Sammanfattning av Välfärdsutredningens förslag

Kortfattad sammanfattning av förslagen rörande fristående förskolor och skolor i Välfärdsutredningens förslag Ordning och reda i välfärden.

Idag har Ilmar Reepalu lämnat sitt förslag om att bl a. begränsa vinster i välfärdsföretag. Här följer en kortfattad sammanfattning av förslagen rörande fristående förskolor och skolor i betänkandet Ordning och reda i välfärden:

 • Utredningen anser att en fortsatt utveckling mot allt större, vinstsyftande aktörer riskerar att leda till mer likriktning och minskad mångfald för brukarna. Dessutom ska skattemedel användas till det som dessa är avsedda för. Välfärdsmarknadernas effektivitet motverkas också bl.a. av problemen med att definiera och mäta kvalitet, av att brukarna och beställarna ofta har svårt att göra informerade val och av det stora behovet av kontroll och tillsyn. Därför måste nya regler till för att skapa ordning och reda i välfärden. (Reepalu sa i princip på pressträffen att man inte kan mäta kvalitet)

 • Utredningen har tittat på olika lönsamhetsmått för de privata välfärdsföretagen. Utifrån rörelseresultat sett i relation till omsättningen gör dessa företag inte särskilt stora vinster, runt fem procent. Tittar man däremot på avkastning på eget kapital, uppgick det till betydligt högre siffror, 27,5 procent år 2014 (där tjänstesektorn i sin helhet hade 14,3 procent.  Avkastningen på så kallat operativt kapital är ännu högre, under åren 2005-2013 uppgick detta till 47 procent enligt utredningen. Utredningen kallar detta för ”övervinster”.

 • I sin bedömning av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska ovan, väljer utredningen att satsa på vinstreglering i stället för ökade kvalitetskrav – utredningen bedömer det som omöjligt att t.ex. ställa krav på bemanning och andra liknande kvalitetskrav.

 • Endast juridiska personer som har tillstånd ska få ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorerna. Utredaren skriver ”Detta tillståndsförfarande påverkar inte nuvarande ordning för hur privata utförare och enskilda huvudmän får tillgång till offentlig finansiering inom välfärden.”  

Skolor som redan har tillstånd kommer att få fortsätta enligt det nuvarande systemet fram till 1 september 2018. Därefter måste man ha ett godkännande enligt det nya systemet för att ta emot offentliga medel – skolpeng. Det sker ingen ny ägarprövning men  vid tillsynen kommer förenligheten med de nya reglerna att granskas.

 • En juridisk person med tillstånd att ta emot offentliga medel får högst ha ett visst rörelseresultat. Rörelseresultatet räknas fram före de finansiella kostnaderna, t.ex. kostnader för räntor, och före eventuella bokslutsdispositioner såsom koncernbidrag. Det är från rörelseresultatet som företaget ska täcka ersättning för de kapitalkostnader företaget har, både till långivare och ägare. Rörelseresultatet är ett mått på det bidrag rörelsens operativa verksamhet ger och påverkas därmed inte av hur verksamheten valt att finansiera sig. Rörelseresultatet ska anges i årsredovisningen vilket framgår enligt praxis på området.

 • Utredaren menar att det är en fördel med att begränsa rörelseresultatet är att en sådan reglering, till skillnad från en utdelningsbegränsning, förhindrar att stora överskott som inte används i verksamheten byggs upp i företaget eller organisationen. Möjligheterna att kringgå en rörelseresultatsbegränsning är också mindre än vid en utdelningsbegränsning. Den kan exempelvis inte kringgås genom att företaget eller organisationen tar upp stora lån i syfte att föra ut vinstmedel i form av räntebetalningar.

 •Begränsningen av hur högt rörelseresultat som ska tillåtas föreslås sättas i relation till det kapital som investerats i rörelseverksamheten, s.k. operativt kapital. Med operativt kapital avses rörelsetillgångar minus rörelseskulder. I operativt kapital ingår därmed inte t.ex. finansiella poster såsom aktieinnehav i annan verksamhet. Utredningen föreslår att det maximalt tillåtna rörelseresultatet sätts till den statslåneränta som gällde vid föregående räkenskapsårs utgång med ett tillägg på sju procentenheter multiplicerat med operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. 

 • För att bl.a. underlätta för nyföretagande och för privata aktörer att kunna klara år med sämre resultat, föreslås att det ska vara möjligt att kompensera för negativa rörelseresultat samt dålig lönsamhet som uppkommit under de tre föregående räkenskapsåren. Syftet är bl.a. att underlätta för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

 • Tillfälliga övervinster ska vara tillåtna om det finns särskilda skäl. Detta i syfte att parera för oförutsedda händelser eller felbudgetering som kan uppstå. Sådana övervinster ska dock återföras i verksamheten påföljande räkenskapsår.

 • För att undvika kringgående av reglerna föreslås att inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det tillåtna rörelseresultatet. Det kan exempelvis vara fråga om att ägare eller närstående till ägare tar ut löner som är väsentligt högre än vad som är marknadsmässigt motiverat för den tjänst de har i företaget. Det kan även vara fråga om att lokaler hyrs till överpriser av ägare eller av ett bolag som ägs av närstående till ägare.

 • För att sanktionera överträdelser mot regelverket föreslås i första hand sanktionsavgifter. Om en överträdelse är allvarlig ska tillståndet att ta emot offentliga medel kunna återkallas. Myndigheterna föreslås få rätt att ta ut avgift för prövning av ansökan om tillstånd och för tillsyn.

 • Förslaget anses inte bryta mot EU-regler eftersom det kräver en ekonomisk handel mellan och inom länder. Enligt utredningens bedömning är grundläggande utbildning enligt skollagen inte ekonomisk i EU-rättslig mening. Sammantaget anser utredningen att regleringen är nödvändig. Eftersom andra tänkbara åtgärder inte är tillräckliga för att hantera problemen bedömer utredningen att regleringen är proportionerlig.

 • Ägarprövning ska ske på det sätt som Ägarprövningsutredningen föreslog, dvs utifrån krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet för tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL, LSS samt för godkännande av enskilda som huvudmän inom skolväsendet. Den här utredningen föreslår ett klarläggande av vilken krets som ska prövas vid en ägar- och ledningsprövning. Prövningen ska göras av verkställande direktör eller annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten samt av styrelse och ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten. Dessa ska genom tidigare erfarenhet eller på annat sätt styrka att de har insikt i de föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten. Vidare krävs att samtliga företrädare för den juridiska personen i övrigt bedöms lämpliga att företräda verksamheten. Utredningen har här förtydligat vilken typ av brottslighet som ska beaktas vid denna prövning.

 • Däremot ställs inte krav på att verksamheten ska ha ekonomiska förutsättningar vid start för att bedrivas långsiktigt, som tidigare utredningen föreslog. Den här utredningen föreslår i stället att ett krav införs på att tillståndsinnehavaren ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. Om exempelvis antalet elever minskar på en skola så att verksamheten visar stora underskott kan detta medföra att tillståndsmyndigheten ingriper om inte huvudmannen kan visa att denna har ekonomiska medel genom exempelvis en bankgaranti för att hantera efterfrågeminskningen.

 • Utredningen bedömer att vissa idéburna organisationer kan ha svårt att få tillgång till kapital. Problemen är sannolikt störst för små idéburna verksamheter som befinner sig i en uppstartsfas. Utredningen bedömer dock att det inte föreligger något generellt kapitalförsörjningsproblem för den idéburna sektorn. Att de idéburna verksamheternas andel av välfärdsproduktionen inte vuxit under den senaste decennierna beror troligen i stället på att många idéburna verksamheter inte har något intresse av att växa och att dessa organisationer är obenägna att ta risker och därmed finansiera uppstart och expansion genom banklån. Tillväxtverket får i uppdrag att utreda om det krävs ytterligare insatser på detta område, t.ex. genom rådgivning och information till kreditgivare och huvudmän.

 • Konsekvenser av förslaget: Utredningen bedömer att en del av den vinst som ägare av mindre företag tar ut i dag avser ersättning för arbetsinsats snarare än ersättning för det kapital de tillskjutit. Ägare som är verksamma i företaget kommer därför sannolikt ta ut mer ersättning i form av lön än i form av utdelning. I stora företag där ägarna främst motiverats av stora övervinster kommer dessa troligen att sälja företaget. Utredningen bedömer dock att verksamheterna i de flesta fall kommer att fortleva förutsatt att de är välfungerande och har en stabil brukargrupp, men med en annan ägare som ser andra fördelar med verksamheten än övervinster.

 

Utredningens förslag:
http://www.regeringen.se/contentassets/da2ccefb5dc84389b79b48b06a5e000a/ordning-och-reda-i-valfarden-sou-201678

Almegas kommentar:
http://hattitjanst.se/2016/11/08/reepalu-utredningen-hotar-valfriheten/

Friskolornas riksförbunds pressmeddelande:
 http://www.friskola.se/press#/pressreleases/friskolefoeretagen-bygger-ut-valfriheten-1638767