Rättvisa resurser – om tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd

Nya regler för beräkning av extra ekonomiska resurser till elever i behov av särskilt stöd har drabbat friskolorna. För små friskolor innebär det en stor ekonomisk press och för friskolor som bara riktar sig till elever i behov av särskilt stöd fungerar tilldelningsmodellen sämst. Det framgår av en rapport Friskolornas riksförbund lämnade över till utbildningsdepartementet den 27 augusti.

Enligt skollagen ska en skola ge alla barn och elever det stöd de behöver för att utifrån egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Vissa elever behöver särskilt stöd för att nå målen, det har de rätt till och skolan är skyldig att ge det.

2010 infördes nya regler i skollagen för hur kommunen ska beräkna skolpengen för elever i fristående skolor. De nya bestämmelserna innebar i att det mesta av stödåtgärderna ska ersättas inom ramen för den vanliga skolpengen, grundbeloppet. För elever med behov av extraordinära stödåtgärder kan friskolan ansöka om tilläggsbelopp hos kommunen.

De nya skolpengsreglerna begränsade kraftigt en friskolas möjlighet till extra ersättning för stödåtgärder för elever med omfattande stödbehov. Samtidigt sänkte flertalet kommuner skolpengen, vilket ytterligare försvårade friskolornas resursfördelning.

En friskola ska vara öppen för alla elever som vill gå i skolan, även de elever som är i behov av särskilt stöd. Men friskolans möjlighet att få extra resurser för elevers stödåtgärder har alltså minskat kraftigt med de nya bestämmelserna.

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2012 minskade ytterligare friskolornas möjligheter att få extra resurser för stödåtgärder och har lett till att reglerna tolkas som att i stort sett inga tilläggsbelopp alls beviljas för elever ens med mycket omfattande stödbehov.

Särskilt för små friskolor innebär detta en stor ekonomisk press eftersom de har små möjligheter att omfördela de ekonomiska resurserna mellan eleverna. Reglerna om ersättning för särskilt stöd skapar därmed inte lika villkor för eleverna.

För friskolor som bara riktar sig till elever i behov av särskilt stöd fungerar tilldelningsmodellen ännu sämre. Där finns inte alls någon möjlighet att fördela om skolpengen/grundbeloppet mellan eleverna, eftersom alla elever är i behov av särskilt stöd.

Hur kommunerna hanterar detta ekonomiskt varierar beroende på om kommunen upplever att de egna skolorna kan ta emot eleven eller inte. På detta sätt uppstår ett godtycke och eleverna har ingen reell valmöjlighet.

Friskolornas riksförbund anser därför att det är både nödvändigt och brådskande att skolförfattningarna ses över.

Vi föreslår att:

  • Tilläggsbelopp ska kunna utges i undervisningssituationen, något som redan stöds av uttalanden i förarbeten, där elever med stora inlärningssvårigheter kan ha rätt till tilläggsbelopp.

  • Tilläggsbeloppet ska kunna omfatta fler stödåtgärder än i dag. Även andra extraordinära, kostnadskrävande, åtgärder måste ur både elevens och ett pedagogiskt perspektiv kunna berättiga till tilläggsbelopp. Det handlar om att se till elevens särskilda behov och förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen, såsom det skrivs i förarbetena.

  • Tilläggsbeloppet ska omfatta en större andel av det särskilda stödet och riktas direkt mot elever som behöver det, för att inte elever som väljer mindre skolor ska missgynnas i systemet.

  • Bedömningen av en elevs behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska sättas in måste göras av pedagogisk personal, inte av andra professioner.

 

Ladda ner hela rapporten här (Pdf)