Elever i friskolor presterar bättre

SVENSKT NÄRINGSLIV 2018 | "Jämfört med elever i kommunala skolor ger eleverna som går i friskolor genomgående sina skolor högre betyg avseende mjuka faktorer såsom stimulans, studiero, trygghet och övergripande nöjdhet. Oavsett hur man mäter finns det signifikanta skillnader till fristående skolors fördel".

Ladda ner rapporten här (Pdf, nytt fönster)

I denna studie jämförs attityderna i Skolinspektionens Skolenkäten bland elever i kommunala skolor med resultaten bland elever som går i friskolor.

- Jämfört med elever i kommunala skolor ger eleverna som går i friskolor genomgående sina skolor högre betyg avseende mjuka faktorer såsom stimulans, studiero, trygghet och övergripande nöjdhet. Oavsett hur man mäter finns det signifikanta skillnader till fristående skolors fördel, säger rapportförfattaren Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare vid London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning.

I rapporten har Heller-Sahlgren även undersökt om bra utfall i de ”mjuka faktorerna” skulle ha negativ inverkan på studieresultaten, det vill säga om ämneskunskaperna blir lidande av att man satsar för mycket på mjuka frågor. Studien visar att det inte är så.

Resultaten i korthet

Jämfört med elever i kommunala skolor ger eleverna som går i friskolor genomgående sina skolor högre betyg avseende mjuka faktorer såsom stimulans, studiero, trygghet och övergripande nöjdhet. Oavsett hur man mäter finns det signifikanta skillnader till fristående skolors fördel.

Det finns generellt inga skillnader mellan skolor som drivs av aktiebolag/handelsbolag och de som drivs av ideella föreningar och stiftelser. Däremot har elever i skolor som drivs av ekonomiska föreningar mer positiva attityder jämfört med elever i fristående skolor med andra ägandeformer.

Svarsfrekvensen i Skolenkäten är högre bland elever i friskolor än för elever i kommunala skolor, vilket tyder på större samvetsgrannhet bland de förstnämnda.

Eftersom fristående skolor samtidigt når högre meritvärden, bättre resultat på de nationella proven i engelska och svenska samt har en högre andel gymnasiebehöriga elever – även när man justerar för samma faktorer som i analysen över mjuka utfall – verkar de mjuka utfallen inte uppnås på bekostnad av deras akademiska resultat.

Ladda ner rapporten här (Pdf, nytt fönster)