Intervjuserie: Så lyfter friskolorna skolans kvalitet

- Vi har definitivt höjt kvaliteten på undervisningen samt att vi alla känner att vi har ett gemensamt ansvar för vår skola. Vi kan t.ex. se att våra elever i allt större utsträckning når sina mål och att allt fler klarar nationella proven, säger rektor Lidija Münchmeye om det konkreta resultatet av kvalitetsarbetet på Kunskapsskolan i Helsingborg.

I motsats till den bild som ofta ges i media står friskolor för en stor del av den kvalitetsutveckling som sker i den svenska skolan. Vi har intervjuat såväl lärare, rektorer och vd:ar för att ge deras bild av hur deras skolor arbetar med kvalitetsutveckling. Tidigare i veckan ställde vi några frågor till rektorn på Kunskapsskolan i Helsingborg.

Hallå där Lidija Münchmeye, rektor på Kunskapsskolan i Helsingborg, hur arbetar du med det systematiska kvalitetsarbetet på din skola?

- Vid varje läsårsslut utvärderas arbetet på skolan av rektor, elevhälsoteamet, ämneslag och arbetslag. Vi avsätter två dagar där vi gemensamt ser över vilka förbättringsområden vi identifierat. Arbetslagen, elevhälsoteamet och ämneslagen sitter sedan med kvalitetsplanen för kommande läsår där de sätter upp mål och aktiviteter för att nå målen/förbättra resultatet. Lagen sätter även upp en cykel för hur detta under året ska utvärderas. Detta för att följa upp om aktiviteterna är rätt ställda eller om de behöver justeras. Rektor sätter också upp mål och aktiviteter för skolan samt hur dessa ska följas upp under året. När allt är klart sammanställs detta till skolan gemensamma plan. I planen är det viktigt att vi sätter upp datum för uppföljning samt vem som ansvarar för dels uppföljningen men även aktiviteterna. Som underlag för arbetet med kvalitetsplanen har vi årligen en stor elev- föräldra- och medarbetarenkät samt utfallen för betygen för alla årskurser dvsårskurs 6-9.

Tror du ert sätt att arbeta skiljer det sig från andra skolor?

- Min uppfattning är att det skiljer sig ganska mycket. Detta grundar jag dels på utsagan från andra rektorer på rektorsutbildningen men även när jag träffar andra retorer. Många rektorer saknar systematiken där man får med personalen, eleverna och föräldrarna. De säger att det är de själva som gör planen och att det mest är en pappersprodukt för förvaltningen. Det saknas genomgång med personalen samt tydliga ansvarsområden för vem som följer upp vad och när.

Kan du ge något konkret exempel där du tror ert arbete med kvalitet har gjort en skillnad?

- Vi har definitivt höjt kvaliteten på undervisningen samt att vi alla känner att vi har ett gemensamt ansvar för vår skola. Vi kan t.ex. se att våra elever i allt större utsträckning når sina mål och att allt fler klarar nationella proven. Andelen elever som har betyg i alla ämnen är ännu ett mått på att vi gör rätt saker. Likaså kan vi genom enkätfrågor se att vårt arbete kopplat till studiero, trygghet och trivsel ständigt förbättras. I rollen som rektor kan jag se att mina medarbetare känner sig mindre stressade och att trivseln på arbetet är hög.

Vad skulle du säga att kvalitet är?

- Kvalitet för oss handlar om en professionalitet dvs. vi ska ha stenkoll på att vår undervisning motsvarar de krav som Skolverket ställt upp samt att vi utgår från de styrdokument vi har, skollagen och läroplanen. Vidare handlar kvalitet om att hela tiden förbättra de områden som vi identifierar som bristfälliga och aktivt sätta upp mål och aktiviteter för att förbättra kvaliteten.  

Hur följer ni upp enskilda elevers kunskapsresultat?

- På vår skola har vi en tydlig årscykel för hur vi löpande under året följer upp elevernas resultat för att tidigt sätta in åtgärder. Vi arbetar målfokuserat med eleverna där det tydligt framgår vad eleverna behöver lära sig för att nå sina mål. Vidare tänker jag att vi har höga förväntningar på våra elever vilket bidrar till framgångsfaktorer. Målen följs upp varje vecka med den enskilda eleven, var fjärde vecka i arbetslag och ämneslag samt två gånger per termin tillsammans med rektorn. Den täta uppföljningen är ett sätt att tidigt identifiera om eleven har svårigheter eller om det är något annat som gör att eleven inte följer sin terminsplan.  Men det kan även vara att vi identifierar elever som satt för låga mål dvs. de visar på en högre kvalitet än vad de själva trodde. Vidare handlar uppföljningarna även om att lärarna får en tydlig signal om det är något i deras undervisning som behöver förbättras/förändras. När någon elev identifieras vid antigen veckosamtalen eller vid de andra uppföljningarna har vi alltid en dialog med vårdnadshavarna. Vidare ser vi nationella proven som ytterligare en parameter för att säkerställa att lärarnas undervisning motsvarar de krav som skolverket satt upp.  Lärarna gör analyser utifrån resultatet på nationella proven men även på utfallet av betygen för att på så sätt höja kvaliteten på undervisningen.

Skulle du beskriva kvalitetsarbetet som betungande?

- Då vi avsätter tid för arbetet med kvalitetsplanen blir den inte betungande. Vidare tänker jag att den ska vara ett stöd för vårt arbete som i andra änden ska underlätta vårt arbete. Vet vi vad vi ska fokusera på, varför och hur vi ska arbeta blir allt mycket enklare och lättare.

Berätta om ert kvalitetsarbete

Vill du berätta om ert kvalitetsarbete här på friskola.se? Mejla till oss på info@friskola.se.