Riksdagsseminarium om aktivt skolval

Sedan 1990-talet har alla rätt att välja skola, men långt ifrån alla gör det. Allt fler partier och intresseorganisationer ansluter sig till Friskolornas riksförbunds åsikt att det fria skolvalet ska utvecklas genom ett så kallat ”aktivt skolval”. Onsdagen den 20:e april arrangerade Friskolornas riksförbund ett frukostseminarium i riksdagen på detta tema tillsammans med riksdagsledamoten och utbildningspolitikern Ulrika Carlsson (C).

aktivtskolvalriksdagen.JPG

Fredrik Lindgren, Ebba Östlin och Tobias Nässén

REFERAT | Sedan 1990-talet har alla rätt att välja skola, men långt ifrån alla gör det. Allt fler partier och intresseorganisationer ansluter sig till Friskolornas riksförbunds åsikt att det fria skolvalet ska utvecklas genom ett så kallat ”aktivt skolval” – att alla föräldrar i en kommun måste aktivt välja skola åt sina barn. På onsdagen den 20:e april arrangerade Friskolornas riksförbund ett frukostseminarium i riksdagen på detta tema tillsammans med riksdagsledamoten och utbildningspolitikern Ulrika Carlsson (C).

Systemet med aktivt skolval finns redan i dag i ett fåtal kommuner: t ex Nacka, Botkyrka, Sollentuna och Täby. Tobias Nässén (M) utbildningspolitiker från moderatstyrda Nacka kommun och kommunstyrelseordförande Ebba Östlin (S) från socialdemokratiskt styrda Botkyrka kommun talade på seminariet om sina kommuners erfarenheter och slutsatser av aktiva skolval. Deltog gjorde även Fredrik Lindgren, VD för Kunskapsskolan, som talade om friskolekoncernens erfarenheter av att arbeta i kommuner med och utan aktivt skolval.

Botkyrka: Det är i de utsatta områdena som aktivt skolval får störst genomslag

Ebba Östlin inledde med att konstatera att Botkyrka går emot mycket av den bild många har av socialdemokratiska kommuner. Det är vanligt att man tror att socialdemokrater ska vara emot valfrihet. Men i Botkyrka har man sett aktivt skolval som ett verktyg för att öka den sociala mobiliteten.

Motiven bakom detta är många men Ebba Östlin framhåller särskilt forskaren Bo Vinnerljung som visat på hur viktigt avklarad grundskola är för hur det kommer att gå i resten av livet. Klarar du inte grundskolan så spelar det ingen roll vilken din bakgrund är, även om dina föräldrar är professorer går det oftast illa. Samtidigt framhölls att föräldrarnas engagemang betyder mycket för hur resultatet för barnens skolgång blir. Genom att informera alla om skolvalet och sedan låta all välja blir därför ett sätt att få fler föräldrar engagerade i skolan.

För många är Botkyrka kommun, med sina 90 000 invånare, nära sammankopplat med miljonprogramsområden som Fittja och Alby. Men det är bara en del av kommunen. Det finns många områden med starkare socioekonomiska profiler, såsom Tullinge. Kommunens olika områden ger också intressanta avtryck i statistiken över användandet av det aktiva skolvalet. Det är framförallt dem i miljonprogramområdena som fått ett förändrat beteende i och med att kommunen infört att alla ska göra ett aktivt skolval. I de mer invandrartäta områdena ses en särskilt stark vilja att välja skolor och det är särskilt viljan att barnen ska gå i skolor där fler har det svenska språket som modersmål som driver valen.

Viljan att välja en annan skola än den som är närmast syns dock inte lika mycket i alla årskurser, framhöll Ebba Östlin. Valen blir djärvare först efter att eleverna har passerat årskurs 4. Innan dess väljer de flesta familjer efter närhet till skolan. En annan slutsats av Botkyrkas system är att man i kommunen kan se en större spridning av nyanlända än riksgenomsnittet. Det nationella snittet är att 40 procent av skolorna inte har någon nyanländ alls, i Botkyrka är motsvarande siffra 15 procent.

En avslutande intressant aspekt som Ebba Östlin framhöll är att det tycks framförallt vara en viktig framgångsfaktor för tjejer med utländsk bakgrund att välja en skola längre bort från hemmet. För killar är det däremot inte samma tydliga fördel. Anledningen tros vara att tjejer inte har samma problem med att det inte anses tufft att vara duktig i skolan.

Nacka: Engagemanget ökar, nästan alla gör ett aktivt val

I Nacka, med 100 000 invånare, kan Tobias Nässén konstatera att användandet av kommunens information och deltagandet i själva valet av skola är mycket högt, vilket man tackar systemet med aktivt skolval för. Hälften av de berörda hade besökt skolor inför skolvalet och 91 procent tycker det är viktigt att kunna välja skola. Nästan alla gör sedan också ett aktivt skolval. Bara några enstaka måste följas upp av kommunen genom telefonsamtal. I Nacka är utbildningsförvaltningen organiserad så att den ska arbeta helt konkurrensneutralt utan att göra någon skillnad på kommunala och fristående skolor.

Med tanke på kösystem och att det finns begränsat med platser på skolor blir det en viktig fråga om hur många som faktiskt får sin val tillfredsställda. De senaste siffrorna visar på att 87 procent av de berörda fick sitt förstahandsval när det aktiva skolvalet genomförts i Nacka. Nästan alla, 96 procent fick sitt andrahandsval.

Tobias Nässén framhåller särskilt vikten av att det finns jämförbar information som underlag inför valet. I Nacka kan föräldrarna använda den nätbaserade ”jämföraren” för att få en bättre bild av bl a skolornas resultat och hur kvalitetsarbetet ser ut.

Vid en utvärdering av konsekvenserna med aktivt skolval liknar Nackas slutsatser det som beskrivs i Botkyrka. Även i Nacka används skolvalet mest i de områden som betecknas som socioekonomiskt svaga. Särskilt väljer familjer skolor i andra områden om dem själva bor i ett mer utsatt område såsom Fisksätra.  Samtidigt menar Tobias Nässén att det är viktigt från kommunen att arbeta för att det finns bra skolor att välja på, det måste vara en hög lägstanivå, så att valet inte blir helt avgörande för ett barns framtid.

Kunskapsskolan: Kommuner med bra skolresultat har ofta bra samarbete med friskolor

Fredrik Lindgren från Kunskapsskolan börjar med att konstatera att forskningen visar att boendesegregationen är den överlägset mest avgörande faktorn för vilken skola ett barn kommer att gå i. Det fria skolval har en liten bidragande orsak till den elevsammansättning som skolor har. Rätt konstruerat kan skolvalet dessutom motverka segregation. Det är i det sammanhanget man ska se det aktiva skolvalet. Det får de som annars inte funderar så mycket på skolors kvalitet att bli mer insatta. Aktivt skolval driver på genom att det blir en aktivitet som sker genom samtal med grannar och vänner.

Lindgren konstaterar också att skolkön blir ett hinder för de nyinflyttade och de som inte varit så engagerade. För även om man väljer en bra skola, är det inte säkert att det finns plats. Mot den bakgrunden bör det övervägas att ändra tidsreglerna för kötid så att det inte krävs att du måste stå i kö från spädbarnsåldern – som det kan handla om i vissa fall – för att få plats i en populär friskola.

En annan slutsats är att aktivt skolval blir ett system som får konsekvenser för hur kommunen tänker. Det blir ett mer inkluderande sätt, kommunen krokar arm med friskolorna för att skapa de bästa möjliga utbildningar, utan att se friskolorna som en konkurrent. Kunskapsskolan erfar att kommuner som har en sämre relation till friskolor ofta är samma kommuner som har uppenbara problem med skolresultaten. Det är därför tråkigt att just dessa lägger mycket tid mot att motarbeta friskolor.

Fredrik Lindgren vill särskilt lovorda de kommuner som arbetar med aktivt skolval. Att som exempelvis Botkyrka skickar ut en folder med information till alla berörda familjer om möjligheten i att välja skola tillhör tyvärr undantagen sett över landet. Fredrik Lindgren är dock skeptisk till idén om att införa gemensam kö för alla huvudmän i kommun som vissa framför. Eftersom friskolor har det tufft med relationen till vissa kommuner vill friskolor ogärna överlämna ansvar till dessa kommuner.

Fredrik Lindgren avslutar med att konstatera att ett aktivt skolval inte kommer radera skillnaderna mellan barns möjligheter beroende på föräldrarnas engagemang och utbildningsbakgrund. Men det kommer att fungera motverkande och driva föräldrar och elever som annars inte reflekterar att nu börja göra det.