Remissvar: Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93)

Friskolornas riksförbund anser att starka skäl talar för att tillsätta en ny utredning som på ett grundligt sätt undersöker de verkliga förhållandena. Momsschablonersättningen bör under tiden behållas oförändrad. Förbundet vill lyfta fram förslag på andra lösningar som ligger i linje med utredningens syfte om konkurrensneutralitet: ersätt fristående förskolor och skolor för den faktiska momsen som betalas och gör utbildningsverksamhet momspliktigt.

Ladda ner:
Friskolornas riksförbunds yttrande över slutbetänkandet Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93) (pdf, nytt fönster).

Friskolornas riksförbunds yttrande över slutbetänkandet Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93)

Ert dnr Fi2015/05012/K

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och vill framföra följande.  

Utredningens uppdrag har varit att se över den ersättning som kommuner och landsting får för dold mervärdesskatt (nedan moms) vid upphandling av eller vid bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning och vid hyra av lokaler för vissa boendeformer i enlighet med bestämmelserna i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.

Förbundet avgränsar yttrandet till utredningens förslag avseende utbildningsområdet. Förbundets synpunkter har vidare utgångspunkt i att utredningens förslag om sänkt momsersättning till kommunerna på sikt kan leda till motsvarande följdändring när det gäller momsersättningen i skolpengen som kommuner enligt skollagstiftningen ska utge till fristående förskolor och skolor.

Sammanfattning

Utredningens syfte har varit att staten ska kompensera kommuner och landsting för dold moms på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet upprätthålls mellan offentliga och privata välfärdsalternativ. Förbundet anser att det är ett mycket viktigt syfte som förbundet också värnar.     

Med det uttalade syftet som utgångspunkt avstyrker förbundet utredningens förslag om en sänkning av ersättningen för dold mervärdesskatt enligt schablon från sex till fem procent. Förbundet anser att utredningens underlag och beräkningar utifrån olika antaganden är behäftad med mycket stora brister. Därmed är också konsekvensanalysen bristfällig. Förbundet anser att utredningens brister är av sådan karaktär att den inte kan ligga till grund för den förändring som föreslås.

Om utredningens förslag skulle genomföras och i förlängningen även leda till motsvarande förändring med en sänkt momsschablonsersättning i skollagstiftningen kommer det att få allvarliga konsekvenser för fristående förskolor och skolor. Redan i dag är fristående verksamheter underkompenserade då dagens momsschablon om sex procent understiger friskolornas faktiska momskostnader. Utredningens uttalade syfte kommer således att motverkas och effekten blir i stället att konkurrensneutraliteten alltjämt inte uppnås.  

Förbundet anser mot bakgrund av detta att starka skäl talar för att tillsätta en ny utredning som på ett grundligt sätt undersöker de verkliga förhållandena i de berörda verksamheterna. Gällande momsschablonersättning bör under tiden behållas oförändrad.    

Förbundet vill lyfta fram förslag på andra lösningar som ligger i linje med utredningens syfte om konkurrensneutralitet.

  • Ändra dagens reglering om schablonersättning för moms och låt istället fristående förskolor och skolor få rätt till ersättning för den faktiska momsen som betalas.   
  • Gör utbildningsverksamhet momspliktigt.

Bakgrund och allmänna synpunkter

Nuvarande momsreglering och villkoren för fristående förskolor och skolor

Enligt skattelagstiftningen, som baseras på EU:s mervärdesskattedirektiv, är både kommuner och organisationer som bedriver utbildningsverksamhet undantagna momsplikt. Det innebär att såväl kommuner som fristående förskolor och skolor samt annan enskilt bedriven pedagogisk verksamhet, till skillnad från andra verksamheter, inte kan göra avdrag och få ersättning för den ingående moms som man betalar för inköp av varor och tjänster m.m. All moms som en skola betalar utgör därmed en kostnad för verksamheten.

För kommunerna finns dock sedan många år ett särskilt reglerat kompensationssystem för ingående moms i icke-skattepliktig verksamhet genom det så kallade kommunkontosystemet. Syftet med systemet är att utjämna momsens konkurrenssnedvridande effekter vid kommuners och landstings val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer. När det gäller utbildningsverksamhet får kommunerna därmed, genom systemet, ersättning för den moms som betalas och är relaterad till verksamheten. I praktiken medför kommunkontosystemet att kommunerna får full kompensation för sina momskostnader.

Fristående förskolor och skolor saknar dock motsvarande möjlighet till kompensation genom kommunkontosystemet. I syfte att förhindra en snedvridning av konkurrensen kompenseras i stället fristående förskolor och skolor genom en schabloniserad momsersättning enligt särskild reglering i skollagen och skolformsförordningarna. Syftet med skolpengslagstiftningen är att skapa lika ekonomiska villkor mellan kommunala och fristående förskolor och skolor så att varje barn och elev, oavsett vilken förskola eller skola de väljer, ska få med sig samma peng. Momskompensationen uppgår till sex procent av den totala elevpengen som kommunen betalar ut till de fristående verksamheterna. Kommunerna får i gengäld motsvarande procentsats av staten via kommunkontosystemet.

Momssystemet medför problem

För fristående förskolor och skolor innebär den lagstadgade momsschablonen att ersättningen som friskolorna får, inte har någon koppling till de faktiska momskostnader som verksamheten har. Det medför i sin tur också att en skola som har lägre momskostnader således blir överkompenserad och en skola med högre kostnader blir underkompenserad. För kommunala verksamheter kan en sådan snedvridning inte bli aktuell eftersom kommunerna i praktiken får kompensation för den moms som de betalar.

Ett stort problem för icke-momspliktig verksamhet är att skolhuvudmännen saknar avdragsrätt för moms på sina kostnader. Systemet medför också inlåsningseffekter. Sverige tillhör idag de länder inom EU som har en av de högsta skattesatserna på 25 procent. Det medför att verksamheter som saknar avdragsrätt för moms på sina kostnader också har högre kostnader för verksamheten. Det i sin tur medför naturligen att friskoleföretag väljer att själva utföra tjänster istället för att köpa in tjänsten från någon som kanske är bättre lämpad att utföra den. Dagens schablonersättning om sex procent oavsett faktisk momskostnad medför också att friskolor avvaktar med att göra nödvändiga investeringar i verksamheten. Vi har alltså ett system idag som skapar incitament för friskolor för att inte upphandla och köpa in vissa tjänster och som leder till ett ineffektivt resursutnyttjande. Effekten av systemet slår särskilt hårt mot de mindre fristående förskolorna och skolorna som inte har annan möjlighet än att köpa externa tjänster.  

De differentierade momsnivåerna föranleder även snedvridande effekter. Med en momsersättning på sex procent oavsett faktisk kostnad innebär de differentierade momsnivåerna faktiska prisskillnader för friskolorna. Ett exempel på oönskade konsekvenser är att digitala läromedel, där priset inkluderar en momssats på 25 procent som inte kan dras av, blir dyrare än fysiska läromedel som har en momssats på sex procent.

Förbundet anser sammantaget att systemet med de ovan beskrivna effekterna ur ett samhällsperspektiv ger ett ineffektivt resursutnyttjande och innebär sämre fungerande verksamhet än vad som annars hade varit möjligt. De negativa konsekvenserna leder även ytterst till följder för barns och elevers utbildning.

Särskild problematik när fristående förskolor och skolor hyr lokaler

De momskostnader som fristående verksamheter har är dolda. Momsen synliggörs på fakturor men är reella kostnader för verksamheten och kompenseras med schablonersättningen om sex procent oavsett vad kostnaderna i praktiken uppgår till. När det gäller lokalhyror uppkommer en ytterligare svår problematik avseende den dolda momsen. De allra flesta friskolor är hänvisade till den privata hyresmarknaden för lokaler. Lokalhyror skiljer sig från de flesta andra tjänster och varor eftersom fastighetsägare inte får ta ut någon moms när lokaler hyrs ut till momsbefriade verksamheter. Systemet får därför särskilt stora konsekvenser för friskolorna.

Uthyrning av lokaler är enligt huvudregeln momsfritt, men för fastighetsägare och hyresvärdar finns en möjlighet att tillämpa så kallad frivillig skattskyldighet. Ett av kriterierna för att lokaldelen ska kunna momsbeläggas är bland annat att hyresgästen bedriver en verksamhet som är momspliktig. Detta medför följaktligen att fastighetsägaren inte har någon möjlighet att ta ut moms på hyran och göra avdrag för momspliktiga kostnader för investeringar och drift av lokalen när lokaler hyrs ut till fristående förskolor och skolor. De fastighetsägare som, trots detta, ändå väljer att hyra ut till momsbefriade förskolor och skolor kompenserar det ökade kostnadsläget genom att sätta en högre hyra. Följden blir en dold moms som inte specificeras för hyresgästen, man kan kalla det för en dold osynlig moms.

För kommunal skolverksamhet är detta dock inte ett problem. Anledningen är att kommuner i långt mindre grad är beroende av den privata hyresmarknaden för lokaler, men framförallt handlar det om att kommunerna kompenseras för sina kostnader i de fall de ändå behöver hyra lokaler. Fastighetsägare har en särskild reglerad möjlighet att beviljas frivillig skattskyldighet vid uthyrning till både kommuner och landsting som bedriver icke-momspliktig verksamhet i lokalen. Därmed kan fastighetsägare få betalt för sina momskostnader om kommunen hyr en lokal för utbildningsverksamhet, till skillnad från när en fristående huvudman hyr samma lokal. Fastighetsägaren kan således debitera moms på hyran till kommuner, en öppet debiterad moms som sedan kommunen kan återfå via det kommunala ersättningssystemet. En fastighetsägare föredrar självfallet hyresgäster som kan inkluderas i frivillig skattskyldighet vilket innebär att en kommunalt bedriven utbildningsverksamhet får företräde före fristående.

Vid upphandling och bidragsgivning för bland annat utbildningsverksamhet kan kommunerna dessutom tillämpa den särskilda undantagsregeln som ger rätt till ersättning av staten med 18 procent för lokalkostnader och fem procent för övriga poster, istället för huvudregeln om sex procent. Denna möjlighet existerar däremot inte heller för friskolor som endast ersätts med sex procent oavsett kostnaderna. 

Det regelsystem som vi i dag har med en utbildningssektor som inte är momspliktig och med ett momskompensationssystem som ser olika ut för kommuner och friskolor, medför att fristående förskolor och skolor betraktas som mindre attraktiva hyresgäster än kommunala. Konkurrensen blir således snedvriden och medför att friskolor har svårare att hyra lokaler jämfört med kommunala verksamheter. Det är ett påtagligt etableringshinder för fristående verksamheter.

Förbundets synpunkter på utredningens underlag och förslag

Utredningens uppdrag har varit att se över den ersättning som kommuner och landsting får för så kallad dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till bland annat utbildningsverksamhet. Anledningen är att regelverket funnits under många år och att regeringen bedömt att systemet behövde ses över då det funnits indikationer på att statens ersättning till kommuner och landsting är högre än de faktiska momskostnaderna. Utredningens förslag till regeländringar ska, som ovan nämnts, syfta till att kommuner och landsting ska ersättas på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet upprätthålls mellan offentliga och privata välfärdsalternativ vid valet mellan att bedriva verksamhet i kommunal eller privat regi.

Förbundet vill understryka vikten av konkurrensneutralitet och lika villkor mellan kommuner och fristående förskolor och skolor. Därför ser förbundet självfallet positivt på utredningens syfte. Det bör dock i sammanhanget även framhållas att ett fungerande konkurrensneutralt momssystem måste vara kostnadsneutralt, dvs. ingen ska tjäna på systemet, ingen ska heller förlora på systemet. Förbundet vill vidare framhålla vikten av att principen om likabehandling och lika villkor ska gälla, fullt ut. Det innebär följaktligen att förutsättningarna måste vara likartade för såväl kommuner som för fristående förskolor och skolor. Frågan man då rimligen här kan ställa sig är om momssystemet i sig och i synnerhet det förslag som utredningen har lagt fram ger likvärdiga förutsättningar och är konkurrensneutralt. Förbundet gör gällande att så inte är fallet.

Utredningens underlag och beräkningar av ingående skatt för utbildningsområdet

Vid utredningens undersökning skulle momskostnadens andel av den totala kostnaden inom olika verksamheter göras samt en analys för- och nackdelar med ersättning som grundas på utförares faktiska momskostnad respektive schablonersättning som baseras antingen på kommunernas momskostnader eller på utförarnas faktiska momskostnader.

Utredningen grundar sitt förslag på genomförda beräkningar av underlag om ingående skatt inom utbildningsområdet, de olika skolformerna som i utredningen benämns delområden.

Beräkningarna har gjorts utifrån såväl kommunalt bedriven verksamhet som verksamhet som bedrivs av privata utförare. För att kunna göra beräkningarna på andelen moms har utredningen för kommunernas kostnader använt sig av offentlig ekonomisk statistik hos Statistiska centralbyrån, det s.k. räkenskapssammandraget. Ett viktigt underlag har också varit enkäter som gått ut till ett urval av både kommuner och privata aktörer inom de olika verksamhetsområdena utbildning, sjukvård, tandvård och social omsorg. Resultatrapporter har också begärts in från de utvalda privata aktörerna. Svarsfrekvensen har dock varit låg när det gäller kommuner (50 %) men särskilt vad gäller de privata aktörerna (27 %).

Med detta underlag som grund har utredningen kommit fram till att ersättningen till kommuner för dold moms även fortsättningsvis ske med en schablonersättning och inte genom ersättning för de privata utförarnas faktiska kostnader. Vidare, att schablonersättningens nivåer ska grundas på beräkningarna av kommunernas andel ingående skatt inom de olika verksamhetsområdena (utbildning, sjukvård, tandvård och social omsorg) och alltså inte på de privata utförarnas. Anledningen är främst den låga svarsfrekvensen hos de privata aktörerna.  

Utredningen har vidare konstaterat att momskostnaderna för kommunerna varierar kraftigt mellan olika välfärdssektorer och är näst högst för utbildningsverksamhet. Den har ansett att det finns indikationer på att andelen ingående skatt generellt är lägre än nuvarande schablonnivå och att det även finns vissa variationer. För utbildningsområdet har den genomsnittliga andelen ingående moms av de totala kostnaderna beräknats till 5,2 procent. Uppdelat på skolformer har den beräknade genomsnittliga andelen ingående moms för förskoleverksamheten beräknats till 3,8 procent, för grundskolan 5,8 procent och för gymnasieskolan 7,3 procent av de totala kostnaderna.

Utredningen har slutligen landat i att samma schablonnivå ska gälla för alla verksamhetsområden pga. av bland annat gränsdragningssvårigheter samt ansett att en lämplig nivå är 5 procent baserad på en sammanlagd beräkning av andel ingående skatt inom kommunal verksamhet för samtliga områdena sjukvård, social omsorg, tandvård och utbildning.

Förbundets synpunkter på utredningen

Förbundet anser att utredningens underlag, beräkningar och analyser som föregått utredningens förslag om att sänka momsschablonen uppvisar mycket stora brister.

Underlaget visar på mycket stora skillnader mellan olika verksamhetsområden. Dessa skillnader beträffande kommunala verksamheter har inte alls beaktats. Inte heller har utredningen i sina överväganden av vald beräkningsmodell beaktat hur det i praktiken verkligen förhåller sig med fristående förskolor och skolors momskostnader. Utredningen har lutat sig mot den låga svarsfrekvensen och även i andra avseenden inte genomfört grundliga beräkningar och analyser. De antaganden som utredningen har gjort rimmar inte med verkligheten och hänsyn har inte tagits till den dolda och osynliga momsen som drabbar fristående förskolor och skolor vid hyra av lokaler.  

Förbundet vill kommentera den låga svarsfrekvensen vad gäller de fristående förskolorna och skolorna. Det är naturligtvis beklagligt att utredningen inte fått ett tillräckligt stort underlag eftersom det annars hade kunnat spegla verkligheten på ett mer korrekt sätt. Men från förbundets perspektiv är det dock inte förvånande med uteblivna svar med tanke på att det gavs en mycket kort tidsfrist samtidigt som utskicket gjordes i början av februari, en tid då sportlov inföll år 2014 samt då många verksamheter arbetar med andra för verksamheterna nödvändiga sammanställningar av ekonomisk karaktär. Även enkäternas utformning måste beaktas då dessa inte var helt enkla för respondenterna att svara på.

Utredningen menar vidare att förslaget om sänkt momsschablon innebär att de sammanlagda ersättningsutbetalningarna till kommunerna bättre kommer att stämma överens med de faktiska kostnaderna för ingående skatt och därmed kommer också konkurrensen mellan aktörer i privat och offentlig regi att förbättras. Detta konstaterande förvånar förbundet bland annat på grund av att den kartläggning som utredningen har gjort visar att det finns stora skillnader mellan olika verksamheter vad gäller belastningen med dold moms. Skillnader som utredningen inte har beaktat. Därmed har utredningen inte heller beaktat direktivets uttalade syfte om konkurrensneutralitet.

Friskolornas riksförbund är inte ensam i sin kritik i detta avseende. Några av de experter som förordnats till utredningen har ingett särskilda yttranden. Skatteexperten Jeanette Fored, Sveriges Kommuner och Landsting, har bland annat ansett att utredningens resultat av gjorda beräkningar är alltför osäkert för att läggas till grund för en sänkning av nuvarande ersättningsnivåer och att de därför ska behållas oförändrade. Vidare har avdelningschefen Johan Hedelin, Konkurrensverket, och docenten Oscar Henkow, Ekonomihögskolan i Lund, lämnat kritiska synpunkter. De har ansett att utredningen inte har beaktat de avsevärda skillnaderna i belastningen med s.k. dold moms mellan olika kommunalt finansierade verksamheter som kartläggningen visat. Därmed har inte direktivets krav på konkurrensneutralitet fullt ut mötts upp. Deras uppfattning är att ett förslag om en differentierad schablonersättning om minst tre olika nivåer (4 %, 5 % respektive 6 %) hade varit ett mer avvägt förslag och även statsfinansiellt neutralt jämfört med utredningens förslag. Till den förhöjda nivån om sex procent anser de också att stora delar av utbildningsväsendet ska hänföras. Ett intressant förslag som vi anser att utredningen borde ha analyserat, och då utifrån ett välgrundat underlag som också speglar verkligheten.      

Beräkningar av faktiska momskostnader hos några utbildningsföretag

Som förbundet ovan angett finns det redan med dagens momssystem ett antal olika problemområden som drabbar fristående verksamheter. Då utredningens förslag grundar sig på ett bristfälligt underlag, har förbundet vänt sig till några medlemmar för att få del av beräkningar av verksamheternas faktiska kostnader för s.k. dold moms.  Detta har varit viktigt att få en korrekt bild av förhållandena och särskilt viktigt då utredningen inte har beaktat dolda momskostnader vid lokalhyra.  

En av förbundets medlemmar, Sveriges största friskoleaktör AcadeMedia, har låtit konsultföretaget Ernst & Young (EY) genomföra en analys av räkenskapsinformationen avseende föregående räkenskapsår (juli 2014 - juni 2015) för 14 av sina enheter. Ett representativt urval av bolagets olika verksamheter för olika skolformer har gjorts samt som också speglar olika typer av verksamheter bedriven i olika kommuner och med olika mognadsgrad (nya, tillväxt och mogna enheter). Det är mycket intressant att ta del av de uppgifter som hyresvärdar har lämnat vid granskningen då det visar sig att den dolda momsen vid hyra av lokaler i vissa fall i vissa fall uppgår till så mycket som 20 procent av den totala årshyran. EY:s analys visar att den genomsnittliga andelen ingående moms uppgick till 7,7 procent av kostnaderna. AcadeMedia, som också är remissinstans kommer att inge EY:s granskning, vilket förbundet också får hänvisa till.     

Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan är två andra stora skolhuvudmän som har gjort motsvarande beräkningar och som visar andel moms om 7,0 % respektive drygt 7 %. Även Fridaskolorna, som driver ett flertal förskolor och skolor i västra Sverige, och Lärande i Sverige, som bedriver gymnasie- och grundskolor runt om i landet, har gjort detsamma. Deras uträkningar visar på 6,8 % respektive 7,4 %.   

Förbundet konstaterar att den samlade bilden av momsberäkningarna är att det finns vissa differenser, men framför allt visar det med tydlighet att fristående skolor redan i dag är underkompenserade vad gäller momsersättningen. Procentsatsen i nuvarande momsregleringar för kommuner och fristående verksamheter har hittills harmonierat med hänsyn till principen om lika villkor. Men, skulle utredningens förslag om sänkt momsschablon få motsvarande genomslag i skollagstiftningen kommer situationen ytterligare att försämras för fristående förskolor och skolor. Det kommer naturligtvis att undergräva konkurrensneutraliteten och få mycket stora följder för skolhuvudmännen.

En sänkning av momsschablonen skulle vidare försämra fristående förskolor och skolors konkurrenskraft och möjlighet till nyetablering och expansion. Redan i dag är det tufft att möta behoven av utveckling, innovation och investeringar i ny teknik på grund av de höga momskostnaderna. Förutsättningarna för att kunna möta de framtida stora behoven kommer ytterligare att försämras.     

Friskolornas riksförbund avstyrker mot bakgrund av det ovan anförda utredningens förslag om en sänkt momsschablon. Förbundet anser att det är orimligt att sänka en sedan länge tillämpad schablonersättning om sex procent med en utredning som är behäftad med sådana brister som gjorts gällande. Förbundet anser därför att en ny utredning behöver tillsättas så att frågeställningarna kan bli utredda och analyserade på ett mer grundligt och kvalitetssäkrat underlag. I det arbetet bör även experternas synpunkter om differentierad schablonersättning analyseras. Det är nödvändigt för att det uttalade syftet om konkurrensneutralitet fullt ut ska kunna beaktas.

Förbundets förslag på lösningar för en konkurrensneutral och ändamålsenlig momskompensation

Som ovan anförts anser förbundet att dagens system med momskompensation varken är ändamålsenligt eller konkurrensneutralt samt att utredningens förslag på ändring av momsschablonen ytterligare skulle förvärra situationen. Det finns således ett stort behov av att ändra momssystemet. Mot bakgrund av detta får förbundet lämna följande förslag till lösningar.  

Ersättning för faktiska momskostnader

Förbundet föreslår att fristående förskolor och skolor ska få ersättning för sina faktiskt erlagda momskostnader istället för dagens schablonersättning. Ett sådant system skulle vara betydligt mer rättvisande av hur verkligheten ser ut och fullt ut uppfylla syftet om konkurrensneutralitet.

Utredningen har, i enlighet med direktiven analyserat för- och nackdelarna med en modell där ersättningen baseras på de faktiska kostnaderna för ingående skatt. Utredningens slutsats är att det skulle medföra en ökad administrativ börda för samtliga berörda och att en sådan modell även skulle behöva kompletteras med en schablon för lokalkostnader, samt förordar därför en schablonersättning för att den är administrativt enkel.

Förbundet vill invända mot utredningens farhågor. Förbundet anser att ett system med faktisk moms inte behöver vara komplicerat att genomföra. Alla företag, oavsett associationsrättslig form, är redan i dag skyldiga att redovisa sina momskostnader. Fristående förskolor och skolor skulle istället för att få ersättning genom ett schablonpåslag av kommunen som mellanhand, redovisa sina faktiska kostnader direkt till Skatteverket. Friskolorna skulle därmed få ersättning fullt ut för sina faktiska kostnader via Skatteverket och kommunerna skulle avlastas. Det är ett system där ingen gynnas och ingen förlorar.       

Ersättning för faktiska momskostnader är således en alternativ lösning som skulle vara både mer träffsäker och rättvisande än dagens schablonersättning. Det rimmar väl med syftet om konkurrensneutralitet, men också principen om lika villkor mellan kommunala och fristående förskolor och skolor.

Gör utbildningsverksamhet momspliktigt

I syfte att förenkla momshanteringen och för att skapa ett fungerande konkurrensneutralt system anser förbundet att hela utbildningssektorn bör göras momspliktig. Det skulle medföra att såväl kommunala som fristående förskolor och skolor får full avdragsrätt för ingående moms. Problematiken med ovan beskrivna inlåsningseffekter skulle lösas genom att både kommunala och fristående skolor kan dra av den ingående momsen när externa entreprenörer anlitas. Den dolda momsen vid hyra av lokaler skulle även upphöra genom att momspåslag blir möjligt då fastighetsvärdar kan beviljas frivillig skattskyldighet när lokaler hyrs ut till fristående förskolor och skolor. Den moms som läggs på hyran kan de fristående huvudmännen dra av.

För att göra detta möjligt behöver EU:s mervärdesskattedirektiv således förändras. När det gäller momssatsen skulle den lämpligen kunna sättas till 0 procent. Nuvarande fördelar med momsbefrielse kan därmed bevaras, samtidigt som en avdragsrätt för ingående moms införs. Momsplikt för utbildningsområdet skulle vidare innebära en harmonisering med det momssystem som gäller för stora delar av övriga samhället, en mycket behövlig modernisering av systemet. Lika villkor mellan kommunala och fristående verksamheter skulle genom dessa förändringar också råda fullt ut.

En momsplikt skulle medföra att dagens schabloniserade momsersättning till fristående förskolor och skolor kan avskaffas.

För två år sedan lämnade förbundet motsvarande synpunkter till EU-kommissionen i samband med att intressenter gavs möjlighet att inge yttrande över ett samrådsdokument om förslag på förändringar av momslagstiftningen för verksamheter och transaktioner som bedrivs i det allmännas intresse. På EU-nivå fortsätter reformeringsarbetet, med förändringar av medlemsländernas skattesatser m.m. Förbundet anser att det även av denna anledning finns starka skäl för att inte genomföra några förändringar av befintligt regelverk på det sätt som utredningen föreslår. Särskilt inte mot bakgrund av utredningens bristfälliga underlag och analys som kommer att motverka sitt syfte. Sverige bör i stället aktivt verka för att göra utbildningsområdet momspliktigt i syfte att skapa en hållbar, modern och konkurrensneutral momslagstiftning. Inom ramen för den reformering av momssystemet som pågår inom EU bör det på sikt vara möjligt.

 

För Friskolornas riksförbund

 

Ulla Hamilton

VD

 

Mariette Dennholt

Förbundsjurist