överskott motsvarande ett prisbasbelopp, ca. 45.500 kr, per år, för det fall att sju procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan underskrider detta belopp och att den vinstbegränsning som regeringen föreslagit inte ska omfatta vissa idéburna organisationer, t.ex. stiftelser, ideella föreningar och aktiebolag som har en vinstbegränsning inskriven i bolagsordningen. Förbundet avstyrker båda förslagen.

Ladda ner:
Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering (Pdf, nytt fönster)

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att yttra sig över rubr. promemoria och vill framföra följande.

Sammanfattning

Promemorian innehåller i huvudsak två förslag. Det första förslaget i promemorian handlar om möjligheten för de organisationer som föreslås omfattas av vinstbegränsningen, att få behålla ett överskott motsvarande ett prisbasbelopp, ca. 45.500 kr, per år, för det fall att sju procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan underskrider detta belopp. Det andra är att den vinstbegränsning som regeringen föreslagit inte ska omfatta vissa idéburna organisationer, t.ex. stiftelser, ideella föreningar och aktiebolag som har en vinstbegränsning inskriven i bolagsordningen. Dessa organisationer ska inte behöva begränsa sitt överskott till den föreslagna begränsningen om sju procent på operativt kapital plus statslåneräntan, utan ges ett undantag från bestämmelserna.
 

Förbundet avstyrker båda förslagen.

Förbundets synpunkter
 

Den så kallade prisbasbeloppsregeln

I promemorian anförs att regeringen tagit intryck av remissinstansernas yttranden och att följderna av förslaget om att begränsa överskottet för ett år kan leda till svårigheter för framförallt mindre företag. Därför föreslås en möjlighet till ”frivärde” på så sätt att ett företag ska kunna få behålla och föra över till nästa år ett överskott om ett prisbasbelopp, idag ca 45.500 kr.

Det kan tyckas generöst av regeringen att begränsa följderna av sitt förslag om att och ge möjlighet att bygga en buffert för fristående verksamheter. Förbundet konstaterar dock att ett prisbasbelopp motsvarar ungefär halva skolpengen för en (1) elev. Det räcker med att en enda elev slutar på skolan, så riskerar skolan att gå med underskott. Det kan också innebära att t.ex. en vattenskada kan få en hel skola på fall, då det inte finns någon större buffert än 45.500 kr att täcka den med. Det säger sig självt att det är orimligt att driva en seriös verksamhet med en så begränsad buffert att täcka oförutsedda händelser. Det här förslaget förbättrar alltså inte på något sätt situationen för de fristående verksamheter som drabbas av förslaget om en vinstbegränsning. Tillsammans med förslaget om ökade tillståndskrav för socialtjänsten och skolan blir det en omöjlig ekvation att få ihop. Å ena sidan, utifrån de nya tillståndskraven, ska verksamheterna ha ett långsiktigt perspektiv och en ekonomi i god balans, å andra sidan ska företagen inte få bygga en buffert som leder till en stabil ekonomi.

Förbundet har läst lagrådets yttrande över de två förslagen rörande fristående skolor; Ökade tillståndskrav för skola och socialtjänst samt Tillstånd för att ta emot offentlig finansiering. Av lagrådets yttrande framgår bl.a. följande.

”Det förefaller motsägelsefullt att ekonomin visserligen ska ses ur ett kortare tidsperspektiv, men att verksamheten ändå ska kunna ge ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Den uttalade avsikten att verksamheten inte kan tillåtas att gå med underskott om inte t.ex. fonderade medel finns, får också ställas i relation till den andra remiss som Lagrådet har att hantera, remissen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Även det förslaget bygger på Välfärdsutredningens nämnda betänkande, och innebär i princip att något överskott inte ska få uppstå i verksamheten, utöver en viss avkastningsränta på eventuellt förekommande operativt kapital.

Inte i någon av de två lagrådsremisserna analyseras hur de två reglerna i resp. remiss, den om förbud mot underskott och den om långtgående begränsning av möjligt överskott, är relaterade till varandra. Att fondera medel för att täcka tillfälliga underskott synes vara tillåtet och rekommenderat enligt förslaget i föreliggande lagrådsremiss, men däremot knappast möjligt enligt de tillkommande begränsningarna i lagrådsremissen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering.”

Vidare har det oberoende revisionsbolaget PwC analyserat regeringens förslag om den så kallade prisbasbeloppsregeln i rapporten Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag, 2018. Av analysen framgår följande.

”Med hänsyn till att bolagen enligt beskrivningen ovan inte har möjlighet att öka rörelseresultatet finns det inga incitament att investera i verksamheten. Bolag blir känsliga för variationer i efterfrågan. Vår bedömning är att ett prisbasbelopp som en lägstanivå för rörelseresultat är otillräckligt i välfärdsbranschen även i de fall rörelseresultatet överskrider 2%. Små förändringar i efterfrågan påverkar omsättningen i sådan utsträckning att 45 500 kronor är ett otillräckligt skydd. Ett exempel är att skolpengen för en elev för en grundskola uppgår till c. 90 000 kronor. Om skolan ett år tappar en enda elev så innebär det minskade intäkter som motsvarar nästan två års sparande med ett rörelseresultat om 45 500 kronor. Vår slutsats är att förutsättningarna att driva även ett mycket litet bolag, så att verksamheten är ekonomiskt sund och välfungerande, försämras kraftigt om ett maximalt rörelseresultat motsvarande ett prisbasbelopp införs. … Vår bedömning är att större företag generellt har bättre förutsättningar än mindre företag att fortsätta bedriva verksamhet under vinsttaket. Det beror på att de har större möjlighet att öka det bokförda operativa kapitalet, t.ex. genom att intern- eller externfinansiera köp av lokaler som tidigare hyrts. Därmed tillåts en högre rörelsemarginal. Även köp av mindre företags tillgångar, som bokförs som så kallade inkråmsförvärv, kan vara ett sätt att öka det bokförda operativa kapitalet. En sådan utveckling skulle samtidigt leda till en ökad koncentration i branschen. PwCs bedömning är att det är negativt om bolagen får incitament att öka det bokförda operativa kapitalet eftersom bolagen då måste syssla med verksamhet som ligger utanför kärnverksamheten. De samhällsekonomiska effekterna riskerar att bli negativa på grund av risk för minskad resurseffektivitet i Välfärdsbolagen.”

Med hänvisning till ovanstående avstyrks förslaget om den så kallade prisbasbeloppsregeln.

Undantag för vissa idéburna organisationer

Regeringen föreslår i sitt förslag att vissa idéburna organisationer ska ha mindre långtgående krav när de ansöker om tillstånd för att ta emot offentlig finansiering. Dessa företag kommer inte att omfattas av kraven på en begränsning av rörelseresultat och värdeöverföringar eller kravet att verksamheten ska drivas i en separat juridisk person.

Förbundet vill återigen peka på att våra medlemmar ägnar sig åt idéburen verksamhet, oavsett organisationsform. Huvudmännen för fristående verksamheter drivs av en idé att göra skillnad och erbjuda utbildningsverksamhet av god kvalitet.  Den uppfattningen är inte reserverad för stiftelser, ideella föreningar och aktiebolag med vinstbegränsning.

Med det sagt anser förbundet att själva förslaget om undantag för dessa organisationer visar på att regeringen är väl medveten om att följderna av en vinstbegränsning på operativt kapital riskerar att slå hårt mot alla fristående verksamheter. De idéburna organisationerna delar inte ut någon vinst och borde därför mycket väl kunna omfattas av förslaget om vinstbegränsning, då det rimligen inte borde påverka dem i någon högre utsträckning. Om syftet med förslaget verkligen var att begränsa vinstutdelning eller missbruk av skattemedel, vill säga. Såvitt förbundet bedömer så har förslaget om vinstbegränsning på bokfört operativt kapital istället konsekvenser som inte är kopplade till vinstutdelning eller begränsning av uttag ur företagets kapital, utan handlar enbart om att begränsa möjligheterna för fristående aktörer att över huvud taget driva verksamhet. Förslaget om vinstbegränsning på operativt kapital utgör i stället ett förtäckt förbud att driva fristående förskola och skola i bolagsform.

Förbundet har många medlemmar som bedriver sin verksamhet på det sätt som det föreslås undantag för. Förbundet ser förstås gärna att dessa kan fortsätta driva sin verksamhet, utan att riskera läggas ned. Men de principiella frågorna kring ett undantag för vissa, utpekade organisationsformer gör att förbundet på inget sätt kan acceptera förslaget. Förslaget om vinstbegränsning på operativt kapital innebär katastrofala följder för våra medlemmar sammantaget. Förbundet utgår också från att ett sådant undantag strider mot både svenska näringsrättsliga principer, såväl som EU-rättslig lagstiftning.

Förbundet avstyrker därför förslaget om undantag från vissa krav vid ansökan om tillstånd att ta emot offentlig finansiering för idéburen verksamheter.

För Friskolornas riksförbund

 

Ulla Hamilton
VD

 

Gudrun Rendling
förbundsjurist