Ett skolpolitiskt villospår

Ur rapportens inledning: I den svenska skoldebatten används ofta förekomsten av kamrateffekter som ett argument för att motverka segregerande krafter och värna likvärdigheten i skolan. Antagandet att skolresultaten gynnas av att det finns duktiga elever i klassen som kan dra med sig de andra utgör ett viktigt led i en argumentationskedja som börjar med att skolsegregation är dåligt och slutar i att det fria skolvalet bör begränsas eller avskaffas. Hypotesen är att skolvalet, via skolsegregation och genom kamrateffekter, kan ha en negativ påverkan på hur svenska elever presterar. Hur starka är kamrateffekterna? Finns de samband som hävdas i debatten? Den här rapporten ämnar svara på dessa två frågor, med utgångspunkt i den teoretiska och empiriska litteratur som finns på området.