Varför acceptera att bara vissa väljer?

För mig är det självklart att vi ska förmå alla föräldrar att nyttja sin rätt att göra ett aktivt och väl informerat val av skola. Men, då måste man också vara beredd på att de gör ”fel val” utifrån ett politiskt perspektiv. Är ”rätt blandning” av elever i skolorna det viktigaste så kan man förstå att aktivt skolval kan bli ett problem för vissa politiker. Det skriver Ulla Hamilton i en replik om aktivt skolval på dagenssamhalle.se.

Efter preliminära resultat i en studie om betydelsen av aktivt skolval vill Dany Kessel och Elisabet Olme tysta de politiska idéerna om att alla föräldrar ska välja skola till sina barn. Efter att ha studerat två kommuner, Linköping och Botkyrka, och hur föräldrar väljer till förskoleklass, kommer de fram till att ett aktivt skolval inte har någon positiv effekt.

Det är lite förvånande att de drar den slutsatsen när deras rapport säger att lågutbildade familjer med utländsk bakgrund är den grupp som idag är minst benägen att välja skola. Det är också den gruppen som i minst utsträckning söker sig till skolor där elevsammansättningen överensstämmer med dem själva. Eftersom de väljer skola i mindre utsträckning än andra och är de som minst bryr som om att söka sig till lika är det fel att avfärda deras acceptans för nya sammanhang. Det är ju det vi vill uppmuntra.

Det är viktigt att påminna om att studien rör två kommuner av 290. I till exempel Rinkeby i Stockholm och Biskopsgården i Göteborg som inte studerats går var tredje grundskoleelev i skolan utanför stadsdelen. Det är elever som sannolikt vistas i en annorlunda social miljö i skolan än den där de bor.

Skolsegregation beror till allra största delen på boendesegregation. Utan skolval cementeras segregationen i boendet. Varför menar då dessa forskare att det är bra att bara vissa väljer – och att inte alla får chansen?

Forskarna drar också slutsatsen att föräldrar inte bryr sig om resultat när de väljer skola. Men förutom en uppgift om resultat på nationella prov i årskurs tre, en uppgift som inte är helt enkel att hitta för en förälder, tar studien inte hänsyn till skolans kvalitet. Att dessa provresultat som är undangömda i Skolverkets statistikdatabas ensamt skulle avgöra om en skola väljs eller inte är inte sannolikt. Det behövs en mer komplett bild av en skolas kvalitet.

Och uppfattningen om kvalitet är individuell. Vissa söker en skola med en viss profil, andra en skola med toppresultat och ytterligare andra kanske först och främst vill undvika skolor som uppenbart inte drivs på ett bra sätt. Därför är det välkommet att författarna efterlyser bättre och tydligare information om skolor. Utan relevant information kan vi inte förvänta oss att alla ska se valet av skola som meningsfullt.

Skolors kvalitet ska säkerställas av professionella lärare och skolledare och av en skolinspektion som sätter stopp när det behövs. Därtill är skolvalet en möjlighet för var och en att hitta en skola som passar dem och det kan vara ett av de viktigaste valen som görs i livet. Men människor är olika benägna att använda sig av den möjligheten och det påverkar deras barns utbildning och framtida möjligheter.

För mig är det självklart att vi ska förmå alla föräldrar att nyttja sin rätt att göra ett aktivt och väl informerat val av skola. Och då måste man också vara beredd på att de gör ”fel val” utifrån ett politiskt perspektiv. Är ”rätt blandning” av elever i skolorna det viktigaste så kan man förstå att aktivt skolval kan bli ett problem för vissa politiker. Men är utgångspunkten att skapa förutsättning för att varje enskild elev ska få möjlighet att välja det som passar hen bäst så blir slutsatsen att aktivt skolval är viktigt. För varför ska vi acceptera att bara vissa väljer? Det passar inte ett land som Sverige att vissa har betydligt bättre förutsättningar än andra.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund