Sex förslag för en bättre skola till nya ministern

Svensk förskola och skola har haft några intensiva år med många reformer och stort utrymme i debatten. Reformtröttheten är utbredd och vi behöver inte en ny helomläggning. Nästa regering får inte agera förhastat i sina ambitioner att höja resultaten. Mikaela Valtersson och Claes Nyberg, ordförande respektive vd för Friskolornas riksförbund, skriver i Dagens Samhälle.

Vi har ett unikt system som i grunden fungerar bra där elever och föräldrar kan välja förskola och skola, oavsett ekonomi och var de bor. Det ska vi vara stolta över och försvara. Men alla system kan bli bättre. Inom ramarna måste vi fortsätta att utveckla och förbättra. Här är ett startpaket med sex punkter till nästa utbildningsminister för att höja kvaliteten och kunskapsresultaten.

1. Långsiktiga spelregler
Svensk skola behöver genomtänkta breda överenskommelser som ger långsiktiga och stabila ramar. Elever och föräldrar som har valt fristående förskolor och skolor är i dag osäkra på hur framtiden ser ut. Detsamma gäller våra medlemmar. Att hindra framgångsrika och nytänkande skolor att starta, växa, eller att skapa alltför rigida normer, är en återvändsgränd. I stället borde vi samverka och lära av goda exempel för att fortsätta utveckla kvaliteten.

2. Bättre kvalitetsmått
Svensk förskola och skola saknar bra nationella mått för kvalitet och kunskapsresultat. Vi behöver mäta utveckling över tid för såväl enskilda elever, grupper och skolor. Varje skola ska utvärderas främst efter vad den åstadkommer för de barn och elever de har, inte ensidigt efter ingångsvärden eller driftsform. Och informationen om resultaten ska vara öppen för alla.

3. Ge forskning och utveckling mer plats
Vi måste bli bättre på att ta tillvara på det vi vet fungerar, men också låta ny forskning få genomslag i skolan. OECD:s rapport över svenska elevers PISA-resultat pekar tydligt på att Sverige behöver höja lärarnas kompetens, skapa större studiero och organisera arbete och ledarskap bättre. Sveriges utmaning är inte att öka lärartäthet eller ändra huvudmannaskap. Vi måste därför uppmuntra innovation och utveckling för att få fram bra pedagogiska metoder och fungerande sätt att styra i skolans vardag.

4. Utveckla det fria skolvalet
Tre av fyra föräldrar vill ha rätt att välja och de flesta är nöjda med de val de har gjort. Stödet för ett fritt skolval är ännu starkare bland medborgare under 25. Elever med invandrade föräldrar gör i högre grad aktiva val, och IFAU visade nyligen att ingen elevgrupp har förlorat på att kunna välja. Men valfriheten behöver bli tillgänglig för fler. Informationen måste bli bättre, finnas på flera språk och familjer ska kunna få stöd när de ska välja.

5. Samverka bättre om behöriga lärare
Det råder stor brist på behöriga och legitimerade lärare att anställa. För små skolor där det inte går att erbjuda heltidstjänster i ett visst ämne är det ofta omöjligt att hitta en behörig lärare. Systemet måste bli mer flexibelt så att skolor kan köpa tjänster av varandra, eller från någon annan, för att inte som i dag behöva göra avkall på lärarnas kompetens.

6. Eleven ska ha rätt till sina resurser
Varje elev ska få resurser som motsvarar det utgångsläge och de behov hen har. Kommunerna måste låta resurserna följa eleverna, oavsett hur de väljer, och systemet måste vara transparent. Föräldrar till elever som har tuffare socioekonomiska utmaningar, eller som är i behov av särskilt stöd, ska kunna se att systemet fungerar.
Den nya regeringen behöver hitta lösningar som höjer kvaliteten och kunskapsresultaten i svensk förskola och skola utan många stora reformer. Allt fler elever och föräldrar väljer våra medlemmars verksamheter. Vi står beredda att bidra och ta vår del av ansvaret.

Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund
Claes Nyberg, vd Friskolornas riksförbund

Länk till artikeln på Dagens Samhälle