Specialpedagogiska Skolmyndigheten vill att friskolorna hör av sig

Greger Bååth är generaldirektör för Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Han vill att landets friskolor hör av sig till myndigheten om man behöver specialpedagogiskt stöd. SPSM kan ge skolor kostnadsfritt stöd genom bland annat rådgivning, kompetensutveckling och webbaserade verktyg.

GregerBaath.jpg

Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Foto: Olle Melkerhed

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) bildades 2008 och fyller i år 7 år. Myndighetens uppdrag är att stödja skolhuvudmännen på så vis att alla elever – oavsett funktionshinder – får en likvärdig utbildning. Stödet ges bland annat genom kompetensutveckling för personal, specialpedagogisk rådgivning och att mäkla för att hjälpa skolhuvudmän att hitta relevanta nätverk. Allt kostnadsfritt för skolhuvudmännen. Man fördelar även statsbidrag för insatser för funktionshindrade i skolan.

Greger Bååth är Generaldirektör för myndigheten. Han har varit generaldirektör för SPSM sedan starten – med två år kvar på sitt förordnande. Tidigare var han generaldirektör för nu nedlagda Specialskolemyndigheten och han har sin bakgrund främst från just funktionshinderområdet – och särskilt från arbete med frågor som rör hörselskadade och döva.

SPSM har inte i uppdrag att granska och följa upp kvaliteten i skolan, eller att peka på generella brister, men Greger Bååth menar ändå att deras arbete är viktigt för skolan som helhet.

- Vår utgångspunkt är att om man lyckas med arbetet att möta de barn som har de största behoven – bland annat barn med funktionsnedsättning – då har man ofta en väldigt bra skola generellt, för då påverkar det slutresultatet för alla.

- Gör du en insats för ett barn med en funktionsnedsättning, till exempel akustikbehandlar en skola med elever med hörselnedsättning så att det blir en bättre auditiv miljö, då är det nödvändigt för den eleven, men det är också bra för alla. Du får en miljö så att dina kognitiva förutsättningar kan användas fullt ut. Eleverna får till exempel lättare att koncentrera sig, menar Greger Bååth.

Kontakta oss

Greger Bååth uppmanar alla fristående skolor som känner ett behov av specialpedagogiskt stöd att kontakta myndighetens regionala kontor. Vilket stöd som kan bli aktuellt bestäms vid kontakten mellan myndigheten och skolhuvudmannen. Det finns inga färdiga paket.

- Vi kan bistå med en diskussion med skolan om vad vår erfarenhet är av en viss problematik. Vad är vår erfarenhet, hur kan man utnyttja de resurser man har på bästa sätt och hur kan man utnyttja resurser hos oss? Och kanske känner vi till andra verksamheter runt omkring geografiskt som har en kunskap och som man kan mäkla med, säger Greger Bååth.

Det stöd SPSM ger ska innebära att arbetet på skolan förbättras långsiktigt. Ofta skrivs ett avtal mellan skolan och myndigheten om vad som ska göras och när.

- Vår idé är att bygga på den kompetens som finns hos skolhuvudmannen. Vi vill skapa något bestående som man kommer att förädla och utveckla. Därför är det viktigt att man arbetar fram överenskommelser med respektive huvudman, menar Greger Bååth.

SPSMs uppdrag är att ge specialpedagogiskt stöd till just elever med en funktionsnedsättning. Det är inte ett generellt specialpedagogsikt stöd. Men vad som räknas som funktionsnedsättning är inte definierat.

- Från vår sida ställer vi inga krav på att det ska finnas ett läkarintyg. Vad som är en funktionsnedsättning är en definitionsfråga som vi får hantera. Det finns alltid en gråzon för vad som är en funktionsnedsättning, men det brukar sällan vara några problem. När vi pratar med skolhuvudmän brukar vi kunna ringa in vad vi kan bidra med och inte, menar Greger Bååth.

SPSM är själv huvudman för specialskolor som vänder sig till exempelvis hörsel- och synskadade, men när det gäller det stöd de erbjuder till andra skolhuvudmän är Greger Bååth noga med att påpeka att de inte tar över något ansvar.

- Vi kan inte gå in som en permanent operativ stödresurs, om man har behov av en specialpedagog eller att förstärka elevhälsan. Det är inte vår uppgift. Vi ska bidra med stöd. Vi får inte ta över ansvaret för den operativa verksamheten, säger Greger Bååth.

Friskolor underrepresenterade

De fristående skolorna är underrepresenterade när det gäller att använda sig av SPSMs stöd och Greger Bååth tror det kan vara så att myndigheten inte är känd bland friskolorna. Och det kan i sin tur bero på att kontakten mellan myndigheten och de fristående skolhuvudmännen inte är strukturerad på samma sätt som för kommunerna.

- När det gäller de kommunala skolorna så träffar vi varje skolhuvudman minst en gång vartannat år. Vi har svårare att nå fram till de fristående skolorna för att det är en så stor mängd. Många är små och vi har svårt att hitta vägarna.

- Vi har i vår verksamhetsplan att vi ska träffa de kommunala skolorna minst vartannat år, men det har vi inte kunnat skriva för de fristående skolorna. Där måste varje region bygga upp sin egen struktur. För det är väldigt stor skillnad på hur det ser ut exempelvis i Stockholmsområdet, med väldigt mycket friskolor, och hur situationen ser ut i Norrland, säger Greger Bååth.

Stöd på webben

Greger Bååth återkommer gärna till det stöd de har tillgängligt via webben. Ett av de verktyg myndigheten erbjuder på webben är det som kallas Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Verktyget gör det möjligt för skolan att göra en självvärdering av verksamhetens tillgänglighet. Den värdering som kan göras omfattar såväl den fysiska som sociala och pedagogiska miljön.

Ett annat stöd på webben är webbplatsen Hitta Läromedel. Det är en webbplats där användaren – när tjänsten är fullt utbyggd om cirka två år – ska kunna hitta 10 – 12 000 tillgängliggjorda läromedel. Att läromedel är tillgängliggjorda innebär att det är läromedel som anpassats till ett visst funktionshinder.

- Man hittar inte bara beskrivningar av läromedlen, utan också på vilket sätt de är tillgängliggjorda, hur de kan användas, vilka årskurser de vänder sig till och vilka ämnen. Det är ett väldigt gott stöd för pedagoger som söker anpassade läromedel, berättar Greger Bååth stolt.

Magnus Johansson

Länkar

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Hittalaromodel.se

Bristande tillgänglighet är diskriminering från 1 januari