Plötsligt minskade intäkterna med 1,8 miljoner för friskolan

Bollnäs kommun ändrade modell för beräkning av skolpeng, då förlorade Friskolan Lust & Lära 1,8 miljoner. Ändringen började gälla vid årsskiftet, beskedet kom två dagar före jul.

Friskolan Lust & Lära
Friskolan Lust & Lära

Det brukar ofta felaktigt hävdas att friskolor får samma ekonomiska resurser som kommunala skolor för sina elever. Elevpengen ska förvisso fördelas på samma sätt till friskolor som kommunen fördelar resurser till de egna kommunala skolorna. Men inom den så kallade likabehandlingsprincipen måste kommunerna anpassa resurserna efter respektive skolas elevsammansättning. En så kallad socioekonomisk resursfördelning ska ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar för att alla ska få tillgång till en likvärdig utbildning. Metoden ska vara densamma, men ersättning kan bli olika.

peter_nyman.jpgPeter Nyman, Friskolan Lust & Lära

I Bollnäs ligger friskolan Lust & Lära. Lust & Lära är en populär högstadieskola som 80 procent av kommunens elever är intresserade av att gå i, enligt Peter Nyman, styrelseordförande i Lust & Lära. Men skolan har bara kapacitet för att hälften av eleverna ska kunna gå där. Idag går 379 elever på skolan.

Plötsligt stora differenser

Bollnäs kommun har en ny modell för socioekonomisk resursfördelning för 2015 jämfört med 2014. För Lust & Lära fick kommunens nya modell plötsliga och oanade effekter. Peter Nyman förklarar att skillnaden mellan Lust & Lära och den kommunala grannskolan blev stor. Orimligt stor, menar han.

Den ändrade modellen innebar att Lust & Läras ersättning minskade med 4 900 kronor per elev och år. Totalt förlorar friskolan 1,8 miljoner kronor per år på den nya modellen.

- Jag är verkligen inte emot att resurser fördelas efter elevernas behov. Det tycker jag verkligen man ska göra. Men i det här fallet blir det så stora differenser att jag undrar om man har förstått hur modellen fungerar, säger Peter Nyman.

Grannskolan får mer än 50 procent högre ersättning för undervisning än Lust & Lära. Medan Lust & Lära får 34 000 kronor får grannskolan 52 000 kronor i ersättning för kostnader för undervisning.

Av 40 000 kr per elev som kommunen budgeterar för ersättning för undervisning sätter man av 20 procent (8 000 kr) att fördela efter elevernas förutsättningar och behov. Man använder fyra faktorer i modellen för socioekonomisk resursfördelning; föräldrarnas utbildningsnivå, familjer med försörjningsstöd, utländsk bakgrund (två nivåer för hur länge eleven varit i Sverige) och andel elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet. Faktorerna viktas, räknas samman och skolan får ett index. 2014 hade Lust & Lära index 0,7, i år har man index 0,237. Då får man drygt 2000 av de 8 000 kronorna. Grannskolan har index 2,5 och får 20 000 kronor per elev.

I samband med att bestämmelserna om resursfördelning efter elevernas behov och förutsättningar trädde i kraft gav Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut en vägledning till landets kommuner om socioekonomisk resursfördelning. Inte i något av exemplen i vägledningen får fördelningen så stora effekter som för Lust & Lära. Peter Nyman undrar om modellen verkligen används rätt och har försökt få svar från kommunen.

- Jag har kontaktat alla i utbildningsnämnden för att diskutera fördelningsmodellen. Nu efter en och en halv månad är det två som sagt att de ska sätta sig in i frågan och återkomma. Sedan har jag inte hört något mer, säger Peter Nyman.

SKLs vägledning lyfter fram vikten av att informera om fördelningsprinciperna för att de ska förstås och accepteras av de berörda. Även fristående skolor ska informeras. Dessutom poängteras att ”stabila förutsättningar har ett värde”. Men för Lust & Lära kom beskedet om 1,8 miljoner i sänkt ersättning minst sagt plötsligt.

- Vi fick beskedet två dagar före jul och modellen skulle börja gälla vid årsskiftet, säger Peter Nyman.

Inga resurser för elever i behov av stöd

Den socioekonomiska resursfördelningen tar hänsyn till systematiska skillnader i elevsammansättningen på skolorna. Men den tar inte hänsyn till enskilda elevers särskilda stödbehov – som ifall en elev har inlärningssvårigheter på grund av till exempel Dyslexi eller ADHD.

Att få ekonomiska tilläggsresurser för undervisningsstöd till enskilda elever är omöjligt enligt Peter Nyman. Skolan tvingas fördela grundersättningen för att ge alla elever de särskilda stödinsatser de behöver. Men när så stor del av skolpengen försvinner efter den socioekonomiska fördelningen blir det svårt.

- Att vi förlorar så mycket på den socioekonomiska fördelningen gör att vi inte har möjlighet att ge alla elever som kräver särskilda insatser i undervisningen det stöd vi skulle vilja, säger Peter Nyman.

Peter Nyman såg ingen annan utväg än att överklaga kommunens beslut om skolpeng till förvaltningsrätten. Någon dom har ännu inte kommit, men i sitt yttrande beklagar kommunen att Lust & Lära informerades så sent om ändringarna i resursfördelningsmodellen.

Magnus Johansson

 

Läs mer:

SKLs vägledning Socioekonomisk resursfördelning till skolor (pdf, nytt fönster)

Friskolan Lust & Lära