Sämre resultat är inte friskolornas fel

REPLIK | Daniel Suhonen och Sten Svensson, båda från nätverket Katalys, skriver om kommunaliseringsutredningen på Brännpunkt 12/2, och ger sin standardförklaring till den svenska skolans problem: Allt är friskolornas fel. Men deras resonemang är illa underbyggt.

Suhonen och Svensson målar i grälla färger, helt utan intresse för perspektiv och proportioner. Skolpengen, som ska garantera alla elever resurser på lika villkor, kallar de för ”mycket förmånliga ekonomiska bidrag”. Men de första åren kunde kommunerna tidigare helt lagligt ge mindre pengar per elev till friskolorna. Än idag tvingas många friskolor strida för sina elevers rätt till lika skolpeng.

De försöker också medvetet vilseleda genom påståendet att friskolorna ”undantogs från i stort sett hela skollagen”. I själva verket fanns det en paragraf som sade att fristående skolor skulle erbjuda en utbildning som motsvarade den de kommunala skolorna gav. Sedan 2011 har skollagen förtydligats, så att exakt samma regler gäller för alla skolor, oavsett huvudman, vilket vi välkomnar.

Den så kallade mellanskolvariationen har ökat, påpekar Suhonen och Svensson. Men nämner inte att den ändå ligger på en mycket låg nivå internationellt sett. Pisa 2012 konstaterar att endast Finland och Island har en lägre mellanskolvariation än Sverige, och Norge – där 98 procent av eleverna går i kommunal skola – ligger på samma nivå.

De stora skillnaderna finns mellan elever i samma skola, konstaterar bland andra Skolverket. Det är de svagaste eleverna som blir fler och halkar efter mer. Här krävs större ansvar från de skolor som misslyckas med att få med alla elever. Vi behöver mer innovation och utveckling, inte mindre.

Det fria skolvalet har inte försämrat resultaten i skolan, tvärtom. I 55 av Sveriges kommuner finns endast en högstadieskola. Det är i de kommunerna resultaten har sjunkit mest, och kostnaderna har ökat mest de senaste åren, enligt Reforminstitutet. IFAU konstaterade också i en forskningsrapport 2012 att alla elever i en kommun tjänar på den konkurrens som uppstår när fler elever går i friskola.
Utredningen om kommunaliseringen skulle handla om just det. Men Suhonen och Svensson kritiserar i stället reflexmässigt det fria skolvalet. Ingenting skulle bli bättre av att ta ifrån 300 000 elever och deras föräldrar rätten att välja skola. Snarare behöver det fria skolvalet utvecklas och bli tillgängligt för fler. Det kan bli ett viktigt steg mot höjd kvalitet och fortsatt utveckling i hela den svenska skolan.

MIKAELA VALTERSSON
ordförande i Friskolornas riksförbund

CLAES NYBERG
vd för Friskolornas riksförbund