Förslag från Utredningen om offentlighetsprincip i fristående skolor

Regeringen har låtit utreda om offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Nu har förslaget kommit och det säger att alla friskolor ska lyda under offentlighetsprincipen. Alla som vill ska kunna titta på dokument och få tillgång till uppgifter i friskolorna. Friskolornas riksförbund vill be alla medlemmar att titta på effekterna av vad förslaget kan komma att innebära för den egna skolan och mejla till oss så vi kan få med så många konkreta exempel som möjligt i vårt remissvar.

Friskolekommittén kom i augusti 2013 med ett antal förslag för friskolorna. Ett av de förslagen handlade om att utreda om en offentlighetsprincip skulle införas i fristående skolor, för att få en ökad insyn i verksamheterna. Sedan förra hösten har därför utredaren Marianne Eliason, på uppdrag av regeringen, utrett frågan och nu i oktober har ett betänkande presenterats med förslaget att alla friskolor också ska lyda under offentlighetsprincipen och att alla som så önskar det ska kunna titta på dokument och få tillgång till uppgifter i friskolorna.

Förslagen innebär i korthet följande:

  • Alla fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen och därmed blir offentlighets- och sekretesslagen (OSL) tillämplig. I det här avseendet ska friskolorna jämställas med myndigheter. Det innebär också att elever och personal kommer att omfattas av samma sekretessbestämmelser som i kommunerna. Det ställer också krav på att skolan ska kunna ta emot en begäran om att få ut en handling även under skollov.
  • Om en skola bedömer att en handling omfattas av sekretess och beslutar att den inte ska lämnas ut kan detta beslut överklagas till domstol.
  • Alla blir skyldiga att följa arkivlagen. Det betyder att alla upprättade och inkomna handlingar måste registreras och diarieföras. När någon frågar efter ett dokument eller uppgifter, måste skolan skyndsamt kunna ta fram handlingen och också göra en sekretessprövning, dvs bedöma om det är rätt att lämna ut uppgifterna eller om de omfattas av sekretess.
  • Av arkivlagen framgår att de olika handlingarna måste sparas på ett korrekt sätt och hur lång tid innan de får gallras/slängas. I förslaget anges att kommunen ska kunna vara arkivmyndighet även för fristående skolor. Något som kommunen kan komma att ta betalt för.
  •  I och med att skolan betraktas som myndighet kan allmänheten vända sig till JO och JK med klagomål.
  • I offentlighetsprincipen ingår också ett meddelarskydd. Det innebär att en anställd eller annan har rätt att ”läcka” information till media om t.ex. missförhållanden i verksamheten. Skolan/arbetsgivaren får inte försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifterna. Den som meddelar något till media får dock inte läcka uppgifter som skyddas av sekretess, t.ex. uppgifter om elevers eller personals personliga förhållanden.

Friskolornas riksförbund har under tiden som utredningen pågått fört fram synpunkter och försökt påverka i annan riktning. Förbundet vänder sig inte emot en ökad insyn och bättre transparens i friskolorna, men säger nej till att tvinga in skolorna i ett stort administrativt system som kommer att kosta både tid och pengar – resurser som tas från eleverna och i stället hade kunnat användas till undervisning!

Förbundet har upprepade gånger ställt frågan ”vilka dokument behöver vara öppna för att kunna tillfredsställa en ökad insyn?”. Förslaget från förbundets sida har varit att göra dessa dokument tillgängliga i stället för att skolorna tvingas registrera och diarieföra alla handlingar och sekretesspröva dem.

Utredningen har i sin bedömning av kostnaderna för införandet av offentlighetsprincipen kommit fram till att det inte kommer att medföra särskilt höga kostnader för friskolorna. Förbundet har tittat på kostnaderna för införandet av en offentlighetsprincip. För det första krävs ett helt nytt datorsystem hos respektive huvudman för att kunna hantera registrering och diarieföring. Systemet torde vara i stort sett lika kostsamt oavsett storlek på skolan, då kraven på vad som måste ingå i systemet är lika. Därtill krävs administrativ personal och det utgör en stor och fortlöpande kostnad. Eftersom handlingar ska kunna lämnas ut skyndsamt, dvs på dagen enligt JO-beslut, krävs en anställd på heltid nästan på alla skolor. En administrativ tjänst inkl. sociala omkostnader uppgår till runt 450 000 kronor per år. Utöver det tillkommer kostnader för juridisk kompetens, eftersom sekretessprövningen är mycket grannlaga. Beslut om att inte lämna ut handlingar kan överklagas till domstol och kräver alltså korrekt formalia, liksom att skolan kan bli anmäld till JO och/eller JK för felhantering. Dessa kostnader blir nästan helt orimliga för en mindre skolhuvudman. Med dagens pengsystem, där fristående skolor ersätts för administration genom en schablon om tre procent, blir det helt omöjligt att finansiera kostnaderna.

Det enda som utredaren uttalat vad gäller kostnader och dess finansiering, är att kommunerna ska kunna bli arkivmyndighet för friskolorna mot en avgift som skolorna får betala för detta. Men utredaren väljer tyvärr att i övrigt inte lämna något förslag alls kring finansieringen av införandet av offentlighetsprincipen, utan framför att det kan hanteras i en annan utredning, Skolkostnadsutredningen. Vi kan därför inte se något förslag om hur en av de absolut viktigaste frågorna kring ett sådant införande ska lösas.

Förslagen i betänkandet från utredningen kommer nu att gå ut på remiss. Tyvärr står inte de fristående skolorna enade i den här frågan. Organisationen Idéburen skola, med knappt 50 medlemmar, har ställt sig positiv till förslagen, trots konsekvenserna för framförallt mindre skolor.

Friskolornas riksförbund vill be alla medlemmar att titta på effekterna av vad förslaget kan komma att innebära för den egna skolan och mejla till oss så vi kan få med så många konkreta exempel som möjligt i vårt remissvar. Mejla till oss på info@friskola.se.

Ladda ner hela betänkandet här (regeringen.se, nytt fönster)