Offentlighetsprincipen och friskolor

Vi får en del frågor om vår inställning till offentlighetsprincipen för friskolor och fristående förskolor. Läs mer om grunden till vårt ställningstagande och vårt yttrande över remiss. Vi har inget emot transparens.

Vi har absolut inget emot öppenhet och att vissa dokument sparas som kan vara viktiga för eleven. I dag överlämnar alla fristående skolor slutbetygen till kommunernas arkiv för att eleverna alltid ska kunna återfå kopia på det om det skulle behövas. Skolorna har hand om elevhälsojournaler, åtgärdsprogram och annan dokumentation som är viktig för eleverna. Skolorna har säkert utmärkt ordning på dessa handlingar, även om de kanske inte diarieför dokumenten på något särskilt sätt.

Vill också bara upplysningsvis säga att bidraget kommer från kommunerna, som redan idag har en i skollagen fastslagen insynsrätt i friskolorna. Dessutom har Skolinspektionen en omfattande granskning av alla friskolor, dels genom sin vanliga tillsyn som sker årligen, men också genom att alla fristående förskolor och skolors ägare och ledning prövas. Skolinspektionen säger själva att deras tillsyn är mer omfattande än för kommunala skolor, eftersom de också uppfattar att de har uppdraget att tillgodose allmänhetens insyn. Friskolornas riksförbund tycker det är bra med granskning och insyn och välkomnar Skolinspektionens kontroll.

Men däremot är förbundet emot att införa den specifika offentlighetsprincipen i friskolor och fristående förskolor. Inte för att vara emot öppenhet utan för att det är en administrativ pålaga som ställer stora krav på att det finns administrativ personal tillgänglig. All dokumentation som kommer till skolan eller personalen eller som dessa skickar, t.ex. alla mail mellan lärare och föräldrar,  allt det ska diarieföras och registreras, handlingar ska kunna lämnas ut på dagen och måste därför först sekretessprövas av någon som är kunnig i lagstiftningen och det måste därför också alltid finnas juridiskt och administrativt kunnig personal där, även på loven. Alla handlingar ska sedan så småningom arkiveras och då på nytt registreras om. Därefter måste man gå igenom arkivet regelbundet för att vid vissa tidsgränser slänga/förstöra dokument.

Drygt 90 procent av alla fristående skolhuvudmän driver bara EN skolenhet. Dessa skolor är vanligen betydligt mindre än en kommunal skola – kanske 60 elever och åtta lärare plus en rektor. Ibland finns ingen administrativ personal anställd alls, ofta är det rektor som sköter det jobbet, eller så har man väldigt begränsat med administrativ hjälp.

Det ska då jämföras med en kommun som både har en central förvaltning samt också en nämndförvaltning. Där finns utbildade registratorer, arkivarier, kommunjurister, nämndsekreterare m fl som alla är vana att hantera offentlighetsprincipen och de skyldigheter som den medför. Kommunen stänger inte på loven eller ledigheter, såsom gäller för lärare med deras kollektivavtal.

Så skillnaden är alltså oerhört stor när det gäller de resurser som finns i kommunerna jämfört med en enskild fristående förskola eller skola för att kunna hantera offentlighetsprincipen.

Det är alltså hela anledningen till att Friskolornas riksförbund är emot införandet av offentlighetsprincipen. Vi tycker att det i stället vore bättre om man i skollagen angav vilken dokumentation som ska finnas öppen och tillgänglig så att det går att ta del av den, för då skulle man slippa just de formella kraven på administration som offentlighetsprincipen medför!

För att läsa hela vårt yttrande över remiss om offentlighetsprincipen klicka här.