Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

U2015/04749/S

Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och vill framföra följande.

Friskolornas riksförbund lämnar följande synpunkter på de olika förslag som presenteras. 

Avsnitt 3 Två alternativ till utbildning för sexåringar

I betänkandet föreslås två olika alternativ till utbildning för sexåringar. Det ena alternativet innebär att förskoleklassen är en egen obligatorisk skolform och i det andra alternativet blir sexårsklassen ett första förberedande år i en tioårig grundskola. Förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll är oförändrat i de båda förslagen och lärare och förskollärare kommer även fortsättningsvis få undervisa.

Utredningen förordar alternativet att förskoleklassen är en egen obligatorisk skolform då alternativet med sexårsklassen som ett första förberedande år i en tioårig grundskola skulle innebära att undantagen från grundskolan regler blir alltför omfattande och orsakar otydlighet i förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll i förhållande till grundskolans uppdrag. Syftet med att införa en obligatorisk skolgång för förskoleklasselever är att skapa mer jämlika och bättre förutsättningar för utveckling och lärande.

Förbundet tillstyrker utredningens förslag om att förskoleklassen blir obligatorisk och att eleverna därmed har skolplikt. I dag går de allra flesta barn i förskoleklass, vilket medför att det i praktiken inte kommer att bli så stora förändringar, särskilt med beaktande av att förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll också behålls. Utredningen föreslår att det inte längre ska vara möjligt för femåringar att gå i förskoleklass. Förbundet vill inte stänga den dörren så kategoriskt som utredningen föreslår. Vi anserr att den möjligheten ska finnas kvar men att det då får ske efter särskild prövning, på begäran av förälder.

Avsnitt 4 Förlängd skolplikt – mer tid för kunskap

Utredningen föreslår att dagens reglering ändras så skolplikten enligt huvudregeln upphör när eleven går ut den högsta årskursen, dock senast när eleven fyller 18 år. Skolplikten ska dock förlängas under högst ett läsår om eleven inte uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram efter att ha avslutat den högsta årskursen i grundskolan.  Syftet är att öka behörigheten till gymnasieskolans nationella program genom att elever får mer tid på sig att nå kunskapskraven.

Elevens hemkommun beslutar om förlängd skolplikt. Huvudmannen ska därför anmäla vilka elever som inte är behöriga till elevens hemkommun för att beslut ska kunna fattas.

Skolplikten kan fullgöras inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan eller i grundskolan. Huvudmannen beslutar var den förlängda skolplikten ska förläggas men ska beakta elevens önskemål. En enskild huvudman som bedriver grundskola kan dock naturligen endast erbjuda förlängd skolplikt i grundskolan.

Friskolornas riksförbund tillstyrker förslagen med ett viktigt tillägg.  Det måste tydligt framgå, lämpligen i författningstext, att elevens hemkommun är skyldig att utge elevpeng till den fristående skolan även under tiden eleven har förlängd skolplikt, och oavsett om det sker i grundskolan eller i gymnasieskolan. Det kan tyckas vara en självklar princip med anledning av lagstiftningen om lika villkor med likabehandlingsprincipen som utgångspunkt. Anledningen till att förbundet ändå anser det nödvändigt att poängtera vikten av detta, är att det händer att kommuner ifrågasätter att utge ersättning för elever som av olika anledningar går ett extra år i grundskolan eller i gymnasieskolan. Detta är vidare särskilt viktigt för elever som kommer att fullgöra sin skolplikt inom gymnasieskolans introduktionsprogram eftersom det alltför ofta förekommer att kommuner inte vill komma överens om pengen för berörda elever, trots att det är en utgångspunkt i lagstiftningen. Kommunerna motiverar sin inställning med att kommunen lämpligen själv tar hand om dessa elever och tolkar lagstiftningen som att man kan välja bort överenskommelser. Detta är förstås mycket olyckligt och sätter elevens valfrihet helt ur spel.  

Avsnitt 5.3, Obligatorisk lovskola

Enligt förslaget ska det bli obligatoriskt för alla huvudmän att erbjuda undervisning i lovskola minst två veckor per läsår i ett eller flera ämnen för elever som går i årskurs 8 och 9 och riskerar att inte nå kunskapskraven. Det gäller också elever som har avslutat årskurs 9 och inte blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Deltagandet för eleverna är frivilligt, men väljer eleven att delta finns en skyldighet att närvara. Lovskola ska erbjudas mellan terminerna eller på skolloven under terminen. Förbundet vill understryka vikten av att detta inte får innebära att skolan väntar med att agera för att elever ska uppnå kunskapskraven. Det är väsentligt att agera så fort som det finns en risk för att kunskapskraven inte nås, för att eleven faktiskt ska klara kunskapskraven även i tidigare årskurser.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Avsnitt 5.3.8 Fristående grundskolor

Utredningen föreslår i avsnittet att fristående grundskolor ska informera elevens hemkommun om vilka elever som går i lovskola efter vårterminens slut i årskurs 9, vilka ämnen de läser och vilka som blir behöriga.

De elever som av hemkommunen har beviljats skolskjuts ska vara berättigade till skolskjuts även under lovskola.

Förbundet tillstyrker förslaget i denna del.

Avsnitt 5.3.9 och 5.3.10 Lovskola i annan huvudmans grundskola samt entreprenad

Det är positivt att utredningen föreslår möjligheter till samverkan mellan olika huvudmän när det gäller anordnande av lovskola genom att komma överens om en elev kan delta i lovskola i en annan huvudmans skola. Huvudmän kommer också att få möjlighet att överlämna undervisning på entreprenad inom ramen för lovskola genom förändringar av entreprenadbestämmelserna i skollagen. Det är positivt och nödvändigt för att kunna underlätta för huvudmännen att möta upp kraven i vissa situationer, särskilt gäller detta förstås de mindre huvudmännen.

Förbundet tillstyrker förslagen.  

Avsnitt 5.4 Lovskola – finansieringsmodell

Utredningen föreslår att fristående skolor ska få bidrag för lovskola genom ett tilläggsbelopp, vilket ska framgå av 10 kap. 39 § skollagen. Om finansieringen skulle ske genom grundbeloppet med likabehandlingsprincipen som utgångspunkt skulle även skolor som inte har några elever som är i behov av lovskola bli kompenserade. Man jämför sedan lovskolan med obligatoriet för modersmålsundervisning som också finansieras genom tilläggsbelopp, varför lovskola också lämpligen, av rättviseskäl ska ersättas på motsvarande sätt.   

Förbundet tillstyrker förslaget. 

Avsnitt 6 Konsekvensanalys

Samtliga förslag innebär att huvudmännen får utökade åtaganden och därmed även ökade kostnader. Utredningen föreslår därför att finansieringsprincipen ska tillämpas genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning höjs.

Förbundet vill betona vikten av att fristående huvudmän även i praktiken kompenseras för de ökade kostnader som förslagen medför. Det är således mycket viktigt att kommunerna använder tilldelade statliga medel för de avsedda ändamålen samt därtill följer likabehandlingsprincipen i lagstiftningen om offentliga bidrag på lika villkor. 

 

För Friskolornas riksförbund

 

Ulla Hamilton  

VD

 

Mariette Dennholt

Förbundsjurist