Valfriheten ger lärarna makt

Lärare ska värna valfriheten. Att skolans huvudmän inte längre har monopol på lärarnas arbetsmarknad innebär att lärarna har större chans att hitta en arbetsgivare som motsvarar deras förväntningar. Och det är på friskolorna som lärarna är mest nöjda med skolans ledning och sina förutsättningar. Fler arbetsgivare har också gett en rejäl löneökning för lärare de senaste åren, större än för t ex byggnadsingenjörer. Det skriver Ulla Hamilton i Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden.

För 25 år sedan röstade riksdagen för ökad valfrihet i skolan. Den helt offentligt drivna och finansierade skolan, som existerade parallellt med ett fåtal helt privata alternativ, drogs med sjunkande resultat. Den S-ledda regeringen såg en väg fram i ökad valfrihet. För att öka möjligheten att välja friskolor och för friskolor att ta del av statsbidrag tillsattes 1991 en utredning för att se över friskolornas avgifter och systemet som innebar att friskolor fick ta del av det statliga sektorsbidrag som gick till de kommunala skolorna. Utredningen är grunden för den proposition Beatrice Ask (M) presenterade och som möjliggjorde friskolereformen.

Grundläggande för den ökade valfriheten är att föräldrar kan välja skola utan att tvingas betala ur egen ficka. I strävan efter ett rättvist skolsystem är avgifter idag helt förbjudna. Den svenska sammanhållna skolan, med skolpeng i stället för avgifter, är världsunik. Modellen har kompakt stöd i opinionen tack vare att valfriheten säkras genom skolpeng och privata aktörer jämte kommunala.

Men valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt.

Skolornas huvudmän har inte längre monopol på lärarnas arbetsmarknad. Lärare har idag ett verktyg att tillgå i förhandlingen med sin arbetsgivare som den helt offentligt drivna skolan saknade – konkurrensen. Idag måste inte lärare byta yrke för att byta arbetsgivare, de kan stanna i drömyrket som de investerat flera års högskoleutbildning i.

Valfrihetens betydelse för lärarna märks i de senaste årens löneutveckling. Månadslönen för en grundskollärare ökade från 2012 till 2015 med i genomsnitt 13,6%. Rekordet har åldersgruppen 35 till 44 år som höjde sin lön med 15,2%. Ökningen för grundskollärare är nästan dubbelt så stor som för hela arbetsmarknaden (7,4%) och betydligt större än bristyrket civilingenjörer inom bygg och anläggning som haft en ökning på 9,4% (SCB).

Behörighetskrav har förstås bidragit till den kraftiga löneökningen, men den skulle inte existera utan valfrihet. Då skulle inte arbetsgivare tvingas förhandla om lärarnas krav i anställningsavtalen så som idag.

Och det är inte bara lärarnas löner som gynnas av valfriheten. Internationell forskning visar tydligt ledarskapets betydelse i skolan och mångfalden innebär att lärarna har större chans att hitta en arbetsgivare som motsvarar deras förväntningar. Skolinspektionens årliga skolenkät visar att lärare på fristående skolor genomgående är mest nöjda med sina förutsättningar och med ledarskapet. Det handlar t ex om förutsättningarna att hjälpa elever som har behov av stöd, med möjligheten att få stöd av elevhälsan, arbetet som görs för att förhindra kränkningar, med rektors kunskap om det dagliga arbetet i skolan och utveckling av utbildningen och med studiemiljön på skolan.

Friskolereformen har gett alternativ, inte bara till elever som vill ha en bra skola, utan också till lärare som vill ha en bra arbetsgivare, eller vill bli arbetsgivare. Valfriheten är numera en tillgång som lärarna var förvägrade på grund av den offentliga skolans monopolställning. Var rädda om valfriheten. Den har stärkt fokuset på innovationer och kvalitet och det är valfriheten som ger lärare makt mot arbetsgivarna.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund